Av MARTIN INGELSSON, SARA EKMARK-LEWÉN, DAG SEHLIN, LENA KILANDER, HANS BASUN, LARS LANNFELT
20 dec 2019
Etiketter: Alzheimers sjukdom, Dag Sehlin, HANS BASUN, Immunterapi, Lars Lannfelt, LENA KILANDER, Martin Ingelsson, neurodegenerativa sjukdomar, Parkinsons sjukdom, SARA EKMARK-LEWÉN
Immunterapi mot tumor necrosis factor alpha (TNFα) och andra proinflammatoriska molekyler har revolutionerat vården av patienter med reumatoid artrit och vissa andra autoimmuna sjuk domar. Antikroppsbaserad behandling har med framgång även börjat användas mot en rad andra tillstånd, såsom osteoporos, makuladegeneration och vissa maligniteter. Bland annat kan en undergrupp av patienter med malignt melanom i dag behandlas med så kallade checkpoint-hämmare, antikroppar riktade mot proteiner som kontrollerar det adaptiva immunförsvaret. Upptäckten av dessa målmolekyler för innovativ cancerbehandling belönades 2018 med Nobelpriset i medicin eller fysiologi.
Läs mer...
Vid Alzheimers sjukdom ansamlas bland annat amyloida plack utanför nervcellerna. När vårt medfödda immunförsvar upptäcker placket aktiveras hjärnans immunrespons. I denna mekanism verkar proteinet galectin- 3-proteinet spela en stor roll. Kan inhibering av galectin-3 vara en ny behandling av Alzheimers sjukdom? Det är en fråga som Tomas Deierborg, docent vid Lunds universitet, hoppas finna svaret på.
Läs mer...
Personer med Alzheimers sjukdom kommer ofta att med tiden behöva flytta till särskilt boende för att få vård och omsorg. I en nyligen publicerad studie har man för första gången studerat sambandet mellan tid till särskilt boende och hur alzheimerpatienter svarar på sin behandling. Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap, bidrar här med en sammanfattning av studien.
Läs mer...
Hjärnans sjukdomar är svårförstådda och Alzheimers sjukdom har förbryllat forskare i över ett sekel. Såväl de kliniska symtomen, sjukdomens utbredning i hjärnan vid obduktion som nya data från imaging-studier talar samstämmigt för att sjukdomen tidigt drabbar hjärnans limbiska system (entorhinal cortex och hippocampus) och sedan gradvis sprider sig för att drabba fler och fler delar av hjärnan. Varför sjukdomen börjar där den gör vet vi inte i dag men spridningen gör att den drabbade gradvis förlorar viktiga mänskliga förmågor som minne, språk, abstraktion och resonemang samt dör i förtid. Exosomer tycks vara involverade i spridningen av sjukdomen visar ny svensk forskning. I denna artikel beskriver Anna Ansell-Schultz och Martin Hallbeck, båda Linköpings universitet, dessa intressanta fynd.
Läs mer...
Upptäckter av forskare vid Linköping universitet visar att Alzheimerspatologi är mer komplex än man tidigare förstått och öppnar upp för utvecklingen av en mer avancerad molekylär diagnostik av Alzheimers sjukdom. Experimenten som genomfördes i samarbete med ett antal internationella forskargrupper, beskrivs i denna artikel av Peter Nilsson, professor i organisk kemi, och Per Hammarström, professor i proteinkemi, båda vid Linköpings universitet.
Läs mer...
