Artiklar
Här hittar du artiklar från tidskriften Neurologi i Sverige som utkommer fyra gånger om året. Önskar du prenumerera på papperstidningen mejla till [email protected].
För att prenumerera på tidningen som en blädderbar pdf: Prenumerera här.
Det finns en lång rad olika forskningsfält för att komma bakom mekanismerna för restless legs syndrome, RLS. Forskningen är både experimentell och klinisk, bedrivs över hela världen och inom vitt skilda discipliner, även om den domineras av neurologer. Här presenterar överläkare Lena Leissner på sömnenheten, Neuro- kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, de olika forskningsspår som i dag bedrivs kring etiologi och patofysiologi inom RLS.
Läs mer...
I dag får 95 procent av alla strokedrabbade i Göteborgsområdet vård på strokeenhet. Och tiden ”door to needle” har halverats.
– Resultat vi är stolta över, säger Karin Fröjd, verksamhetschef för Sahlgrenska universitetssjukhusets neurosjukvård.
– Snabba insatser sparar hjärnceller. Och, i förlängningen, liv.
Läs mer...
För patienter med svår epilepsi som inte svarar på behandling med läkemedel kan epilepsikirurgi vara ett alternativ. Fördelar och risker med kirurgisk behandling är väldokumenterade och resultaten är stabila och enhetliga i olika delar av världen. Trots detta är kirurgisk behandling en underutnyttjad metod, skriver här docent Eva Kumlien, neurologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Läs mer...
Det är extremt läge för geriatriska kliniken i Huddinge. Dess administration ligger längst in, längst bort, högst uppi Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. På kliniken bedrivs geriatrisk vård, litet som förr men med bred kompetens, vilket ger ett helhetsperspektiv på patienten. Här finns även spetskompetenser och den akademiska kopplingen gör att forskningsverksamheten är intensiv och ligger i front linjen.
Läs mer...
Frågan om alla MS-patienter till slut utvecklar allvarliga handikapp är avgörande för planeringen av den långsiktiga immunmodulerande behandlingen. Ett unikt material har tillskapats på Sahlgrenska universitetssjukhuset baserat på en stringent inklusion i en så kallad incidenskohort och cirka 50 års longitudinell uppföljning. Detta är sannolikt den sista stora kartläggningen av MS-sjukdomens obehandlade förlopp, som nu sammanställts av neurologerna Björn Runmarker, Bengt Skoog, Oluf Andersen och medarbetare. Deras undersökning visar att andelen patienter med kliniskt definite MS som fortfarande har ett non-progressivt förlopp vid åldern för förväntad överlevnad i den svenska befolkningen är ungefär 14 procent.
Läs mer...