Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Caroline Ingre söker efter orsaken till ALS

Varför väljer man att ägna sitt yrkesliv åt en plågsam sjukdom som nästan undantagslöst leder till döden bara några år efter diagnos – och där det fortfarande saknas ett botemedel?
– Sjukdomen ALS väcker mycket känslor och det är något visst med den här patientgruppen. Trots brist på bot är det ändå bättre att få sjukdomen i dag än för tio år sedan, säger forskaren Caroline Ingre som oförtrutet har arbetat med ALS i 14 år och startat både ett nationellt kvalitetsregister och forskningscentret ALS Treatment Center Karolinska.

Caroline Ingre, medicine doktor och biträdande överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, föddes i Uppsala 1977 men växte upp i Stockholm. Pappa är läkare och forskare inom endokrinologi och för Caroline
var det egna yrkesvalet självklart redan när hon var 11 år.
– Jag minns att jag satt bredvid pappa i bilen när jag bestämde mig för att också bli doktor och från det ögonblicket var jag totalt övertygad om att det var rätt väg för mig. Det var nog pappas passion för yrket i kombination med mitt stora intresse för både naturvetenskap och människor som bidrog till beslutet, säger hon och tillägger att hon alltid varit intresserad av hur saker fungerar.
– Jag var en plugghäst i skolan som älskade att läsa och att lära mig saker. Jag är otroligt nyfiken av mig och ger mig inte förrän jag har fått tillfredställande svar på mina funderingar. När hon började läsa medicin på Karolinska Institutet var patologi hennes bästa ämne.
– Jag tyckte det var så spännande att ta reda på vad som hade gått fel. Och en av de främsta orsakerna till att jag valde att satsa på neurologi var att det är ett svårt och komplext område där mycket fortfarande är okänt.

ALS VÄCKER MYCKET KÄNSLOR
Nyfiken, uthållig, passionerad, positiv, målmedveten och lockad av utmaningar. Att Caroline Ingre tidigt i karriären valde att fokusera på sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, är alltså ingen slump.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Luftföroreningar kan öka risk för ALS med 30 procent

Luftföroreningar kan öka risk för ALS med 30 procent

Långvarig exponering för luftföroreningar är associerad med ökad risk för ALS, visar svensk studie.

50 gener kopplade till ALS

50 gener kopplade till ALS

Nya fynd stödjer hypotesen att ackumulerade genetiska förändringar i hjärnans nervceller kan spela en roll i utvecklingen av sporadisk ALS.

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

ALS har länge varit obotlig, men forskning inger hopp. Enligt lovande studier kan läkemedlet ILB förbättra förlorade funktioner och bromsa sjukdomsutvecklingen.

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

En av dem som deltagit i ALS-studien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Erik Petersén som idag får ILB utskrivet på licens.

Det unika samarbetet i Lund

Det unika samarbetet i Lund

Gränsöverskridande samarbeten har varit en del av vardagen på Neuroonkologiska mottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund i över tio år.

Ny bok om sjuksköterskor

Ny bok om sjuksköterskor

De finns överallt omkring oss – från vår födelse till vår död. Men vad vet vi egentligen om sjuksköterskor- förutom att de kämpar i motvind för bättre löner och bättre arbetstider? I den nya boken ”Sjuksköterskor – på liv och…

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och…

En tuff vardag för neurologin i Halmstad

En tuff vardag för neurologin i Halmstad

För sju år sedan hade man 24 vårdplatser, god sjuksköterskebemanning och en välfungerande öppen-och slutenvård. Idag är matematiken inom sektionen stroke/neurologi på Hallands sjukhus delvis en annan. Hälften så många vårdplatser, svår sjuksköterskebrist i slutenvården och en i det avseendet…

Slå ett slag för Parkinson förbundet

Slå ett slag för Parkinson förbundet

Omkring 22.000 personer i Sverige har Parkinsons sjukdom. Det går än så länge inte att bota eller bromsa sjukdomsförloppet, men det går att minska symtomen och förbättra livskvaliteten. Det dynamiska Parkinsonförbundet med ordförande Eva-Lena Jansson och generalsekreterare Jenny Lundström vid…

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Neuroförbundet delar ut nära 14 miljoner kronor till tre ALS-forskningsprojekt. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya mediciner och precisionsläkemedel.

Ögonmusklernas motståndskraft vid ALS

Ögonmusklernas motståndskraft vid ALS

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett neurodegenerativt syndrom som innebär nervcellsdöd av både övre och nedre motorneuron vilket leder till förtvining av skelettmuskulatur, förlust av viljestyrda rörelser och andningssvikt. Ögonmusklerna har visat sig ha särskilt unika egenskaper jämfört med annan tvärstrimmig…

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra typer av muskelfibrer förtvinar. Det visar forskning av forskare vid Umeå universitet och…

Tofersen omfattas av nationell samverkan

NT-rådet har beslutat att tofersen vid ALS ska omfattas av nationell samverkan. En hälsoekonomisk värdering har beställts från TLV.

Metodutveckling för analys av omikdata för att studera komplexa sjukdomar

Metodutveckling för analys av omikdata för att studera komplexa sjukdomar

I en ny avhandling från Karolinska Institutet låg fokus på användningen av så kallade omikdata för att kunna upptäcka molekylära förändringar hos patienter och som i längden kan möjliggöra en individualiserad behandling.

T-CELLSSVAR vid diagnos av amyotrofisk lateral skleros förutsäger sjukdomsprogression

T-CELLSSVAR vid diagnos av amyotrofisk lateral skleros förutsäger sjukdomsprogression

Liksom många andra neurodegenerativa sjukdomar förknippas amyotrofisk lateral skleros (ALS) med en rad inflammatoriska processer. Med tanke på det breda spektrum immunceller som är involverade och hur få studier som gjorts på människor är den exakta rollen av immunsystemet i…

Teglutik ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Teglutik (riluzol) för behandling av amyotrofisk lateralskleros (ALS) ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention. Begränsningen innebär att läkemedlet endast ingår i högkostnadsskyddet för patienter med sväljsvårigheter för vilka tablettbehandling med riluzol inte är lämplig.

Kommunikation är centralt för livskvaliteten

Kommunikation är centralt för livskvaliteten

Personer med ALS tappar ofta talförmågan i sjukdomens senare skeden. Trots att kommunikationshjälpmedel finns är det bara några få procent av patienterna som får tillgång till dem. Vi har träffat Caroline Ingre, neurolog och ALS-forskare som brinner för att driva…

Europeiska läkemedelsmyndigheten har tagit emot Biogens ansökan om försäljningstillstånd för tofersen för behandling av en sällsynt, genetisk form av ALS

SOD1-ALS är en sällsynt, genetisk form av ALS, som omfattar cirka 2% av personer med ALS. Om tofersen godkänns skulle det bli den första behandlingen som riktar sig mot en genetisk form av ALS.

Nya riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och ALS identifierade

Nya riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och ALS identifierade

I takt med att vi blir allt äldre ökar förekomsten av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och ALS. I brist på bot söker forskare efter riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Elin Roos visar i sin avhandling att ett högt intag av…