Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Andrea Carmine Belin vill bota ärftliga hjärnsjukdomar

Halvfigur av Andrea Carmine Belin utomhus

Andrea Carmine Belin. Foto: Stefan Zimmerman

Hon forskar om ärftliga hjärnsjukdomar och bland annat kring Hortons huvudvärk, en oerhört smärtsam sjukdom som kommer i attacker. Det är okänt vad som orsakar sjukdomen, och det finns än så länge inga botemedel.

‒ Hjärnan styr det mesta vi gör i livet. Ändå vet vi så oerhört lite om hur den egentligen fungerar, säger Andrea Carmine Belin, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

Hon har nyligen medverkat i en kort film från Hjärnfonden, där vi får följa henne under en hel dag. Hon berättar om sin forskning och sina drivkrafter.

‒ Om vi förstår hur hjärnan fungerar, ger det oss ökade möjligheter att förstå vad som händer när den inte fungerar, fortsätter hon.

Personer som lider av Hortons huvudvärk vittnar om att det är få saker som är så smärtsamma. Den kallas ibland för självmordshuvudvärk.

‒ Det som driver mig är att en dag kunna komma på lösningen. Tänk att kunna säga till de personer som är drabbade att de inte behöver lida längre.

I labbet visar Andrea Carmine Belin hur hennes forskargrupp odlar hudceller från Hortonpatienter och kontroller. För att hudcellerna ska må så bra som möjligt, växa och öka i antal så forskarna kan analysera olika typer av gener, så lagras dessa i en inkubator som håller 37 grader.

Forskarna kan till exempel mäta cellernas dygnsrytm för att sedan jämföra hur den här dygnsrytmen ser ut i celler hos Hortonpatienter och kontroller.

‒ Dygnsrytm verkar vara centralt i Hortons huvudvärk. Två tredjedelar av alla Hortonpatienter rapporterar att deras attacker kommer vi speciella tidpunkter så därför är vi väldigt intresserade av just dygnsrytmen, förklarar Andrea.

För att kunna analysera det DNA forskargruppen har från Hortonpatienter och kontroller behöver de amplifiera upp de delar de är intresserade av. Andrea berättar att de tittar på en gen som heter CLOCK, som är involverad i dygnsrytmsregleringen, och som de tror har en effekt på Hortons huvudvärk.

‒ Vi letar efter skillnader i vår arvsmassa, mellan Hortonpatienter och kontroller för att lära oss mer om sjukdomen och varför den uppstår.

Ny avhandling om urinvägskomplikationer hos patienter med traumatisk ryggmärgsskada

Hallå där, Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 16 december försvarar du din avhandling ”The Stockholm Spinal Cord Uro Study”. Vad handlar den om?

Porträtt av Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid NVS, som disputerar den 16 december 2021.

Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS, som disputerar den 16 december 2021. Foto: Annika Clemes

Ryggmärgsskada är ett allvarligt tillstånd som påverkar funktionen i många av kroppens organ.  Sekundära komplikationer i urinblåsan och njurarna är några av de vanligaste problemen, som kan leda till omfattande sjuklighet och påverka livskvaliteten negativt. På längre sikt finns en risk för nedsatt njurfunktion.

Min avhandling fokuserar på urinvägskomplikationer i den regionala patientpopulationen med traumatisk ryggmärgsskada i Stockholms län. Den är baserad på deltagande i årskontroller vid Spinalismottagningen, som är en specialiserad mottagning för ryggmärgsskadade. Objektiva data samlades in från kliniska undersökningar och patientjournaler. Patientrapporterade data erhölls från en enkät om urinvägskomplikationer under föregående år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Å ena sidan rapporterade mer än 50% att de inte hade haft några urinvägskomplikationer under föregående år. Å andra sidan upptäckte vi att en fjärdedel hade tecken på njurkomplikationer, som vanligen utvecklas i det tysta under flera år. Urinvägsinfektion var den vanligaste komplikationen och de rapporterade symtomen var i flera fall allvarliga.

Tidigare kända riskfaktorer för urinvägskomplikationer, såsom högre neurologisk skadenivå och mer komplett skada, verifierades i den regionala patientpopulationen. Vi fann också fler riskprofiler som var relaterade till kateteranvändning för blåstömning, urodynamiska reflexmönster under blåsfyllnad och tiden med kronisk ryggmärgsskada.

Vi utvärderade urologisk kirurgi som hade ägt rum under 50 års tid. Under denna tid förbättrades resultaten och andelen komplikationer minskade. Kirurgiska metoder utvecklades och den årliga uppföljningen, som startade 1995, medförde att behov av kirurgi kunde upptäckas tidigare. Vi identifierade riskfaktorer för njurfunktionen som bör uppmärksammas inför urologiska ingrepp.

Hur kan den kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

Avhandlingen visar på vikten av uppföljningsprogram för personer med ryggmärgsskada för att bibehålla bra urinvägsfunktion och undvika allvarliga symtom, svår kirurgi och njurskador. Den regelbundna uppföljningen kan utvecklas ytterligare med hjälp av våra resultat. Den nya kunskapen ger incitament att skapa bättre blåstömningsmetoder för att förebygga urinvägsinfektioner och behov av urologisk kirurgi.

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?

Ja, jag ser fram emot att fortsätta med forskning och utveckling för att minimera de vanligaste urinvägskomplikationerna hos personer med ryggmärgsskada och med andra neurologiska sjukdomar.

Strokevården på Akademiska prisas i nationell jämförelse

Det nationella kvalitetsregistret Riksstroke utser varje år årets strokeenhet i Sverige. För 2020 fick Akademiska sjukhuset, som enda universitetssjukhus, ett särskilt omnämnande för ”God strokevård”. Utvärderingen baseras på 14 variabler för stroke och fem variabler för, TIA, bland annat trombolysbehandling och hur nöjda patienterna är med sin vård.

– Jag är väldigt glad över omnämnandet. Det är resultatet av två års kvalitetsarbete. Målet nu är att vi ska bli årets strokeenhet nästa gång, säger Erik Lundström, medicinskt ledningsansvarig läkare inom verksamhetsområde neuro på Akademiska sjukhuset och fortsätter:

– Den allra viktigaste utmaningen är att fler stroke- och TIA-patienter från början ska vårdas på strokenheten. Men omhändertagandet har trots allt förbättrats, från 64 procent av strokepatienterna 2018 till 84 procent 2020.

Ett annat område med förbättringspotential är andelen patienter som får reperfusion, vilket innebär att blodflödet återställs till en vävnad. Idag förefaller det, enligt Erik Lundström vara så att man avstår i onödigt många fall, att fler borde erbjudas sådan behandling. Ett annat exempel är rehabilitering efter stroke. När det gäller TIA, en övergående form av stroke, behöver Akademiska bli bättre på att ge blodtryckssänkande behandling och patienterna bör i högre grad vårdas på strokeenheten, inom intensivvården eller på neurokirurgisk avdelning.

Utmärkelsen ”Årets Strokeenhet 2020” fick strokeenheterna vid Kalix sjukhus och Sundsvalls sjukhus. Utöver Akademiska sjukhuset fick Alingsås lasarett, Kullbergska sjukhuset, Västmanlands sjukhus Köping och Oskarshamns sjukhus ett särskilt omnämnande för ”God strokevård”.

MS FORUM 2022

Välkommen till MS FORUM 2022
10 – 11 mars , GRAND HOTELL
Stockholm

Ser MS vården likadan ut i hela landet? Kan vi lära oss av varandra? Några punkter, tillsammans med ny forskning och kunskap, som du får ta del av vid årets MSFORUM!

Här hittar du program och anmälan

Nu invigs SahlBEC Lab – stort kliv för specialiserade epilepsivården


SahlBEC Lab har kommit till på initiativ av MedTech Wests parter: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Regionutveckling Västra Götalandsregionen. Fotograf/Källa: Ines Sebalj/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nu invigs ett nytt medicintekniskt forskningslabb i hjärtat av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SahlBEC Lab blir en plats för kliniknära forskning där vård, industri och akademi kan samarbeta inom flera områden. Ett viktigt steg framåt för den specialiserade epilepsivården, då teknikprototyper för magnetencefalografi, så kallad MEG, kommer att kunna testas.

Det dubbelt avskärmade utrymmet kommer fysiskt att placeras i Bild- och Interventionscentrum inom verksamheten för radiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i direkt anslutning till vården. Forskning kommer att bedrivas i ett brett spann av områden, exempelvis neurovetenskap, onkologi, trauma, kardiologi och psykiatri. Avskärmningen gör att mikrovågor går att använda på ett säkert sätt.

Kristina Malmgren är professor vid Göteborgs universitet och överläkare inom neurosjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon bedriver forskning inom epilepsi och ser fram emot att kunna använda magnetencefalografi, MEG, i sina studier på SahlBEC Lab. En avancerad teknik som används inom epilepsiutredningar för att mäta förändringar i magnetfältet i och runt huvudet, skapade av hjärnaktivitet. En viktig vägledning inför planering av eventuell kirurgi.

MEG-utrustning har hittills bara funnits på Karolinska Institutet i Stockholm.

– De här patienterna genomgår en rad utredningar, och att kunna genomföra MEG-undersökningarna här på Sahlgrenska kommer att bli en jätteskillnad. MEG är en icke-invasiv metod där man inte behöver göra något kirurgiskt ingrepp. Det utgör ett diagnostiskt tillskott där informationen kan skärpa våra hypoteser om var de epileptiska anfallen startar inför planering av så kallad invasiv utredning där elektroder opereras in i hjärnan, säger Kristina Malmgren.

SahlBEC Lab har kommit till på initiativ av MedTech Wests parter: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Regionutveckling Västra Götalandsregionen.

Labbet kommer att bli en ö av forskning mitt i kliniken, där akademi, sjukhus och industri kan samarbeta för att använda – och utveckla – ny medicinteknisk utrustning.

– Att labbet ligger mitt i sjukhuset med närhet till det kliniska arbetet är ganska ovanligt, och det har, förutom att det är praktiskt, ett viktigt signalvärde. För en patient som deltar i en studie kan det vara en förtroendefråga att genomgå tester och liknande i sjukhusmiljö, det skapar trygghet och säkerhet, säger Lina Strand Backman, chef för Innovationsplattformen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och medlem i styrgruppen för SahlBEC lab.

Invigningen sker 18 november och verksamheten kommer successivt igång kring årsskiftet. Flera forskningsprojekt är färdiga för att komma igång med studier när all utrustning är installerad. Labbets placering gör det intressant ur en rad perspektiv, menar Henrik Mindedal, föreståndare för MedTech West och med lång erfarenhet av medicinteknik och innovation.

– Det är inte så lätt att testa nya lösningar kliniknära. Det är intressant för många företag och det är också ett av syftena, att utveckla nya lösningar där företag kan samarbeta med både teknisk och medicinsk fakultet nära patienterna, säger han.