Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Lovande resultat för ABBV-951 i Fas III-studie mot Parkinsons sjukdom

ABBV-951 (foslevodopa/foskarbidopa) visade förbättrad kontroll av motoriska fluktuationer jämfört med oral levodopa/karbidopabehandling i pivotal fas III-studie hos personer med Parkinsons sjukdom i komplikationsfas

  • Den pivotala randomiserade, dubbelblinda, dubbeldummy, aktivt kontrollerade fas III-studien av kontinuerlig subkutan infusion av ABBV-951 (foslevodopa/foskarbidopa) hos personer med Parkinsons sjukdom i komplikationsfas nådde sitt primära effektmått i 12-veckorsstudien
  • Patienter som fick ABBV-951 under 24 timmar per dag visade statistiskt signifikant ökning av ON-tid utan besvärande dyskinesier jämfört med oral levodopa/karbidopa. En signifikant minskning av OFF-tid observerades också
  • Biverkningarna överensstämde i allmänhet med den välkända säkerhetsprofilen för levodopa/ karbidopa och biverkningar relaterade till infusionsstället var oftast icke-allvarliga och lindriga eller måttliga i svårighetsgrad
  • Data från denna head-to-head superiority studie kommer att vara en viktig komponent i den globala godkännandeansökan

AbbVie, ett forskande biopharmaföretag, meddelar att kontinuerlig subkutan infusion under 24 timmar om dygnet av ABBV-951 (foslevodopa/foskarbidopa) var statistiskt superior till oral levodopa/karbidopa i att minska motoriska fluktuationer hos personer med Parkinsons sjukdom i komplikationsfas i en randomiserad, dubbelblind, dubbeldummy, aktivt kontrollerad fas III-studie. Studien uppnådde sitt primära effektmått för ökning av ON-tid (timmar) utan besvärande dyskinesier (ofrivilliga rörelser) efter 12 veckor baserat på sjukdomsdagboken PD Diary.1  Dessa resultat kommer att vara en viktig komponent i den globala godkännandeansökan.

Fullständigt globalt pressmeddelande, inklusive referenser återfinns här.

Neurokirurg på Akademiska får pris för hjärnforskning och utveckling av neurointensivvården

Per Enblad, överläkare inom neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, får årets Mångbergspris för sin forskning inom neurovetenskap och för sina framsteg som hjärnkirurg.


Mångbergs pris delas ut till minne av makarna Amanda och Per Algot Mångberg från Västerbotten, vars besparingar från sina liv som småsparare går till framstående forskare i Norden.

Den som tilldelas priset ska vara verksam inom neurologi, neurokirurgi eller öron-, näs- och halssjukdomar. Per Enblad är överläkare inom neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset och professor i neurokirurgi vid Uppsala universitet.

Enligt motiveringen får han priset för sina studier på hjärnans reaktion på skallskador och hjärnblödning, samt för sin forskning om mekanismerna bakom dessa skador. Han uppmärksammas också för att ha utvecklat neurointensivvården och för att ha utvecklat ett verktyg som bland annat upptäcker sekundära händelser som kan skada en redan känslig hjärna.

Priset på 50 000 kronor delas ut vid Umeå universitets årshögtid.

Neurotrauma är ett av Akademiska sjukhusets centres of excellence.
Läs mer.

Invigning av ME-mottagningen i Umeå

Den första november öppnade ME-mottagningen i Umeå, en interdisciplinär utredningsenhet för patienter både från Region Västerbotten och andra delar av landet. På onsdag den 10 november invigs mottagningen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

– Jag är glad att vi äntligen får en mottagning för den här patientgruppen som farit väldigt illa i sitt sökande efter vård, säger regionrådet LiseLotte Olsson (V).

Invigningen sker på onsdag den 10 november klockan 12.15 i Geriatriskt centrum, invid södra entrén, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Samling vid receptionen i Geriatriskt centrum.

Vid invigningen medverkar, förutom LiseLotte Olsson, också Anna Nordström, överläkare i rehabiliteringsmedicin och Jennie Liling Ståhl, områdeschef för närsjukvården i Umeå.

Fakta: ME, myalgisk encefalomyelit, är en kronisk multisystemsjukdom där nervsystem, immunförsvar och energiproduktion kan vara påverkade. ME är en sjukdom som under många år varit både osynlig och också ifrågasatt inom sjukvården. Det bedöms finnas cirka 10 000 personer med ME i Sverige

Mer anslag till KI-forskare för Parkinsonforskning

Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap, har tilldelats ett anslag på cirka 1,73 miljoner US-dollar under tre år från initiativet Aligning Sciences Across Parkinson’s (ASAP).

 – Detta är ett fantastiskt tillfälle att använda vår kunskap inom systemneurovetenskap för att förstå de grundläggande mekanismerna som styr beslutsfattande och val, till exempel utifrån arbetet vi har gjort med att definiera striatum med hjälp av optiska mätningar och optogenetik. Nu kan vi, tillsammans med en fantastisk grupp av samarbetspartners med unik expertis inom Parkinsons sjukdom, för första gången avslöja hur dessa mekanismer störs i modeller av sjukdomen, med ambitionen att hitta nya och kraftfulla sätt att återställa balansen i systemet. Vi är verkligen glada över att ta oss an denna utmaning, säger Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap.

Dinos Meletis in the Atrium of Biomedicum

Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap. Foto: Erik Flyg

Projektet fokuserar på axonerna hos nigrostriatala dopaminneuroner (DA) och hur de bestämmer funktionen och dysfunktionen hos striatala kretsar. DA-neuronernas axoner är enorma och komplexa strukturer vars biologi är outforskad, och projektet kommer att undersöka mekanismerna som reglerar dopaminfrisättningen inom striatum för att avslöja celltypernas och signalsubstansernas roll vid normal funktion och hur dysregulering leder till progression av symtomen vid Parkinsons sjukdom. Neuromodulatornätverk som interagerar med DA-axoner har en kraftfull position att rädda eller förvärra DA-dysfunktion vid Parkinsons sjukdom men vi vet förvånansvärt lite om detta. Projektet kommer att utnyttja toppmoderna verktyg för att möta det akuta behovet av att definiera neuromodulatorer, celler och kretsar, neuronala och icke-neuronala, som verkar på och genom de striatala axonerna av sårbara jämfört med icke-sårbara DA-neuroner. Enheten som Konstantinos leder har utvecklat unika metoder för att avslöja komplexiteten hos kretsar, när det gäller deras organisation och molekylära sammansättning, tillsammans med avancerad manipulering och registrering av neuronal aktivitet i stor skala med hjälp av optogenetik och in vivo-avbildning. Baserat på den funktionella och molekylära undersökningen av striatala celltyper och deras roll i att kontrollera beslutsfattande samt motorik, syftar laboratoriet till att avslöja hur olika delar av striatalkretsen blir dysreglerade vid Parkinsons sjukdom. Konstantinos har  tillsammans med sina samarbetspartners föreslagit att distinkta neuromodulatornätverk blir obalanserade i sårbara kretsar under progressionen av Parkinsons sjukdom, vilket kan öppna upp för upptäckter som kan komma till nytta för patienter.

Nära samarbete med andra universitet

Anslaget till KI är en del av ett anslag på 9 miljoner US-dollar under tre år till fem samarbetande teams för en ambitiös, tvärvetenskaplig insats som syftar till att kartlägga det modulära landskapet som styr striatal dopaminsignalering och dess dysreglering vid Parkinsons sjukdom. Studien är ett nära samarbete mellan team från Oxford University (Oxford, Storbritannien), Boston University (Boston, USA) och Karolinska Institutet. Konstantinos Meletis kommer att samarbeta med projektledare dr Stephanie Cragg, dr Peter Magill och dr Richard Wade-Martins, alla en del av Oxford Parkinson’s Disease Center (OPDC) vid Oxford University (Oxford, Storbritannien) och dr Mark Howe vid Boston University (Boston, USA).

Om Aligning Science Across Parkinson’s (ASAP)

ASAP är ett samordnat forskningsinitiativ för att främja riktad grundforskning om Parkinsons sjukdom. Dess uppdrag är att påskynda utvecklingstakten och producera information som kan leda till ett botemedel genom samarbete, tillgång till forskningsresurser och utbyte av data. Michael J. Fox Foundation for Parkinson’s Research är ASAP:s implementeringspartner och anslagets utfärdare.

Nya lecanemab-data kommer att presenteras vid Alzheimerkongressen CTAD

BioArctic AB och bolagets partner Eisai meddelade idag att de kommer att hålla flera muntliga presentationer med nya lecanemab-data vid CTAD-kongressen (Clinical Trials on Alzheimer’s Disease Conference). Kongressen hålls den 9–12 november 2021, i Boston, Massachusetts och virtuellt. Presentationerna kommer att ge mer kunskap om lecanemabs potential som behandling vid tidig Alzheimers sjukdom.

Eisai inledde nyligen ett stegvis inlämnande av ansökan för marknadsgodkännande av lecanemab till den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) under förfarandet för accelererat godkännande (accelerated pathway). Lecanemab är en antikropp under utveckling som syftar till att minska skadliga lösliga aggregat av amyloid-beta (Aβ) (protofibriller) i hjärnan för behandling av tidig Alzheimers sjukdom. Eisai förväntar sig att inlämningen av den stegvisa ansökan kommer att slutföras under första halvåret 2022.

– CTAD är en av de tre viktigaste kongresserna för Alzheimers sjukdom varje år och det är uppmuntrande att se de stora framsteg som gjorts inom både blodbiomarkörer och potentiella behandlingar som framöver kan ge möjlighet att hjälpa patienter. Jag ser fram emot att presentera nya data om lecanemab i jämförelse med andra anti-amyloidantikroppar, säger Lars Lannfelt, medgrundare av BioArctic.

Läs mer