Redaktion - Neurologi i Sverige

Migrän – nya behandlingar på väg

Upptäckten att en viss signalsubstans, CGRP, utlöser migränsmärtan har banat väg för nya läkemedel som kan förebygga anfall vid kronisk migrän. Och inom psykologin ger forskning om behandling med psykoterapi lovande resultat.

Nästan var femte svensk har migrän, som räknas som en folksjukdom. Minst fem anfall under ett liv krävs för diagnos. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos kvinnor i fertil ålder än hos män i samma ålder. Före mensen och efter menopausen är migrän lika vanligt bland könen. Orsaken är antagligen hormonell – men det återkommer vi till.

Migränanfall kan vara tre dagar

Dagen före migränanfallet känner många diffust obehag och känner på sig att ett anfall är på gång. En av fyra patienter har migrän med så kallad aura. Då börjar anfallet med synfältsförändringar, såsom blixtar eller små synbortfall, och sedan ökad ljud- och ljuskänslighet. Därefter blir man illamående med kräkningar och får en (oftast) ensidig hård huvudvärk i upp till tre dygn.Tre av fyra har migrän utan aura. Då börjar anfallet med illamåendet. Några procent av befolkningen utvecklar kronisk migrän

.– Det innebär minst 15 dagar med migränrelaterad huvudvärk per månad och ofta kvarstående värk mellan anfallen, säger Lars Edvinsson, som är specialistläkare i internmedicin och klinisk farmakologi, och professor i internmedicin vid Lunds universitet. Han har forskat om migrän i 40 år och är världsledande inom fältet, med särskilt intresse för läkemedelsbehandling.

Signalsubstansen CGRP utlöser smärtan

Orsaken till migrän är fortfarande oklar, men man ärver en benägenhet att få migrän. Exakt vilka gener som är inblandade vet man inte än, men en studie publicerad i Nature Genetics 2016 av Padhraig Gormley, forskare i humangenetik vid Harvard medical school, med flera, visar på 38 tänkbara gener.Migrän är en neurologisk sjukdom: den startar i hjärnan. Studier med hjärnavbildning har visat att anfallen börjar i hypothalamus i mellanhjärnan. Dagen före ett anfall förändras blodflödet i området. När anfallet börjar, aktiveras även thalamus och hjärnstammen. Vid den intensiva smärtan ses aktivitet i trigeminusområdet. Nervcellerna frisätter signalämnet CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid), vilket hjärnan tolkar som smärta. Det är alltså CGRP som orsakar smärtan.

Trigeminus, eller trillingnerven, är den femte hjärnnerven och innehåller bland annat känselnerver som rör ansikte, ögon, näs- och munhåla samt huden nedanför tinningarna och munnen. Källa: Wikipedia

– CGRP påverkar också blodkärlen i området, så att de vidgar sig. Det förklarar teorin från 1940-talet att migrän är en kärlsjukdom, som byggde på fynd som visade att läkemedlet ergotamin gjorde att tinningartären drogs samman och migränsymtomen minskade, säger Lars Edvinsson.Senare forskning med moderna hjärnavbildningstekniker har alltså kunnat visa att migränanfallet i själva verket startar i hjärnan – inte i blodkärlen. Även om blodkärlen påverkas, är det inte det som sätter inte i gång smärtan, utan frisättningen av CGRP.

Migrän behandlas med läkemedel i flera steg

Patienter som får minst ett anfall per månad kan behöva läkemedel. I de lindrigaste fallen klarar man sig med vanliga värkmediciner, som paracetamol (Alvedon) eller anti-inflammatoriska läkemedel, som ibuprofen (till exempel Ipren).Svårare anfall behandlas med så kallade triptaner (till exempel Sumatriptan). Det är läkemedel som binder till serotoninreceptorer så att blodkärlen i hjärnan dras samman. De hämmar dessutom frisättningen av CGRP i trigeminusnerven. Kronisk migrän i sin tur kräver förebyggande behandling.

– Förut använde man en del blodtrycks-, epilepsi- eller depressionsmediciner, men blodtrycksmedicinerna har inte så stor effekt och de andra ger ofta svåra biverkningar.

Migrän börjar oftast i tonåren

1,4 miljoner svenskar lider av migrän, vår vanligaste neurologiska sjukdom. Ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen är drabbade, vilket innebär att migrän därmed är vanligare än andra folksjukdomar som astma och diabetes.

Två av tre drabbade är kvinnor. Av alla kvinnor i barnafödande ålder lider en fjärdedel av migrän. Sjukdomen debuterar oftast i tonåren även om den ibland uppträder tidigare i barndomen. Den debuterar mycket sällan efter 50 års ålder.

Migrän är delvis ärftligt. Om en av föräldrarna lider av migrän har barnet 45 procent risk att drabbas. Om båda föräldrarna har migrän ökar risken till 70 procent.

Anfallen utlöses ofta av så kallade triggerfaktorer som kan vara både yttre och inre. Exempel sådana utlösande faktorer är hormonsvängningar, stress, avslappning efter stress, vissa födoämnen, starkt ljus eller starka dofter, hård fysisk ansträngning, väderomslag med mera.

Ett obehandlat migränanfall varar normalt mellan 4-72 timmar medan auran oftast uppträder under kortare tid (15-30 min) innan eller efter att själva huvudvärken startat.

Normalt är man besvärsfri mellan anfallen även om många kan ha symptom dagen innan och dagen efter ett anfall med t ex humörs- och aptitförändring, trötthet och koncentrationssvårigheter. Källa: migranhjalpen.se

Oklart varför Botox funkar mot migrän

Sedan tio år tillbaka används Botoxinjektioner, efter att man i USA upptäckt att de som tog medlet mot rynkor ofta slapp sin migrän. Injektionen ges av läkare var tredje månad med god effekt, men man vet inte varför medlet fungerar.

De nyaste läkemedlen som förebygger kronisk migrän hämmar CGRP-molekylens effekt. Lars Edvinsson har själv drivit den forskning som ledde till utvecklingen av dessa läkemedel. CGRP-hämmarna är av två slag: antikroppar som binder till CGRP-receptorn (Aimovig) eller antikroppar som binder till själva CGRP-molekylen när den frigjorts (Ajovy och Emgality). Patienten injicerar själv läkemedlet under huden en gång per månad, vilket är en fördel jämfört med Botox som kräver läkarkontakt för injektionerna.

– Smärtan från trigeminus stängs då av och då mildras även de övriga symtomen. En av fyra patienter blir helt smärtfria och hälften förbättras så att de i snitt slipper migrän 3–4 dagar i månaden, liksom vid Botoxbehandling. Men en av fyra patienter får ingen effekt.

I USA används redan tre CGRP-hämmande läkemedel i tablettform som kan tas både akut och som förebyggande behandling.

– Det är en fördel för patienter som ogillar injektioner. Dessa kommer att komma till Sverige, men det är oklart när.

Könshormoner kan trigga migrän anfall

Att kvinnor i fertil ålder oftare får migrän än män kan bero på hormoner.En av Lars Edvinssons senaste studier visar att smärtnerverna i trigeminusområdet innehåller receptorer för östrogen och oxytocin.

– Många kvinnor, som slipper migrän med CGRP-hämmare, får anfall under mensen ändå. Hypotesen är att könshormonerna fungerar bromsande på CGRP-receptorn, så när halterna sjunker vid mens triggas anfall, men detta behöver vi undersöka mer.

Lovande resultat för nya psykodynamiska korttidsterapier

Inom psykologiforskningen om kronisk smärta är kognitiv beteendeterapi, KBT, det dominerande fältet. KBT går ut på att förändra tankar och beteenden, och att lära sig att hantera smärtan, så att man kan få en god livskvalitet trots den.

– Effekten varierar beroende på vilket tillstånd det gäller, men generellt får cirka hälften av patienter med kronisk smärta hjälp av KBT, säger Gerhard Andersson, som är professor i psykologi vid Linköpings universitet.

De senaste åren har man också utvecklat olika psykodynamiska korttidsterapier där terapeuten håller ett aktivt fokus på hur inre känslomässiga konflikter och undvikande av känslor kan vara relaterade till kroppsliga symtom, såsom mag- och tarmproblem (IBS), kronisk värk, trötthet och migrän. Exempel på sådana terapier är ISTDP (intensive short-term dynamic psychotherapy) och EAET (emotional awareness and expression therapy), som är en modifierad variant av ISTDP för kronisk smärta.

– Vi vet att undertryckande av känslor kan förvärra smärtan vid kronisk värk. Många patienter med kroppsliga besvär har varit med om svåra livshändelser. Det är av vikt att få hjälp med den känslomässiga bearbetningen av dem, säger Daniel Maroti, som är psykolog, specialist i klinisk psykologi och doktorand vid Karolinska institutet.

Migrän och andra besvär minskade med terapi via internet

Inom EAET ingår också kunskap från smärtneurovetenskap: att hypersensitiva, smärtbärande nervbanor kan bidra till att kroppsliga symtom kan uppkomma utan att vävnad skadats. Dessa nervbanor tycks kunna påverkas av psykologisk behandling.I sin avhandling undersöker Daniel Maroti effekten av en nyutvecklad internetbaserad version av EAET som pågår nio veckor. Resultaten är lovande: pilotstudien med 52 patienter med kroppsliga besvär, såsom fibromyalgi, IBS och migrän, visade att var fjärde patient halverade sina kroppsliga symtom. Deras depression och ångest minskade, funktionsförmågan ökade. Resultaten stod sig vid en uppföljning fyra månader senare.

– Det här ligger i linje med internationella studier av psykodynamiska korttidsterapier.Och i två studier där patienter slumpades till antingen traditionell KBT eller EAET, visade sig EAET vara mer effektiv när det kommer till smärtminskning.

Vad kan man göra själv för att minska migränanfallen?

– Jag brukar rekommendera patienterna att försöka hitta ett hälsosamt liv med regelbunden motion, att äta sunt, trappa ner takten på arbetet, hitta ett jobb som man trivs med, sova ordentligt. Då kan besvären bli mer hanterliga, men de försvinner inte helt, säger Lars Edvinsson.

Text: Inna Sevelius på uppdrag av forskning.se

Fotnot. EAET erbjuds i Sverige tills vidare bara inom ramen för forskning.

Konstant tinnitus är kopplat till förändrad hjärnaktivitet

Hittills har det saknats en pålitlig objektiv metod för att diagnostisera tinnitus. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att så kallad hjärnstamsaudiometri kan användas för att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus. Studien har publicerats i Journal of Clinical Investigation.

Tinnitus klassificeras i dag inte som en egen sjukdom men som ett symtom som kan ha många olika orsaker, till exempel en hörselnedsättning, buller, sjukdom eller stress. Ofta beskrivs tinnitus som fantomljud som inte hörs för någon annan än den som drabbas. I dag har cirka 20 procent av svenskarna någon form av tinnitus, och risken att drabbas ökar med åldern.

Mäter hjärnans aktivitet

Svårighetsgraden av tinnitus definieras i dag genom självskattning av den som drabbats. Nu visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet, som genomförts i samarbete med företaget Decibel Therapeutics, att metoden hjärnstamsaudiometri (ABR) har potential att bli ett objektivt diagnosverktyg för att identifiera personer med konstant tinnitus. Hjärnstamsaudiometri mäter hjärnans aktivitet som svar på en specifik sekvens av ljudstimuli.

Christopher R. Cederroth

Christopher R. Cederroth. Foto: Privat

– Vi tror att vår ABR-metod kan ha en tillräcklig känslighet för att användas som ett diagnosverktyg. Metoden mäter den neurala förändringen i hjärnstammen hos personer med konstant tinnitus vilket skulle kunna bli en biomarkör i framtiden, säger Christopher R. Cederroth, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Erkännande till patienter

Hjärnstamsaudiometri har tidigare föreslagits som ett verktyg för att mäta tinnitus, men vetenskaplig konsensus har saknats. Ingen tidigare studie har dock inkluderat lika många försökspersoner som denna studie. Här har forskarna gjort mätningar med hjärnstamsaudiometri på 405 personer, varav 228 med tinnitus och 177 personer utan tinnitus. Hos de med konstant tinnitus syntes en tydlig skillnad i mätningarna jämfört med personer utan tinnitus eller personer som skattat sin tinnitus som tillfällig.

– Vi behöver en objektiv diagnosmetod för tinnitus, både för att kunna ge ett erkännande till patienter som drabbats och för att främja utvecklingen av nya behandlingsmetoder. Vår studie tyder på ett orsakssamband mellan förändringar i hjärnans neurala aktivitet och utvecklingen av konstant tinnitus, men vi behöver göra fler studier för att verifiera detta. Vi behöver även ta reda på om vår metod kan mäta nyttan av behandling, säger Christopher R. Cederroth.

Tinnitus förvärras

I studien följdes även drygt 20 000 personer med ingen eller varierande grad av tinnitus med målet att följa hur symtomen utvecklas över tid. Här visade forskarna att personer med tillfällig tinnitus har en förhöjd risk att senare drabbas av konstant tinnitus, särskilt om besvären återkommer ofta. Dessutom fann studien att hos de som redan upplever konstant tinnitus är sannolikheten hög att besvären består.

– Det är viktigt att veta att har du haft återkommande tinnitus så är risken större att du får konstant tinnitus. Vi behöver sprida denna kunskap så att personer som upplevt tillfällig tinnitus blir medvetna om riskerna och får möjligheten att agera preventivt, säger Christopher R. Cederroth.

Studien har gjorts i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms universitet, Universitetet i Bergen och företaget Decibel Therapeutics Inc och finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Stockholm Stress Center, GENDER-Net Co-Plus Fund “TIGER” och EU:s Horizon 2020 “ESIT” och “UNITI”.

Publikation

”Alterations in auditory brainstem response distinguish occasional and constant tinnitus”. Niklas K. Edvall, Golbarg Mehraei, Martin Claeson, Andra Lazar, Jan Bulla, Constanze Leineweber, Inger Uhlén, Barbara Canlon och Christopher R. Cederroth. The Journal of Clinical Investigation, online 25 januari 2022, doi: 10.1172/JCI155094.

Vyepti godkänt för preventiv behandling av migrän hos vuxna

EU-kommissioen har godkänt Vyepti (eptinezumab) för profylaktisk behandling av vuxna patienter med minst fyra migrändagar per månad.

Vyepti är den första intravenösa behandlingen som är godkänd för migränprevention i Europa.
Vyepti förväntas lanseras i de första europeiska länderna de kommande månaderna.

Läs hela pressmeddelandet här

Bättre strokerehab med smarta glasögon

Smarta glasögon

Med hjälp av smarta glasögon blir rehabiliteringen efter en stroke roligare och mer effektiv. Den som har på sig glasögonen ser både rummet och digitala animeringar som aktiverar hjärnan. Kalix sjukhus är ett av få sjukhus i landet som använder den nya tekniken.

– När träningen känns roligare och orkar patienterna träna längre tid. Vi får till en högre intensitet på träningen och det är exakt vad vi vill, säger Britt-Marie Esperi Kandelin, fysioterapeut.

Innan glasögonen kom in i bilden gjordes rehabilitering med övningar på papper och att terapeuten till exempel kunde kasta en boll som patienten skulle fånga.

– Men det blir ganska tråkigt att kasta en boll i tio minuter! Med glasögonen tänker du inte på att du tränar och det är bra, säger Mona-Lis Sundling, arbetsterapeut.

Smarta glasögon MR mixed reality

Så här ser din hand ut när du tittar på den genom de smarta glasögonen.

När du använder klassiska VR-glasögon försvinner det fysiska rummet omkring dig och man ser en helt ny värld. Med mixed reality-teknik, som de smarta glasögonen använder, ser patienten fortfarande rummet, men digitala element läggs till.

– Eftersom patienten fortfarande kan se omgivningen så får hen inte känslan av att man när som helst skulle kunna snubbla över något, det känns tryggare, säger Britt-Marie Esperi Kandelin.

Innan patienterna hade hunnit testa glasögonen funderade teamet på om de äldre skulle tycka att det var krångligt med ett digitalt verktyg. Så blev det inte.

– Nej, det har inte varit några problem. Möjligtvis att det kan vara lite svårt att peka på plattan ibland, men då har vi en pekpenna som brukar fungera bra, säger Mona-Lis Sundling.

Tekniken utvecklas i Umeå och finns bara på ett fåtal sjukhus i Sverige. Glasögonen styrs från en platta och kittet kan enkelt tas med hem till patienterna.

– Tidigare kallade vi patienterna till oss, men nu åker vi hem till dem istället och det är mycket bättre. Det är ett modernt och det bästa patientnära sättet att jobba på, säger Ivo Savinc, överläkare.

Det kallas sjukhusanknyten hemrehabilitering och utgår från nationella riktlinjer. I dem konstateras att tidig hemgång minskar risken för depressioner och att hemmiljön gör att patienten når större framsteg i sin rehabilitering.

– I första hand är det en stor vinst för patienterna, men det är också en vinst för vården eftersom det är kostnadseffektivt att arbeta på det här sättet. Vi minskar faktiskt risken för återinläggningar genom att besöka patienterna hemma, säger Ivo Savinc.

Det är något som Mona-Lis och Britt-Marie också har erfarenhet av. Förutom att träna kan de mäta blodtryck på plats och konsultera läkare via telefon om det behövs.

– Vi har fått höra av anhöriga att de har varit nära att åka in till sjukhus med patienten, men att våra besök faktiskt har gjort att de känner sig trygga med att vara kvar hemma.

Strokerehab

Teamet på strokerehab består bland annat av Eva Olofsson, Ivo Savinc, Britt-Marie Esperi Kandelin och Mona-Lis Sundling.

Uppföljningsdata efter fem år visar att Vyndaqel minskade risken för dödlighet av alla orsaker med 41% bland patienter med transtyretin amyloid kardiomyopati

En post-hoc interimsanalys publicerad i Circulation: Heart Failure utvärderade patienter som fått kontinuerlig behandling med VYNDAQEL jämfört med dem som först fick placebo i studien ATTR-ACT

En post-hoc interimsanalys visar att behandling med VYNDAQEL (tafamidismeglumine) gav en kliniskt signifikant överlevnadsfördel vid fem år för patienter med transtyretin amyloid kardiomyopati (ATTR-CM). Analysen från den kliniska fas 3 studien Transthyretin Amyloid Cardiomyopathy Clinical Trial (ATTR-ACT) och dess långsiktiga förlängningsstudie (Long term Extension (LTE)-studie) publicerades i Circulation: Heart Failure.

I ATTR-ACT randomiserades patienterna till att få VYNDAQEL 80 mg, 20 mg eller placebo. Efter avslutad 30 månaders studie påbörjades en förlängningsstudie. Patienter som hade behandlats med VYNDAQEL fortsatte i förlängningsstudien med samma dos. Patienter som behandlats med placebo i ATTR-ACT randomiserades till antingen VYNDAQEL 80 mg eller 20 mg. Från juli 2018 övergick samtliga patienter i förlängningsstudien till VYNDAQEL 61 mg som är bioekvivalent med VYNDAQEL 80 mg men inte utbytbar på per mg-basis.

– Resultaten från denna analys bygger vidare på de positiva primära resultaten från den pivotala studien ATTR-ACT och stärker ytterligare data om att VYNDAQEL har potential att signifikant förlänga överlevnaden för patienter med ATTR-CM, säger Kaire Kiplok, medicinsk ansvarig för ATTR-CM på Pfizer i Sverige. VYNDAQEL utgör ett genombrott för dessa patienter eftersom det tidigare inte har funnits några godkända läkemedel för behandling av transtyretin amyloid kardiomyopati. ATTR-ACT och LTE-studien visar att tidig behandling är avgörande för patienter med ATTR-CM.

I ATTR-ACT visade behandling med VYNDAQEL 30% minskning av dödligheten vid 30 månader jämfört med placebo. Med en medianuppföljning på nästan fem år visade analysen som publicerats i Circulation: Heart Failure en kliniskt signifikant reduktion på 41% av risken för mortalitet av alla orsaker bland patienter som fick kontinuerlig behandling med VYNDAQEL (median uppföljning (58,5 månader) jämfört med patienter som först fick placebo i ATTR-ACT innan de gick över till VYNDAQEL i LTE-studien (median uppföljningstid 57,1 månader; HR: 0,59; 95% CI: 0,44–0,79; P<0,001). Median överlevnadstid var 67 månader (95% CI: 47,0–N/E) i gruppen med kontinuerlig behandling jämfört med 35,8 månader (95% CI: 29,7–41,1) i placebogruppen. Den preliminära överlevnadsgraden efter fem år var 53,2% i gruppen med kontinuerlig behandling jämfört med 32,4 % (95% CI: 29,7–41,1) i placebogruppen.

– Överlevnadsfördelen som ses i den primära analysen stöds ytterligare av dessa långtidsresultat som betonar vikten av tidig diagnos och behandling med VYNDAQEL för patienter som lever med ATTR-CM, säger Perry Elliott, M.D., Professor of Cardiovascular Medicine, Director of the Institute for Cardiovascular Science, University College London och huvudförfattare till analysen. Även om framsteg gjorts när det gäller att diagnostisera ATTR-CM tack vare ökad medvetenhet och förbättringar i diagnosmetoder så är sjukdomen fortfarande förbisedd, vilket hindrar patienter från att dra nytta av sjukdomsmodifierande behandling.

Minskningen av dödligheten var konsekvent i alla undergrupper, både åldersrelaterad (vild typ) och ärftlig ATTR-CM, med 39% minskning av risken för dödlighet av alla orsaker hos patienter med åldersrelaterad ATTR-CM (HR: 0,61; 95% CI: 0,43–0,87; P=0,006), och en 43% minskning hos patienter med ärftlig ATTR-CM (HR: 0,57; 95% CI: 0,33–0,99; P=0,05) i patienter som fick kontinuerlig behandling med VYNDAQEL jämfört med gruppen som gick från placebo till behandling. Dessutom visade analysen 44% minskning av risken för dödlighet av alla orsaker hos patienter med baslinje NYHA klass I eller II (HR: 0,56; 95% CI: 0,38–0,82; P=0,003), och 35% minskning hos patienter med baslinje NYHA klass III (HR: 0,65; 95% CI: 0,41–1,01; P=0,06) i gruppen med kontinuerlig behandling jämfört med gruppen som gick från placebo till behandling. I ATTR-ACT hade VYNDAQEL en säkerhetsprofil jämförbar med placebo. Inga nya säkerhetsproblem identifierades under LTE-studien och biverkningarna förblev jämförbara med placebo.

VYNDAQEL är godkänd för behandling av kardiomyopati av åldersrelaterad (vildtyp) eller ärftlig transtyretin-medierad amyloidos hos vuxna för att reducera kardiovaskulär dödlighet och kardiovaskulärt relaterad sjukhusvistelse. Det är det första och det enda läkemedlet godkänt för behandling av vildtyp och ärftlig ATTR-CM, som ofta är förbisedd och underdiagnostiserad hos patienter med hjärtsvikt.

Denna sällsynta, progressiva och livshotande sjukdom orsakas av instabila transtyretin-proteiner som är felveckade och aggregerar till amyloidfibriller som kan byggas upp i hjärtat och andra delar av kroppen. Uppbyggnaden av transtyretin amyloid i hjärtat gör att hjärtmuskeln med tiden stelnar, vilket så småningom leder till hjärtsvikt. Efter diagnos är medianen för förväntad livslängd hos obehandlade patienter med ATTR-CM cirka 2 till 3,5 år.

Om ATTR-ACT och LTE-studien
Fas 3-studien ATTR-ACT är den första och enda genomförda globala, dubbelblinda, randomiserade, placebo-kontrollerade kliniska prövning som undersökt en farmakologisk terapi för behandling av ATTR-CM i både ärftlig och vildtyp ATTR-CM. Den primära analysen av studien, som jämförde en poolad behandlingsgrupp (VYNDAQEL 80 mg och 20 mg) med placebo, visade en signifikant minskning av den hierarkiska kombinationen av mortalitet av alla orsaker och frekvensen av kardiovaskulärt relaterade sjukhusvistelser jämfört med placebo under en 30-månaders period hos patienter med vildtyp eller ärftlig ATTR-CM (p=0,0006), studiens primära effektmål. Dessutom visade enskilda komponenter i den primära analysen en relativ minskning av risken för mortalitet av alla orsaker och frekvensen av kardiovaskulärt relaterad sjukhusvistelse på 30% (p=0,026) respektive 32% (p<0,0001), med VYNDAQEL jämfört med placebo.

Patienter som fullföljde ATTR-ACT kunde delta i den långsiktiga förlängningsstudien (LTE) i upp till 60 månader. LTE-studien är en öppen studie som ursprungligen utformades för att få ytterligare säkerhetsdata för VYNDAQEL 20 mg eller 80 mg hos patienter diagnostiserade med ATTR-CM, och för att fortsätta ge patienter som ingick i ATTR-ACT fortsatt tillgång till VYNDAQEL till dess att läkemedlet blir tillgängligt lokalt. LTE-protokollet kompletterades för att föra över patienter behandlade med VYNDAQEL 20 mg eller 80 mg till VYNDAQEL 61 mg singelkapsel. En VYNDAQEL 61 mg singelkapsel är bioekvivalent med VYNDAQEL 80 mg (fyra 20 mg kapslar) men inte utbytbar på per mg-basis.

Om VYNDAQEL 20 mg (tafamidismeglumine) och VYNDAQEL 61 mg (tafamidis)
VYNDAQEL 20 mg (tafamidismeglumine) och VYNDAQEL 61 mg (tafamidis) är orala transtyretinstabilisatorer som binder selektivt till transtyretin och stabiliserar tetrameren hos transport proteinet transtyretin och bromsar bildningen av amyloid som orsakar ATTR-CM.

VYNDAQEL 61 mg är en en-om-dagen oral kapsel utvecklad för patientens bekvämlighet. En kapsel VYNDAQEL 61 mg är bioekvivalent med VYNDAQEL 80 mg (fyra 20 mg kapslar) men inte utbytbar på per mg-basis.

Tafamidis är godkänt för behandling av ATTR-CM i över 55 länder, inklusive USA, EU, Brasilien, UAE, Kanada med flera. VYNDAQEL 61 mg och VYNDAQEL 80 mg är de enda doserna godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av ATTR-CM.

VYNDAQEL 20 mg godkändes första gången inom EU 2011 för behandling av transtyretinamyloidos (ATTR-PN) hos vuxna patienter med stadium 1 symtomatisk polyneuropati för att fördröja perifer neurologisk försämring. För närvarande är läkemedlet godkänt i över 40 länder, bland annat i Japan, länder i Europa, Brasilien, Mexiko, Argentina, Israel, Ryssland och Sydkorea.

Referenser:

Elliott P, et al. Long-Term Survival With Tafamidis in Patients With Transthyretin Amyloid Cardiomyopathy. https://doi.org/10.1161/CIRCHEARTFAILURE.120.008193Circulation: Heart Failure. 2021;0:CIRCHEARTFAILURE.120.008193

Fass.se