Vendela Ekmark - Neurologi i Sverige

American Epilepsy Society 75th Annual Meeting Chicago, 3–7 december 2021

Efter fjolårets heldigitala konferens genomfördes det 75:e årsmötet för det amerikanska epilepsisällskapet (AES) i Chicago den 3–7 december. Viktiga teman var pandemin, kardiovaskulär samsjuklighet, artificiell intelligens och långtids-EEG. Johan Zelano, neurolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, rapporterar här från mötet.

Chicago välkomnade
de över 3.000 fysiska AES-deltagarna med varmt och vackert höstväder. Under mötets gång mulnade det dock betänkligt, parallellt med rapporter om allt hårdare covid- 19-restriktioner i Europa. Pandemin märktes förstås även i USA, där smittskyddsåtgärderna ur ett svenskt perspektiv var långtgående. En färgmarkering på mötets namnskylt indikerade hur nära bäraren ville vara andra människor. Ansiktsmask var obligatoriskt, liksom vaccinverifiering. Trots detta var glädjen över ett fysiskt möte påtaglig och stämningen på många sessioner uppsluppen. När Mike Sperling, chefredaktör för Epilepsia, presenterades passade panelens ordförande på att klaga över den berömda tidskriftens hårda krav och att hennes manuskript ideligen refuserades. Sperling höll helhjärtat med och förklarade att samma sak nyss hade hänt honom själv, två gånger.AES (American Epilepsy Society) är den nordamerikanska motsvarigheten till Svenska Epilepsisällskapet och som sådan medlem i International League Against Epilepsy. ILAE:s ordförande Helen Cross talade via länk från Storbritannien, vars karantänsregler gjort resande alltför omständligt. Hon redogjorde för ILAE:s påverkansarbete, bland annat det nya globala målet ”90– 80–70”: 90 procent av personer med epi- lepsi ska veta att de har en behandlings- bar hjärnsjukdom; 80 procent ska ha tillgång till effektiva, billiga och säkra antiepileptiska läkemedel och 70 procent av dem som behandlas ska uppnå anfallskontroll.

COVID-PANDEMIN
Under pandemin ställde många amerikanska epilepsivårdgivare om till distanssjukvård och på några sessioner utbyttes lärdomar av detta. Från ett stort pediatriskt centrum i Michigan rapporterades om goda erfarenheter – man hade väsentligen samma proportion akuta inläggningar, planerade utredningar och terapirevisioner efter distansbesök som efter vanliga sådana. En viktig faktor var sannolikt att man redan före pandemin arbetat med telemedicin. En annan talare beskrev situationen för ett mindre sjukhus, helt utan etablerad telemedicin före pandemin.

Där hade man inte lika goda erfarenheter och pekade på bland annat administrativa svårigheter. Amerikanska försäkringar mot felbehandling och läkarlegitimationer är delstatsbaserade, så beroende på var patienten befinner sig krävs olika tillstånd. Under inledningen av pandemin gällde federala nödregler, men de var nu avskaffade och läkare därför oroliga för att råka praktisera utan tillstånd. Att få betalt för telemedicin upplevdes också krångligare än för fysiska besök. Frågan är komplex. Samtidigt som vissa sjukhus inte fått betalt, påtalades att det amerikanska justitiedepar- tementet uppskattar att 1,4 miljarder dollar troligen belastat de allmänna försäkringarna med missvisande eller bedrägliga räkningar för telemedicin under pandemin.

Läs hela artikeln

De bygger artificiella nervceller

För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer.

En liten elektrisk puls från den artificiella nervcellen kan få bladen på den köttätande växten Venus flugfälla att slutas, trots att ingen fluga fastnat i dess käftar. Organiska halvledare Venus flugfälla Noah Elhardthar förmågan att leda både elektroner och joner, och kan därför efterlikna växtens eget system. I det här fallet är det en liten elektrisk puls på mindre än 0,6 V som inducerar den jonpuls, aktionspotential, som får växten att sluta sina blad.

Talar samma språk

– Vi valde Venus flugfälla för att tydligt kunna visa hur vi kan styra det biologiska systemet med det artificiella organiska systemet och få dem att kommunicera på samma språk, säger Simone Fabiano, universitetslektor och forskningsledare inom organisk nanoelektronik, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping.

Forskargruppen vid Linköpings universitet var år 2018 först med att få fram komplementära och tryckbara organiska Forskarna har visat att tusentals organiska kemiska transistorer kan tryckas på en liten yta på en tunn plastfolie. Thor Balkhedelektrokemiska kretsar, det vill säga med polymerer av både n- och p-typ som leder negativa respektive positiva laddningar. Därmed blev det också möjligt att bygga tryckbara komplementära organiska elektrokemiska transistorer.

Gruppen har sedan optimerat de organiska transistorerna så att de kan tryckas i tryckpress på en tunn plastfolie. Tusentals transistorer kan nu tryckas på ett liten bit substrat.

Tillsammans med forskare i Lund och Göteborg har gruppen med hjälp av de tryckta transistorerna lyckats efterlikna det biologiska systemets neuroner och synapser. Resultatet är publicerat i ansedda Nature Communications.

Jonkoncentrationen får systemet att reagera

– För första gången använder vi här transistorns förmåga att koppla om baserat på en viss koncentration av joner för att modulera spikningsfrekvensen, säger Padinhare Cholakkal Harikesh, postdoktor vid Laboratoriet för organiska elektronik.
Spikningsfrekvensen ger den signal som får det biologiska systemet att reagera.

– Vi har även visat att kopplingen mellan neuronen och synapsen har ett lärande beteende, så kallad Hebbiansk inlärning. Information lagras i synapsen som gör signaleringen allt effektivare, säger Simone Fabiano.

Biokompatibla och mjuka

Förhoppningen är att artificiella nervceller i framtiden ska kunna användas för känsliga mänskliga proteser, implanterbara system för att mildra neurologiska sjukdomar liksom inom mjuk intelligent robotik.

– Vi har tagit fram jonbaserade neuroner, liknande våra egna, som kan kopplas till biologiska system. Organiska halvledare har många fördelar, de är biokompatibla, biologiskt nedbrytbara, mjuka och formbara. Det krävs bara låga spänningar som är helt ofarliga för såväl växter som ryggradsdjur, intygar Chi-Yuan Yang, även han postdoktor vid Laboratoriet för organisk elektronik.

Forskningen har finansierats via bland andra Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning och regeringens strategiska satsning på avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet.

Huvudförfattarna till artikeln i Nature Communications, från vänster forskningsledaren Simone Fabiano, postdoktorerna Chi-Yuan Yang och Padinhare Cholakkal Harikesh samt univetsitetslektor Deyu Tu, samtliga verksamma vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet. Foto: Thor Balkhed

Artikeln: Organic Electrochemical Neurons and Synapses with Ion Mediated Spiking
Padinhare Cholakkal Harikesh, Chi-Yuan Yang, Deyu Tu, Jennifer Y. Gerasimov, Abdul Manan Dar, Adam Armada-Moreira, Matteo Massetti, Renee Kroon, David Bliman, Roger Olsson, Eleni Stavrinidou, Magnus Berggren, Simone Fabiano, Nature Communications 2022, doi 10.1038/s41467-022-28483-6

Epilepsiforskning i Skåne får pengar till att undersöka möjligheter med ny MR-kamera

Under Världsepilepsidagen den 14 februari offentliggjorde Stiftelsen Epilepsifonden två forskningsprojekt som får medel från fonden. Ariadne Zampeli, biträdande överläkare i neurologi, och hennes forskningsgrupp vid Skånes universitetssjukhus får 163 698 kr.

I forskningsprojektet, 7 T hjärnavbildning vid epilepsi, är huvudsyftet att hitta förändringar i hjärnan som inte identifierats tidigare vid MR-undersökningar med lägre fältstyrka samt att undersöka om tidigare kända epilepsirelaterade förändringar i hjärnan kan ses med fler detaljer vid 7 T MR. Projektet undersöker barn, ungdomar och vuxna.

En undersökning med MR-kamera av hjärnan ingår i de flesta utredningar när man får diagnosen epilepsi. Vid svårbehandlad epilepsi är den en mycket viktig – kanske den allra viktigaste – pusselbiten i utredningen. Om man på MR-bilder kan hitta en tydlig förändring som orsakar en persons epilepsi finns det goda chanser att, efter en eventuell operation, den personen till och med kan bli anfallsfri.

MR-kameror kan ha olika stark magnetisk fältstyrka. Fältstyrka mäts i enheten Tesla (T), och de MR-kameror som finns på sjukhus runt om i Sverige i dag har fältstyrka på antingen 1.5 eller 3 T. Ju högre fältstyrkan är, desto högre blir bildupplösningen och små detaljer kan synas bättre. Det finns cirka 70 MR-kameror i världen med en fältstyrka på 7 T. I Lund finns sedan 2016 Sveriges enda 7 T MR.

Öppning för rituximab att bli godkänt vid ms

European Medicines Agency lägger till observationella data för vuxna med SMA i produktresumen för SPINRAZA (nusinersen)

* Produktresumen har blivit uppdaterad för att inkludera observationella data som visade att behandling med NUSINERSEN ledde till kliniskt betydelsefulla förbättringar, stabilisering av motorisk funktion hos vuxna med spinal muskelatrofi (SMA) och bibehållen säkerhetsprofil
* Dessa observationella data ger ytterligare stöd för NUSINERSENs effekt och säkerhet, nästan fem år efter dess marknadsföringstillstånd i EU
* En annan uppdatering av produktresumen ger ytterligare vägledning om hur NUSINERSEN ska administreras vid missade eller försenade doser

Läs hela pressreleasen