Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Välkommen på en hearing med landets ledande läkare och forskare. Kognitiva sjukdomar med bl a Alzheimer får ett helt eget seminarium på högsta politiska nivå den 2 maj, med landets ledande läkare, forskare och politiker i Riksdagens Förstakammarsal.

Alzheimer sjukdom

Den kraftsamling i forskningen som skedde kring Covid-19 var med historiska mått helt unik. På bara något år fick vi se ett flertal nya livräddande vaccin.

Det visar att när mänskligheten är tillräckligt hotad kan man satsa vilka resurser som helst för att vinna kriget mot en dödlig sjukdom.

Det ger också hopp för de över 20 000 svenskar som varje år får den dödliga och obotliga sjukdomen Alzheimer. Men det är också en grupp som väntat i över 30 år på ett banbrytande botemedel mot sin egen sjukdom. Och som känner sig glömda och åsidosatta inom sjukvården.

Det är utgångspunkten när Socialutskottets ordförande och vice ordförande, Acko Ankarberg Johansson (kd) respektive Kristina Nilsson (s), står som värdar när Stiftelsen Alzheimer Life ska arrangera en hearing den 2 maj med många av landets ledande läkare och forskare i riksdagens förstakammarsal.

Seminariet har rubriken:
Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning inom sjukvården. 

Syftet är att sätta fokus på kognitiva sjukdomar, inte minst på politisk nivå.

Seminariet kommer att ha formen av en klassisk hearing där vi ska söka svar på frågor som:

  • Är Alzheimer vår tids nästa pandemi?
  • Hur är det att leva med Alzheimer? Skådespelaren Nina Gunke kommer och berättar.
  • Vad händer när du söker hjälp på en minnesklinik, och det inte finns någon bot?
  • Står forskningen (äntligen) inför avgörande genombrott?
  • Kan du inom kort kunna få en diagnos bara genom ett enkelt blodprov?
  • När kommer den omtalade bromsmedicinen till Sverige?
  • Kan man träna och äta sig till bättre hjärnhälsa?
  • Hur blir vården av patienter med kognitiva sjukdomar mer jämlik över landet.
  • Har samhället råd att inte lägga resurser på en sjukdom som kostar Sverige över 60 miljarder per år?

 

Under dagen deltar patienter, anhöriga, forskare, läkare och politiker:
Acko Ankarberg Johansson (kd), ordförande i riksdagens socialutskott
Bengt Winblad, professor i geriatrik, Karolinska Institutet
Claes Brodd, anhörig till frun Inger, som sedan sju år testar bromsmedicin mot Alzheimer
Henrik Zetterberg, professor i neurovetenskap, Göteborgs Universitet
Kristina Nilsson (s), vice ordförande i riksdagens socialutskott
Maria Eriksdotter, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, ansvarig för Svenska Demensregistret
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska Institutet
Nina Gunke, skådespelare och nyligen diagnostiserad med Alzheimer
Moa Wibom, överläkare på Enheten för Kognitiv Medicin, Ängelholms Sjukhus
Oskar Hansson, professor vid klinisk minnesforskning, Lund Universitet
Wilhelmina Hoffman, läkare och VD Svenskt Demenscentrum

Ackreditering för journalister till seminariet anmäls till [email protected] senast

27 april.

 

MIND-China: en viktig datakälla för att studera hjärnans åldrande och förebyggande av demens

En stor databas som syftar till att studera hjärnans åldrande och utforska effektiva metoder för förebyggande av demens byggs i Kina. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions (TRCI) ger en detaljerad beskrivning av databasen samt studiepopulationens egenskaper och hälsotillstånd. Databasen kallas MIND-China–multimodala interventioner för att fördröja demens och funktionshinder på landsbygden i Kina. Studien genomfördes av forskare vid Shandong Provincial Hospital i Kina och vid Karolinska Institutet i Sverige.

Porträtt av Chengxuan Qiu i kostym mot neutral bakgrund

Chengxuan Qiu, Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

Demens har lagt en enorm börda på samhället över hela världen. Det finns för närvarande ingen botande behandling för demens, däremot har flera modifierbara riskfaktorer identifierats, såsom stillasittande livsstil och kardiovaskulära riskfaktorer. Genom interventioner för att kontrollera dessa riskfaktorer, skulle det kunna vara möjligt att fördröja uppkomsten av demens genom interventioner. FINGER-studien i Finland lyfter för första gången resultaten från en klinisk studie som visar att en multidomänintervention skulle kunna hjälpa äldre personer i riskzonen att upprätthålla god kognitiv funktion, inklusive minnesfunktion. FINGERmodellen testas och anpassas just nu i många länder i världen som en global satsning för att identifiera effektiva metoder som kan förebygga demens. Satsningen kallas World-Wide FINGERS Network (https://wwfingers.com).

MIND-China initierades 2018 i Yanggu, i västra Shandongprovinsen, och är en pågående interventionsstudie för demens och funktionsnedsättningar som tar hänsyn till kinesisk tradition och kultur. Studien syftar till att utvärdera om multidomäninterventioner kan hjälpa äldre vuxna på landsbygden att bibehålla eller förbättra sin kognitiva funktion och fördröja demens. Totalt 5765 deltagare från lokala landsbygdssamhällen genomgick omfattande undersökningar för att bedöma deras livsstil, hälsotillstånd och kognitiva funktion innan de erbjöds att delta i interventionerna. Vissa undersöktes också för att få fram objektiva indikatorer på hälsostatus och hjärnans åldrande, med hjälp av magnetröntgen, näthinneskanningar, ActiGraph-undersökningar och hörseltester.

– Databasen är oerhört viktig och värdefull för att kunna utforska en rad vetenskapliga frågor relaterade till åldrande och hälsa, i synnerhet hjärnans åldrande och relaterade sjukdomar såsom demens, säger Chengxuan Qiu, senior forskare vid Aging Research Center på institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

– Ingrepp i tidiga skeden är avgörande för demens. MIND-China riktar sig därför till hela den äldre befolkningen på landsbygden. Vi vill utforska de effektiva metoderna för att på så sätt fördröja demens i ett tidigt skede, säger Yifeng Du, professor och senior neurolog vid Shandong Provincial Hospital.

– Vi tror att MIND-China-studien kommer att bidra till och vara viktig för att kunna förstå och utforska effektiva och skalbara multidomäninterventioner, säger Miia Kivipelto, grundare och ledare av World-Wide FINGERS Network, och professor vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Över 40 länder ingår för närvarande i World-Wide FINGERS Network. MIND-China var bland de första att gå med och bidrar med en av de största studierna anpassade till den lokala miljön.

MIND-China har genomförts av Shandong Provincial Hospital med anknytning till Shandong First Medical University (PI, Prof Yifeng Du), i samarbete med Aging Research Center vid Karolinska Institutet (PI, Dr Chengxuan Qiu).

Projektet har finansierats av National Key R&D Program från Kinas departement för vetenskap och teknik, genom gemensamma forskningsanslag från National Nature Science Foundation of China och Vetenskapsrådet i Sverige, och av det akademiska marknadsföringsprogrammet vid Shandong First Medical University och Taishan Scholar Program of Shandong Province, Kina.

Publikation

“Health status and risk profiles for brain aging of rural-dwelling older adults: Data from the interdisciplinary baseline assessments in MIND-China”.
Yongxiang Wang, Xiaolei Han, Xianda Zhang, Zhonglin Zhang, Lin Cong, Shi Tang, Tingting Hou, Cuicui Liu, Xiaojuan Han, Qinghua Zhang, Jianli Feng, Ling Yin, Lin Song, Yi Dong, Rui Liu, Yuanjing Li, Tiia Ngandu, Miia Kivipelto, Heather Snyder, Maria Carrillo, Jonas Persson, Laura Fratiglioni, Lenore J Launer, Jianping Jia, Yifeng Du, Chengxuan Qiu. Alzheimer’s & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions (TRCI); 14 April 2022, DOI: 10.1002/trc2.12254.

Psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom

Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symptom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symptomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symptomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom. Fynden har publicerats i Biological Psychiatry.

I Sverige har drygt 100 000 personer diagnosen Alzheimers sjukdom. Kognitiva symptom i kombination med förhöjda nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau utgör grunden vid diagnostisering av sjukdomen.

Men under det senaste decenniet har en teori om att förändringar i humör och beteende skulle kunna utgöra mycket tidiga tecken på sjukdom, symptom som vetenskapligt inte fått så mycket uppmärksamhet som de kognitiva. Nu har forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm tillsammans undersökt de komplicerade sambanden mellan psykiska symptom, Alzheimerproteiner och kognitiva symptom. Detta gjordes inom ramen för den internationellt välkända BioFINDER-studien, under ledning av professor Oskar Hansson.

I studien undersöktes 356 personer över 65 år, vilka inte hade några kognitiva besvär vid studiens början. Förutom att analysera amyloid-beta och fosforylerat tau i ryggvätska, undersöktes även deltagarnas nivåer av ångest och apati samt den kognitiva funktionen vartannat år. Studiedeltagarna följdes sammantaget under åtta års tid.

När data analyserades fann forskarna en koppling mellan förhöjda nivåer av amyloid-beta vid studiens början och framtida utveckling av ångest och apati.

Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet, läkare och huvudförfattare till studien, förklarar:
– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symtom, precis som de kognitiva besvären, är en konsekvens av förändringar i hjärnan till följd av inlagring av amyloid-beta.

Forskarna visade också att amyloid-beta driver utvecklingen av apati genom företrädesvis direkta effekter, och att apati endast i begränsad omfattning orsakas av kognitiv försämring. När det gäller ångest sågs inga samband med kognitiva förändringar.

– Fynden talar alltså emot att dessa tidiga förändringar i känsloliv och beteende vid Alzheimers sjukdom främst skulle utgöra psykologiska reaktioner på en sviktande kognitiv förmåga. Istället talar resultaten för att åtminstone apati och ångest uppstår på grund av en sjuklig ansamling av vissa Alzheimer relaterade proteiner,” förtydligar professor Oskar Hansson.

– Resultaten innebär även att psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom skulle kunna användas som alternativa utfallsmått i behandlingsstudier. I slutändan kan detta leda till en mer effektiv studiedesign, fortsätter han.

En tidigare studie inom BioFINDER talar för att förekomst av ångest eller apati hos fortsatt icke-dementa äldre kan flagga för en ökad risk att i framtiden försämras i sin kognition.

– I ett nästa steg behövs studier för att klargöra hur dessa symptom kan bidra till den etablerade kliniska diagnostiken under tidiga stadier av sjukdom, och då i vissa fall möjligen redan innan kognitionen blivit påverkad.

Kontakt:
Maurits Johansson, läkare vid enheten för kognitiv medicin i Ängelholms sjukhus, doktorand vid enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, [email protected]

Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, [email protected], 0722-26 77 45

Publikation:
“Development of apathy, anxiety, and depression in cognitively unimpaired older adults: effects of Alzheimer’s disease pathology and cognitive decline”, Biological Psychiatry, januari 2022, DOI: https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2022.01.012

Min vårdväg – för en förbättrad personcentrerad migränvård

AbbVie Scandinavia, ett forskande biopharmaföretag som utvecklar innovativa behandlingar och hållbara vårdlösningar mot svåra sjukdomar, lanserar idag ett nytt initiativ för en personcentrerad migränvård, Min vårdväg.

– Vi ser och hör från flera olika intressenter att migränvården är ojämlik, inte tillräckligt högt prioriterad och att det finns utrymme för förbättringar i omhändertagandet. Inom AbbVie har vi ett starkt engagemang i patientfrågor inom alla våra sjukdomsområden och det går som en röd tråd i många av våra initiativ att engagera personer i sin egen hälsa, säger Linn Mandahl, vd på AbbVie Scandinavia.

Min vårdväg, som framställts tillsammans med bland annat Anna Forsberg, professor i vårdvetenskap vid Lunds universitet och sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, sätter personen som lever med migrän i centrum och kan på så vis utveckla och hjälpa vården att bli mer jämlik, samtidigt som det förbättrar livet för den som lever med migrän.
Materialet har testats och utvärderats av några medlemmar i Huvudvärksförbundet, som tycker att materialet är så bra och viktigt att de också vill bidra till spridning av materialet så att många fler kan bli hjälpta.

– Det är viktigt för en person som lever med en sjukdom att vara med och fatta beslut om sin egen vård och hälsa. För att nå dit så behöver personen bli sedd, hörd, bekräftad, respekterad och tagen på allvar. Därför känns Min vårdväg så viktigt, säger Linn Mandahl.

Flera insatser kan vara positiva för äldre med demenssjukdom

Det finns insatser som dels kan bromsa fortsatt kognitiv funktionsnedsättning, dels hjälpa vid mild till måttlig depression hos äldre med demenssjukdom.
Det visar två välgjorda systematiska översikter som SBU har granskat.

Demensrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar kan inte återställas. Däremot kan man bromsa utvecklingen. Många demenssjuka har samtidigt depression som visar sig både fysiskt och beteendemässigt.

Kognitiv träning kan ha positiv effekt

Kognitiv träning är en övergripande term för en rad tekniker som används för att stimulera och träna funktioner så som informationsbehandling och minne. Den systematiska översikten visar att kognitiv träning kan bromsa fortsatt kognitiv funktionsnedsättning för personer med mild till måttlig demenssjukdom. Resultatet gäller kognitiv träning jämfört med ingen insats alls, ordinarie vård eller icke-specifika aktiviteter. Förbättringarna verkar kunna kvarstå i mellan tre och 12 månader efter avslutad träning. Det finns inga kända negativa effekter av träningen.

Icke-farmakologiska behandlingar minst lika effektiva som läkemedel

Den systematiska översikten visar att icke-farmakologiska insatser var lika eller mer effektiva än läkemedelsbehandling för att minska symtom på depression hos personer med mild till måttlig depression och demenssjukdom. Elva insatser var mer effektiva, bland annat djurterapi, kognitiv stimulering och fysisk träning. För personer med allvarlig depression är det vetenskapliga stödet oklart. Lyhördhet för den enskildes sjukdomstillstånd och en korrekt diagnostik av både demens och depressiva symtom är ett första steg för en individualiserad behandlingsplan.

– Det här visar att det finns metoder som är effektiva för personer med demenssjukdom. Både för att bromsa kognitiv funktionsnedsättning och minska depression, säger Knut Sundell, projektledare för rapporterna och sakkunnig i socialt arbete på SBU.

Mer info: