Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nya rön öppnar för individanpassad behandling av MS

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som oftast startar hos personer i åldern 20–40 år. Sjukdomen drivs av immunceller som felaktigt attackerar vävnaden som omger nervceller i hjärnan och ryggmärgen. MS leder till neurologiska symtom, som till exempel känselrubbningar, svårigheter att gå och hålla balansen och besvär med synen. I dag finns inga botande behandlingar utan främst behandlingar som bromsar sjukdomen och lindrar symtomen.

Risk för komplikationer

– Befintliga behandlingar av MS slår mycket brett mot immunsystemet med risk för komplikationer på sikt, till exempel infektioner. Att styra en framtida behandling mer precist mot just de immunceller som driver sjukdomen kan därför innebära en mer effektiv behandling med färre biverkningar, säger Mattias Bronge, doktorand i Hans Grönlunds forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Grönlunds forskargrupp har i samverkan med professor Tomas Olssons forskargrupp vid Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att identifiera de T-celler som reagerar på vissa målmolekyler, så kallade autoantigener. I den aktuella studien redovisas fyra nya autoantigener som kan adderas till den handfull tidigare funna vid MS och som kan få betydelse för diagnostik och behandling.

Immunceller kan identifieras

– Vår metod gör det möjligt att presentera de aktuella autoantigenerna på ett sätt som gör att T-cellerna som reagerar mot dem kan identifieras för att därefter kunna stängas av, säger Hans Grönlund, docent i immunologi.

Då personer med MS kan reagera mot olika autoantigener, så blir det viktigt att identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller. Detta sätt att skapa individanpassade behandlingar går under namnet precisionsmedicin.

– Genom att identifiera en patients individuella autoantigenprofil kan en behandling anpassas för just den individen. De flesta autoimmuna sjukdomar drivs av T-celler och kan vi hitta ett sätt att tysta dem vid en sjukdom som MS så kan det bereda vägen för att på ett mer precist sätt behandla även andra autoimmuna sjukdomar. Ett långvarigt samarbete mellan professor Roland Martin vid Zürichs universitet och våra forskargrupper har lett till att vår metod kommer att ingå i en kommande klinisk fas 2-studie för att stänga av MS-aggressiva T-celler, säger Hans Grönlund.

Blodprover från MS-patienter

I den aktuella studien undersöktes 63 olika proteiner i blodprover från MS-patienter och friska kontrollpersoner varav fyra proteiner, FABP7, PROK2, RTN3, och SNAP91, visade autoimmun reaktivitet vid MS. Proteinerna som testades valdes ut i ett samarbete med Human Protein Atlas och professor Torbjörn Gräslund, KTH. Studien har gjorts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

Forskningen finansierades av Vinnova, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Neuroförbundet, Margareta af Ugglas Stiftelse, Stratneuro och Region Stockholm. Hans Grönlund är grundare av företaget NEOGAP Therapeutics AB som patenterat metoden som använts och har även tillsammans med Mattias Bronge patenterat autoantigenerna i studien. Medförfattarna Claudia Carvalho-Queiroz, Ola B. Nilsson, Andreas Kaiser och Guro Gafvelin är anställda av NEOGAP Therapeutics AB.

Publikation

”Identification of four novel T cell autoantigens and personal autoreactive profiles in multiple sclerosis”. Mattias Bronge, Klara Asplund Högelin, Olivia G. Thomas, Sabrina Ruhrmann, Claudia Carvalho-Queiroz, Ola B. Nilsson, Andreas Kaiser, Manuel Zeitelhofer, Erik Holmgren, Mathias Linnerbauer, Milena Z. Adzemovic, Cecilia Hellström, Ivan Jelcic, Hao Liu, Peter Nilsson, Jan Hillert, Lou Brundin, Katharina Fink, Ingrid Kockum, Katarina Tengvall, Roland Martin, Hanna Tegel, Torbjörn Gräslund, Faiez Al Nimer, André Ortlieb Guerreiro-Cacais, Mohsen Khademi, Guro Gafvelin, Tomas Olsson och Hans Grönlund. Science Advances, online 27 april 2022, doi: 10.1126/sciadv.abn1823.

Fortbildning för framtiden: Huvudvärkssjuksköterskan Anno 2022

Teva arrangerar:

Huvudvärkssjuksköterskan Anno 2022
”En utbildning av Huvudvärkssjuksköterskor för huvudvärkssjuksköterskor”

Syfte med utbildningen är att ge sjuksköterskor som arbetar med huvudvärkspatienter ytterligare kunskaper för sin roll.

Utdrag ur programmet

”Vanlig” huvudvärk, migrän och varningssignaler Rune Johansson, Överläkare och neurolog Neurologi- och rehabiliteringsklin, Centralsjukhuset i Karlstad

Akut och profylaktisk migränbehandling Martin Tamtè , Leg. apotekare, PhD i neurofysiologi Medical Advisor på Teva Sweden

Din roll som huvudvärkssjuksköterska Elisabeth Forsberg, Sjuksköterska Neurologklin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Madeleine Berg, Sjuksköterska Neurologklin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Bemötande/motiverande samtal Monicha Norén, Forskningssköterska Migränkliniken Värnamo

Hormoner och Migrän, den senaste forskningen Lars Edvinsson, Professor. Dr. Lunds Universitetssjukhus, Ordf. Svenska Huvudvärkssällskapet

För mer info och anmälan klicka här

Ultomiris godkänd i USA för vuxna med Myastenia gravis

Den första och enda långverkande C5 complement hämmaren som visar klinisk förbättring hos patienter med generaliserad myastenia gravis.
Ultomiris visade snabb effekt och långvarig förbättring på dagliga aktiviteter. Den doseras en gång var 8e vecka.

Ultomiris (ravulizumab-cwvz) has been approved in the US for the treatment of adult patients with generalised myasthenia gravis (gMG) who are anti-acetylcholine receptor (AChR) antibody-positive, which represents 80% of people living with the disease.1-5

The approval by the Food and Drug Administration (FDA) was based on positive results from the CHAMPION-MG Phase III trial, in which Ultomiriswas superior to placebo in the primary endpoint of change from baseline in the Myasthenia Gravis-Activities of Daily Living Profile (MG-ADL) total score at Week 26, a patient-reported scale that assesses patients’ abilities to perform daily activities.1

This FDA action marks the first and only approval for a long-acting C5 complement inhibitor for the treatment of gMG.

gMG is a rare, debilitating, chronic, autoimmune neuromuscular disease that leads to a loss of muscle function and severe weakness.6 The diagnosed prevalence of gMG in the US is estimated at approximately 90,000.7

Professor James F. Howard, Jr, MD, Department of Neurology at The University of North Carolina School of Medicine and lead primary investigator in the CHAMPION-MG trial said: “Despite recent advances, managing gMG is complex. Earlier intervention can preserve function and quality of life. This approval offers patients, including those with milder symptoms, a long-acting C5 inhibitor with early onset and reliable efficacy.”

Samantha Masterson, Chief Executive Officer, Myasthenia Gravis Foundation of America (MGFA), said: “gMG takes a physical and emotional toll on those living with the disease. We are grateful for continued innovation and research into new treatment and dosing options to meet the needs of more patients and reduce the treatment burden. With the approval of Ultomiris, we’re excited that MG patients now have another option to consider as part of their personalised treatment strategies that may offer more convenience and improve muscle weakness.”

Marc Dunoyer, Chief Executive Officer, Alexion, said: “Since bringing forward thefirst complement inhibitor, we’ve continued to listen to the community and focused innovation on the needs of gMG patients. We’re proud to deliver on this commitment with today’s approval. Ultomiris, the only long-acting C5 inhibitor, will benefit a broader range of patients, including those with milder symptoms. As presented at the 2022 American Academy of Neurology Annual Meeting, Ultomirishas demonstrated clinical benefit through 60 weeks, with treatment every eight weeks, compared to Soliris every two weeks.”

In the trial, the safety profile of Ultomiris was comparable to placebo and consistent with that observed in Phase III trials of Ultomiris in paroxysmal nocturnal haemoglobinuria (PNH) and atypical haemolytic uraemic syndrome (aHUS). The most common adverse reactions in patients receiving Ultomiriswere upper respiratory tract infection and diarrhoea.1

Results from the CHAMPION-MG trial were recently published online in NEJM Evidence and presented at the 2022 American Academy of Neurology Annual Meeting in April.

Regulatory submissions for Ultomirisfor the treatment of gMG are currently under review with multiple health authorities, including in the European Union (EU) and Japan.

Notes

gMG

gMG is a rare autoimmune disorder characterised by loss of muscle function and severe muscle weakness.6

Eighty per cent of people with gMG are AChR antibody positive meaning they produce specific antibodies (anti-AChR) that bind to signal receptors at the neuromuscular junction (NMJ), the connection point between nerve cells and the muscles they control.2-6 This binding activates the complement system, which is essential to the body’s defence against infection, causing the immune system to attack the NMJ.6 This leads to inflammation and a breakdown in communication between the brain and the muscles.6

gMG can occur at any age, but it most commonly begins for women before the age of 40 and for men after the age of 60.8-10 Initial symptoms may include slurred speech, double vision, droopy eyelids and lack of balance; these can often lead to more severe symptoms as the disease progresses such as, impaired swallowing, choking, extreme fatigue and respiratory failure.11,12

CHAMPION-MG

The global Phase III randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre 26-week trial evaluated the safety and efficacy of Ultomiris in adults with gMG. The trial enrolled 175 patients across North America, Europe, Asia-Pacific and Japan. Participants were required to have a confirmed myasthenia gravis diagnosis at least six months prior to the screening visit with a positive serologic test for anti-AChR antibodies, MG-ADL total score of at least 6 at trial entry and Myasthenia Gravis Foundation of America Clinical Classification Class II to IV at screening. Patients could stay on stable standard of care medicines, with a few exceptions, for the duration of the randomised control period.13

Patients were randomised 1:1 to receive Ultomiris or placebo for a total of 26 weeks. Patients received a single weight-based loading dose on Day 1, followed by regular weight-based maintenance dosing beginning on Day 15, every eight weeks. The primary endpoint of change from baseline in the MG-ADL total score at Week 26 was assessed along with multiple secondary endpoints evaluating improvement in disease-related and quality-of-life measures.

Patients who completed the randomised control period were eligible to continue into an open-label extension period evaluating the safety and efficacy of Ultomiris, which is ongoing.

Ultomiris

Ultomiris (ravulizumab-cwvz), the first and only long-acting C5 complement inhibitor, offers immediate, complete and sustained complement inhibition. The medication works by inhibiting the C5 protein in the terminal complement cascade, a part of the body’s immune system. When activated in an uncontrolled manner, the complement cascade over-responds, leading the body to attack its own healthy cells. Ultomiris is administered intravenously every eight weeks in adult patients, following a loading dose.

Ultomiris is approved in the US for the treatment of certain adults with gMG.

Ultomiris is also approved in the US, EU and Japan for the treatment of certain adults and children with PNH.

Additionally, Ultomiris is approved in the US, EU and Japan for certain adults and children with aHUS to inhibit complement-mediated thrombotic microangiopathy.

As part of a broad development programme, Ultomiris is being assessed for the treatment of additional haematology and neurology indications.

Alexion

Alexion, AstraZeneca Rare Disease, is the group within AstraZeneca focused on rare diseases, created following the 2021 acquisition of Alexion Pharmaceuticals, Inc. As a leader in rare diseases for nearly 30 years, Alexion is focused on serving patients and families affected by rare diseases and devastating conditions through the discovery, development and commercialisation of life-changing medicines. Alexion focuses its research efforts on novel molecules and targets in the complement cascade and its development efforts on haematology, nephrology, neurology, metabolic disorders, cardiology and ophthalmology. Headquartered in Boston, Massachusetts, Alexion has offices around the globe and serves patients in more than 50 countries.

AstraZeneca

AstraZeneca (LSE/STO/Nasdaq: AZN) is a global, science-led biopharmaceutical company that focuses on the discovery, development, and commercialisation of prescription medicines in Oncology, Rare Diseases, and BioPharmaceuticals, including Cardiovascular, Renal & Metabolism, and Respiratory & Immunology. Based in Cambridge, UK, AstraZeneca operates in over 100 countries and its innovative medicines are used by millions of patients worldwide. Please visit astrazeneca.com and follow the Company on Twitter @AstraZeneca.

Contacts

For details on how to contact the Investor Relations Team, please click here. For Media contacts, click here.

References

  1. Ultomiris (ravulizumab-cwvz) US prescribing information; 2022.
  2. Anil, R., Kumar, A., Alaparthi, S., Sharma, A., Nye, JL., Roy, B., O’Connor, KC., Nowak, R., (2020). Exploring outcomes and characteristics of myasthenia gravis: Rationale, aims and design of registry – The EXPLORE-MG registry. J Neurol Sci. 2020 Jul 15;414:116830.
  3. Oh SJ., (2009). Muscle-specific receptor tyrosine kinase antibody positive myasthenia gravis current status. Journal of Clinical Neurology. 2009b Jun 1;5(2):53-64.
  4. Tomschik, M., Hilger, E., Rath, J., Mayer, EM., Fahrner, M., Cetin, H., Löscher, W., Zimprich, F., (2020). Subgroup stratification and outcome in recently diagnosed generalized myasthenia gravis. Neurology. 2020 Sep 8;95(10):e1426-e1436.
  5. Hendricks, TM., Bhatti, MT., Hodge, D., Chen, J., (2019). Incidence, Epidemiology, and Transformation of Ocular Myasthenia Gravis: A Population-Based Study. Am J Ophthalmol. 2019 Sep;205:99-105.
  6. Howard, J. F., (2017). Myasthenia gravis: the role of complement at the neuromuscular junction. Annals of The New York Academy of Sciences, 1412(1), 113-128.
  7. Westerberg, E., Punga, A., (2020). Epidemiology of Myasthenia Gravis in Sweden 2006–2016. Brain and behavior. 2020 Nov;10(11):e01819.
  8. Myasthenia Gravis. National Organization for Rare Disorders (NORD). Available here. Accessed March 2022.
  9. Howard, J. F., (2015). Clinical Overview of MG. Available here. Accessed March 2022.
  10. Sanders, D. B., Raja, S. M., Guptill J. T., Hobson-Webb, L. D., Juel, V. C., & Massey, J. M., (2020). The Duke myasthenia gravis clinic registry: I. Description and demographics. Muscle & Nerve, 63(2), 209-216.
  11. Myasthenia Gravis Fact Sheet. (2020, April 27). National Institutes of Neurological Disorders and Stroke. Available here. Accessed March 2022.
  12. Ding, J., Zhao, S., Ren, K., Dang, D., Li, H., Wu, F., Zhang, M., Li, Z., & Guo, J., (2020). Prediction of generalization of ocular myasthenia gravis under immunosuppressive therapy in Northwest China. BMC Neurology, 20(238).
  13. ClinicalTrials.gov. Safety and Efficacy Study of Ravulizumab in Adults With Generalized Myasthenia Gravis. NCT Identifier: NCT03920293. Available here. Accessed March 2022.

Pfizer och Biohavens Vydura första läkemedel som godkänts i EU för både akut behandling av migrän och förebyggande av episodisk migrän

Europeiska kommissionen har godkänt VYDURA™ (rimegepant), calcitonin genrelaterad peptid (CGRP) receptorantagonist för både akut behandling av migrän med eller utan aura och profylax av episodisk migrän hos vuxna som har minst fyra migränattacker per månad.1VYDURA™, en munsönderfallande tablett, är det första läkemedlet som godkänts för både akut och profylaktisk behandling av migrän inom EU. Migrän är en ledande orsak till funktionsnedsättning i världen. Ungefär en av tio personer lever med sjukdomen bara i Europa.2,3 Migrän påverkar kvinnor tre till fyra gånger oftare jämfört med män.4

– Det finns ett oadresserat lidande hos människor som lever med den smärta och funktionsnedsättning som det är att ha migrän ofta, säger Karin Hygge Blakeman, medicinsk rådgivare på Pfizer i Sverige. Det omfattande kliniska programmet har visat VYDURAs effekt och säkerhet, både som akut och förebyggande behandling av migrän. Studier av akut migrän visade en snabb och långvarig lindring av migränhuvudvärk och andra symtom med en enda dos, medan den förebyggande studien fann en signifikant minskning av migränattacker med dosering varannan dag. Vi har stort förtroende för den positiva inverkan som VYDURA kan ha på människor som lever med migrän.

Resultat från fas 3-studien som publicerats i Lancet visade att en enda dos rimegepant gav överlägsen reduktion av smärta och associerade migränsymtom vid två timmar efter tagen dos jämfört med placebo.5 Den förebyggande studien, som också publicerades i Lancet, visade att rimegepant som togs varannan dag gav en överlägsen minskning av antalet dagar per månad med migrän i vecka 9–12 av den 12 veckor långa behandlingsperioden jämfört med placebo. Effekten bibehölls med fortsatt dosering under den 12 månader långa öppna förlängningsperioden av studien.6

– Dagens godkännande innebär ett stort steg framåt för patienter i Europa som lever med migrän. Migrän förbises och underbehandlas ofta, vilket resulterar i suboptimal vård för patienter, kommenterar professor Peter Goadsby, Director of National Institute for Health and Care Research (NIHR) Clinical Research Facility och professor i neurologi vid King’s College, London. VYDURAs lovande effekt och gynnsamma nytta-riskprofil väcker hopp för människor i behov av nya alternativ för migränbehandling. Detta godkännande har potential att förbättra vården för migrän inom EU och jag hoppas att det kommer att förbättra livskvaliteten för många människor som lever med bördan av denna utbredda neurologiska sjukdom.

EU-godkännandet kommer att gälla för alla EUs 27 medlemsstater samt Island, Liechtenstein och Norge.

Om VYDURA™ (rimegepant)

VYDURA™ riktar sig mot en viktig komponent i migrän genom att reversibelt blockera CGRP-receptorer. CGRP är förhöjt under en migränattack och är involverad i nociceptorsignalering.7CGRP-receptorantagonister verkar genom att reversibelt blockera CGRP-receptorer, vilket hämmar den biologiska aktiviteten hos den kroppsegna CGRP-neuropeptiden.8

Marknadsgodkännandet av VYDURA™ baseras delvis på granskning av resultaten från tre fas 3-studier av akut behandling,9 en långsiktig, öppen säkerhetsstudie vid akut behandling av migrän10och en fas 3-studie med en ettårig öppen förlängning av förebyggande behandling av migrän.6 VYDURA™ tas oralt vid behov, upp till en gång dagligen, för att stoppa migränattacker, eller tas varannan dag för att förebygga migränattacker.11

Den vanligaste biverkningen i de kliniska prövningarna med VYDURA™ var illamående, som förekom hos 3% av patienterna, jämfört med 1% med placebo, medan överkänslighetsreaktioner inklusive hudutslag inträffade hos mindre än 1% av patienterna. Mindre än 2% av patienterna avbröt behandlingen med VYDURA™ på grund av biverkningar. VYDURA™ har inte beroendepotential och var inte förknippat med överanvändning, huvudvärk eller överanvändningshuvudvärk i de kliniska prövningarna, även om överanvändning av någon typ av läkemedel för huvudvärk kan leda till mer huvudvärk.11

Tidigare i år ingick Pfizer och Biohaven ett avtal om kommersialisering av VYDURA™. Enligt villkoren i avtalet har Pfizer kommersialiseringsrättigheter till rimegepant på marknader utanför USA. Biohaven fortsätter att leda forskning och utveckling globalt och behåller den amerikanska marknaden.

Mot bättre diagnostik för fler demenssjukdomar

Tjugo års forskning har lett till blodtester som nu används kliniskt för diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Nu vill forskarna vid Göteborgs universitet ta fram liknande markörer för andra demenssjukdomar.

Det är långvarig forskning inom klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet som lett fram till tre väletablerade ryggvätskemarkörer som idag används världen över för att tidigt avgöra om en människa har Alzheimers sjukdom. Dessa har nu utvecklats till pålitliga blodtester. Men av alla som upplever symtom på neurodegenerativ sjukdom är det bara hälften som specifikt har alzheimer. För många går det alltså idag fortfarande inte att ta prover för att avgöra vilken underliggande sjukdom som orsakar sviktande minne eller andra kognitionsstörningar, om det inte är alzheimer.

Femårig plan
När forskarna nu ska ta fram tester även för andra demenssjukdomar ligger fokus på pannlobsdemens och Lewykroppsdemens.

– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Han har just fått ett av de mest prestigefyllda anslag en forskare kan få. Europeiska forskningsrådets ERC Advanced Grant ger honom och den stora forskargrupp han leder tillsammans med Kaj Blennow 25 miljoner kronor för de kommande fem åren.

Betydligt svårare
Precis som för Alzheimers sjukdom kännetecknas pannlobsdemens och Lewykroppsdemens av att proteiner i hjärnan inte veckar sig som de ska eller klumpar ihop sig, vilket stör nervcellernas funktion. Tidigare försök att utveckla biomarkörer för dessa demenssjukdomar har varit resultatlösa. Sannolikt beror det på att vävnadsförändringarna inte avspeglas lika tydligt i kroppsvätskor som vid Alzheimers sjukdom.

– Vi är medvetna om att vi ger oss in i ett supersvårt projekt, men tajmingen är rätt. Utvecklingen av ultrakänsliga mätmetoder inom både masspektrometri och immunkemi ger oss förutsättningarna. Vi har också stor erfarenhet efter våra tidigare framgångar med markörer för alzheimer, säger Henrik Zetterberg.

Projektet ska också utveckla nya metoder för att mäta aktiveringen av de olika hjärncellstyperna astrocyter och mikroglia i de neurodegenerativa sjukdomarna. Det är allt mer tydligt att dessa hjärnceller spelar en viktigare roll i utvecklingen av demens än forskare tidigare trott, och metoderna kommer vara till god nytta i den fortsatta demensforskningen i världen.

Hjärna, ryggvätska, blod
Henrik Zetterberg har också en professur vid University College London, där forskargruppen får tillgång till en stor biobank dit människor som avlidit med demens donerat hjärnvävnad. Genom att lösa upp och analysera hjärnförändringar ska forskarlaget identifiera molekyler som sedan undersöks vidare i ryggvätska och blod. Baserat på tidigare forskning finns redan två goda kandidater som kanske kan bli nya biomarkörer: alfa-synuklein för Lewykroppsdemens och parkinsonliknande tillstånd, samt TDP-43-patologi för vissa former av pannlobsdemens och amyotrofisk lateral skleros (ALS).