Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Reumatikerläkemedel effektivt mot muskelsjukdomen myasteni

Tidig behandling med reumatikerläkemedlet rituximab kan minska risken för försämring vid myastenia gravis, en autoimmun sjukdom som gör att den drabbade får svårt att styra över sina muskler. Det visar en randomiserad kontrollerad klinisk studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

– Patienter med nydebuterad myasteni som utöver traditionell behandling även fick rituximab förbättrades i större grad än de som fick placebo. De behövde också färre tilläggsbehandlingar liksom lägre doser kortison än placebogruppen. Det är glädjande resultat som ger hopp om en effektivare strategi för att tidigare uppnå sjukdomskontroll vid nydebuterad myasteni, även om långtidseffekterna av behandlingen behöver verifieras i större studier, säger Fredrik Piehl, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

Vid myastenia gravis, myasteni, angriper immunsystemet receptorerna mellan nerver och muskler, vilket leder till att musklerna tröttas ut snabbare än normalt. Besvären börjar ofta runt ögonmuskelaturen men kan spridas till andra delar av kroppen. Sjukdomen tenderar att gå i skov och då det saknas botande behandling riktas insatserna framför allt mot att dämpa immunsystemet och behandla symtomen. Antalet individer som lever med sjukdomen uppskattas till cirka 25 per 100,000 i Sverige, varav majoriteten är kvinnor.

Hittills finns bara ett godkänt läkemedel mot myasteni, Soliris, men läkemedlet är dyrt och det innebär i praktiken att väldigt få patienter – ingen hittills i Sverige – har fått ta del av behandlingen. I stället behandlas många med kortison, vilket kan ge biverkningar, och äldre tablettbehandlingar som har bristande vetenskapligt stöd.

I den aktuella studien ingick 47 vuxna patienter som fått en myastenidiagnos under det senaste året. Tjugofem slumpades till en engångsbehandling med 500 mg rituximab, ett välbeprövat läkemedel för behandling av ledgångsreumatism, och 22 slumpades till en grupp som fick ett placebopreparat. Studien genomfördes vid sju kliniker i Sverige och patienterna följdes i upp till 48 veckor.

Ökad sjukdomskontroll

Efter fyra månader hade 71 procent i rituximabgruppen uppnått god kontroll över sin sjukdom, enligt en väletablerad 13-gradig skattningsskala, medan motsvarande siffra var 29 procent i placebogruppen. Senare uppföljningar vid sex, nio och tolv månader gav liknande resultat.

Rituximabgruppen fick också i genomsnitt lägre doser kortison och hade behov av färre tilläggsbehandlingar. Rapporterade biverkningar var dock högre i rituximabgruppen, men de flesta var av mild karaktär. En patient med sedan tidigare känd hjärtsjukdom i rituximabgruppen dog till följd av hjärtinfarkt med hjärtstillestånd. Tre patienter i placebogruppen behövde sjukhusvård under studieperioden, varav två för livshotande tillstånd relaterade till försämring i sin myasteni.

Forskarna noterar att studien är relativt liten och att det fanns viss obalans i karaktäristiken mellan de två grupperna, vilket är en begränsning. Samtidigt är resultaten uppmuntrande och motiverar till vidare studier.

– Användningen av rituximab för myasteni i den svenska sjukvården har ökat redan innan studieresultaten blev klara. Det är också en behandling som neurologer i Sverige har god kännedom om genom den delvis omdebatterade off-label förskrivning som finns för sjukdomen multipel skleros (ms). Nu kommer vi att på motsvarande sätt som vid ms att analysera den långsiktiga nytta-risk-balansen med behandlingen med hjälp av nationella data insamlade via det svenska myasteni-registret och nationella hälsoregister. Vi behöver också hitta markörer som kan förutsäga sjukdomsutvecklingen tidigt i förloppet, säger Fredrik Piehl.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet. Flera av forskarna har tidigare fått anslag och ersättning från olika läkemedelsbolag, som bland annat marknadsför rituximab, utanför ramen för den aktuella studien.

Publikation

“Efficacy and Safety of Rituximab for New-Onset Generalized Myasthenia Gravis: The RINOMAX Randomized Clinical Trial.” Fredrik Piehl, Ann Eriksson-Dufva, Anna Budzianowska, Amalia Feresiadou, William Hansson, Max Albert Hietala, Irene Håkansson, Rune Johansson, Daniel Jons, Ivan Kmezic, Christopher Lindberg, Jonas Lindh, Fredrik Lundin, Ingela Nygren, Anna Rostedt Punga, Rayomand Press, Kristin Samuelsson, Peter Sundström, Oskar Wickberg, Susanna Brauner, Thomas Frisell. JAMA Neurology, online Sept. 19, 2022, doi: 10.1001/jamaneurol.2022.2887

Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.

Studien bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS under åren 1970–2016 i Sverige.

Resultaten visar att en sjukhusbehandlad infektion fem år eller mer före diagnos kopplas till 16 procent högre risk för Alzheimers sjukdom och 4 procent högre risk för Parkinsons sjukdom. Sambandet sågs enbart för personer som diagnosticerats före 60 års ålder och inte för personer som diagnostiserats senare i livet.

Högst risk vid infektioner före 40

Högst var risken bland personer som drabbats av upprepade sjukhusbehandlade infektioner före sin 40-årsdag. Bland dem var risken för Alzheimers sjukdom mer än dubblerad och risken för Parkinsons sjukdom 40 procent högre.

Forskarna noterar ingen koppling mellan infektioner och ALS, amyotrofisk lateral skleros, oavsett ålder för diagnos.

– De här fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdomsprocess, vilket leder till att den neurodegenerativa sjukdomen bryter ut i relativt unga år, säger Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Han poängterar dock att resultaten inte bevisar ett orsakssamband eftersom studien är en observationsstudie.

Så gjordes forskningen:

Studien bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS, åren 1970–2016 i Sverige, samt fem matchade kontroller per person slumpvis valda från den allmänna befolkningen. Analysen omfattade drygt 290 000 personer med Alzheimers sjukdom, drygt 100 000 personer med Parkinsons sjukdom och drygt 10 000 personer med ALS.

 

Vetenskaplig artikel:

Hospital-treated infections in early- and mid-life and risk of Alzheimer’s disease, Parkinson’s disease, and amyotrophic lateral sclerosis: A nationwide nested case-control study in Sweden.

Bayer initierar Fas III-studieprogram med FXIa-hämmaren asundexian för att förebygga stroke

Studieprogrammet OCEANIC inleds med två fas III-studier som undersöker effektiviteten och säkerheten av asundexian för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer samt patienter med icke-embolisk ischemisk stroke eller högrisk transitorisk ischemisk attack (TIA) – och inkluderar upp till 30 000 patienter

Bayers mål med utvecklingen av FXIa-hämmaren är att erbjuda en potentiellt ny klass av antitrombotika som kan förbättra behandlingsresultaten för patienter med selektiv antikoagulationsbehandling.

Läs hela pressmeddelandet här

Drottning Silvia delar ut Alzheimer Life-stipendiet – Stödmodell för hur man tar hand om patienter med Alzheimer direkt efter diagnos

Alzheimer Life-stipendiet delades idag ut för andra gången. Det gick i år till Pär Hägglund för hans evidensbaserade stödmodell för att se hela människan och inte bara en sjuk patient med Alzheimer, den sk PER-modellen (pedagogiskt, emotionellt och relationsbaserat stöd). Utmärkelsen delades ut av Drottning Silvia på Drottningholms Slottsteater den 6 september. Stipendiet är instiftat av den ideella stiftelsen Alzheimer Life tillsammans med Alzheimerfonden och är på 100 000 kr.

 

Från vänster: Gunilla Steinwall, Drottning Silvia, Pär Hägglund, Henrik Frenkel

Patienter som får den livsavgörande och i slutändan dödliga sjukdomen Alzheimer lämnas idag åt sitt öde. Läkarna ger lite symtomlindring och en kallelse till ett nytt besök om sex månader. I Härnösands kommun har man i över tio år praktiserat den sk PERmodellen (pedagogiskt, emotionellt och relationsbaserat stöd) – som innebär att både patient och anhörig fångas in i olika stödgrupper redan efter fyra veckor efter diagnos. Därefter följer man patient och anhörig med olika stödjande och meningsfulla aktiviteter livet ut.

Metoden har utvecklats av den före detta mentalskötaren Pär Hägglund. Han var inte gammal på jobbet innan han började undra varför patienterna på demensboendet var i sämre skick än de borde vara? Och varför fick patienter med pinfärska diagnoser ingen hjälp? De hade ju många år av aktivt liv kvar innan demensen skulle släcka deras hjärnor. Nu fick de en de facto en dödsdom och helt lämnades åt sitt öde. Per Hägglund utbildade sig till socionom och därefter en fil.mag. i socialt arbete. Han kom att arbeta på Härnösands kommun. Där fick han möjlighet att genomföra allt det han trodde skulle leda till att patienter med en färsk Alzheimer skulle kunna leva ett rikt och meningsfullt liv.

Det hela landade i den sk PER-modellen, som belönas med 2022 års Alzheimer Life-stipendium. Det handlar om en stödmodell för patienter och anhöriga. Redan 3-4 veckor efter att läkaren lämnat den livsavgörande diagnosen och patienten är i full chock, då blir hen och den närmast anhörige kallad till en stödgrupp. Där samtalar man först med både patient och den anhörige innan de delas upp. Patienten får utrymme att med likasinnade få smälta in i sin sjukdom. På samma sätt har anhöriga behov att prata och ställa frågor om allt, från vardagliga saker till senaste nytt inom forskningen.

PER-modellen handlar också om samhällsekonomiska besparingar ”Varje deltagare i stödgrupperna kostar Härnösands kommun 12 000 kr per år. Det ska ställas mot att kostnaden för ett särskilt boende ligger på 780 000 kr per patient och år. Drömmen är att skapa redskap för varje kommun i Sverige att kunna introducera PER-modellen”, säger Pär Hägglund. För stiftelsen Alzheimer Life var det ett självklart val av vinnare. ”Det är en självklarhet att ingen patient ska bli lämnad ensam med en Alzheimerdiagnos. Tyvärr blir patienter idag lämnade helt åt sitt öde. Per Hägglunds stödmodell fyller igen glappet mellan att patienten får sin diagnos till dess att sjukdomen gör att hen behöver mer avancerad omsorg.” säger stiftelsens ordförande Gunilla Steinwall.

Kort info om Pär Hägglund:
Biträdande förvaltningschef inom Härnösands Kommun Utbildad socionom och fil.mag. i socialt arbete För mer information:
Pär Hägglund, [email protected], 072-017 01 98
Gunilla Steinwall, [email protected], 070-833 44 71
Liselotte Jansson, [email protected], 0704-817043

Motiveringen till Alzheimer Life-stipendiet 2022:
Alzheimer Life-stipendiet går 2022 till biträdande förvaltningschef Pär Hägglund för att ha skapat en modell för stöd till tidigt demenssjuka och deras anhöriga. Den sk PER-modellen som är utvecklad i Härnösands kommun syftar till att ge stöd till patienter i tidigt skede för att skjuta upp patientens inflyttning på särskilt boende. Det innebär en stor lättnad för både patienten och dess anhöriga, och även en stor besparing för samhället. Modellen ger patienter med olika former av kognitiv sjukdom ett brett stöd redan 4 veckor efter diagnos. I stödet ingår minnesträning, och jagstödjande aktiviteter som att skriva sin livshistoria, och berätta för andra om sitt liv, vilket stärker patientens personlighet och värdighet.

Alzheimer Life-stipendiet
Stipendiet är på 100 000 kr och ska gå till någon inom sjukvården eller omsorgen som har utvecklat nya metoder eller ny praxis för att behandla

Skelleftesjuka först ut att behandlas med gensaxen

Den så kallade gensaxen som upptäcktes vid Umeå universitet och har belönats med nobelpriset, har nu för första gången börjat användas för behandling på människor. Umeå är ett av tre center i världen i vad som än så länge är en forskningsstudie. Förhoppningen är att gensaxen ska innebära bot för svåra ärftliga sjukdomar som Skelleftesjukan.

Joakim Gustafsson, först i Sverige med att behandlas med gensaxen mot Skellefteåsjukan. Foto: Johan Löf

– Jag hoppas att behandlingen ska göra att jag kan leva vidare med sjukdomen. Och någonstans finns också hoppet om att den ska få den fruktansvärda smärtan att minska, säger Joakim Gustafsson, den förste patient i Sverige som behandlats med gensaxen mot Skelleftesjukan.

Joakim Gustafsson är för många umebor känd som vd för Björklöven fram till för några år sedan. Även efter Björklöven har han levt ett hektiskt liv då han idag äger och är vd för ett it- och telekombolag med 16 anställda. Men förra sommaren fick han den fruktade diagnosen Skelleftesjukan. Sjukdomen yttrar sig ofta som domningar och försvagade muskler. För Joakim, som drabbades i ovanligt unga år, har sjukdomen istället visat sig genom svår smärta i ben och fötter. Han arbetar trots smärtorna, men hela livet påverkas.

Tre av åtta i världen

– Smärtan är som om någon står och hugger med en kniv i fötterna dygnet runt. Jag tillbringar mer tid om nätterna med benen och fötterna i ett isbad i badkaret än vad jag faktiskt ligger i sängen, säger Joakim Gustafsson.

I Umeå är det tre patienter med Skelleftesjukan som den nya behandlingen med gensax provas på, av totalt åtta i världen i det här skedet. De andra är i Storbritannien och Nya Zeeland. Det är än så länge en fas ett-studie, vilket innebär att det är väldigt tidigt i utvecklingen av läkemedel.

Läs hela nyheten