Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Immunterapi – en möjlig framtida behandling mot Parkinsons Sjukdom

Tack vare medicinska framsteg och bättre levnadsvillkor lever vi allt längre. Därmed ökar också behovet av nya behandlingar mot åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar. Av dessa obotliga tillstånd är Parkinsons sjukdom näst vanligast – med cirka 25 000 personer som är drabbade bara i Sverige. Än så länge finns endast symtomatisk behandling, som framförallt syftar till att kompensera för den dopaminbrist som uppstår genom nervcellsdöden i hjärnstammen. Vid den närbesläktade sjukdomen Lewy body-demens startar de kognitiva symtomen före de motoriska Parkinsonrelaterade störningarna. Andra vanliga symtom är synhallucinationer, fallbenägenhet och livliga drömmar. ALFA-SYNUKLEINET ÄNDRAR FORM Nästan hundra år efter att de klassiska parkinsonsymtomen – tremor, rigiditet och hypokinesi – 1817 skildrades av James Parkinson i ”An Essay on the shaking palsy” kunde den tyske neurologen Friedrich Lewy beskriva de mikroskopiska intracellulära proteinaggregat som sedan kommit att benämnas Lewykroppar (figur 1). Lewykroppar består huvudsakligen av proteinet alfa-synuklein1, vars normala funktion troligen är relaterad till nervcellernas synapser, men som av okänd anledning ändrar form och ansamlas som långa olösliga neurotoxiska proteintrådar. Aktuell forskning tyder på att det framförallt är de mellanstora lösliga förstadierna till Lewykroppar, oligomerer eller protofibriller, som är skadliga för nervcellen2.
Alfa-synuklein finns normalt som enskilda molekyler, monomerer, i hjärnan men vid sjukdom kan proteinet börja aggregera och tillsammans med andra monomerer bilda oligomerer/protofibriller. Dessa former fortsätter sedan att bilda större proteintrådar, fibriller, som ansamlas i själva Lewykroppen (figur 2). Vissa ärftliga former av Parkinsons sjukdom orsakas av mutationer eller duplikationer/ triplikationer i genen för alfa- synuklein3. Dessa sjukdomsformer är ovanliga, men har gett oss viktig kunskap om sjukdomsmekanismerna. Framförallt har det visat sig att vissa mutationer kan leda till en ökad produktion av oligomerer, vilket troligen utgör den direkta sjukdomsmekanismen hos mutationsbärarna3.

 

Läs hela artikeln som PDF

Ny datasimuleringsteknik mot fantomsmärta

Fantomsmärta är ett relativt vanligt fenomen efter amputation och kan drabba upp till ca 70% av amputerade1 oberoende av orsaken till amputation. Idag har vi en begränsad kunskap om hur fantomsmärta uppstår. En hypotes är att tillståndet kan bero på att en grupp neuron i hjärna och ryggmärg blir ”sysslolösa” efter en amputation. I det centrala nervsystemet sker en omorganisation av neuronala kontaktnätverk, när en del av hjärnan inte längre stimuleras av rörelser och förnimmelser. Hjärnan genererar neuronal aktivitet, som kan upplevas som klåda, kyla, stickningar eller tryck i den frånvarande, amputerade kroppsdelen. Dessa upplevelser kallas för fantomsensationer, dvs icke-smärtsamma känslor eller förnimmelser. Fantomsensationer är ofta ett relativt beskedligt problem. Betydligt värre blir det när en amputerad person upplever smärta från den saknande kroppsdelen. Denna fantomsmärta kan vara mycket varierande både i intensitet och varaktighet (det kan göra invalidiserande ont) och kan liksom annan kronisk smärta påverka livskvalitet negativt. Patienterna kan beskriva smärtan som brännande, krampaktig, pulserande, blixtrande, stickande och svidande. Smärtan kan vara konstant med exacerbationer eller paroxysmal.

 

Läs hela artikeln som PDF

Nya forskningsrön och principiella diskussioner på epilepsikongress i Stockholm

Den europeiska epilepsikongressen är ett av de största återkommande internationella mötena inom epilepsiforskningen. Denna gång välkomnades nära 2 500 epilepsiintresserade forskare och kliniker av olika yrkeskategorier till vår egen huvudstad. Ordförande i den internationella organisationskommittén var Meir Bialer (Israel) och Kristina Malmgren (Sverige), medan Torbjörn Tomson (Sverige) var ordförande i den vetenskapligt rådgivande kommittén. 795 vetenskapliga abstracts presenterades och finns fritt tillgängliga på nätet (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ epi.2014.55.issue-s2/issuetoc). Ett brett utbud av presentationer belyste alla aspekter på epileptologin med fokus på basalvetenskap, epilepsikirurgi, epilepsisyndrom och farmakoterapi. På utbildningssidan hade Svenska Epilepsisällskapet satt samman ett program av särskilt intresse för ST-läkare i neurologi. Där ingick bland annat en heldagskurs om farmakologisk behandling av epilepsi. Konferensen innehöll också föreläsningsprogram för epilepsisjuksköterskor och EEG-tekniker. Roland Flink och Kristina Källén (Sverige) gav flera föreläsningar med ett spännande urval videoregistreringar. Christian Elger och Dieter Schmidt (Tyskland) gav en serie föreläsningar på temat ”What not to do in epilepsy”, medan Jörg Wellmer (Tyskland) i sin workshop gjorde en insats för att få epileptologer att våga börja granska MR-bilder.

 

Läs hela referatet som PDF

Almedalen 2014 – En lång rad av rekord

Snart sagt allt är större än någonsin – både fler besökare och fler evenemang. Allt är med andra ord precis som vanligt i Almedalen. Varje betraktelse av politikerveckan i Almedalen innehåller minst ett konstaterande av att alla rekord blivit slagna. Igen. Almedalen blir nämligen alltid bara större och större. Som det brukar heta är alla här : Politiker på alla upptänkliga nivåer, företagsrepresentanter, organisationsföreträdare, experter, professionella åsiktsleverantörer, mediefolk och PR-konsulter en masse. I år beräknas antalet besökare överstiga 30 000 (rekord!), varav 866 ackrediterade journalister (också rekord). Sannolikt slogs också rekordet för intäkter från andrahandsuthyrning av lägenheter, rum och skrubbar (här saknas officiell statistik). Om så inte är fallet torde detta bero på att man i år hade parkerat en Finlandsfärja i Visby hamn för att lindra det årligen återkommande inkvarteringskaoset. Det faktum att färjan höll sina nöjesetablissemang öppna hade emellertid ingen nämnvärd inverkan på trängseln på de sedvanliga vattenhålen. Från tidig morgon till sen eftermiddag kunde besökarna välja och vraka bland hela 3 513 evenemang (rekord!) som anordnats av inte mindre än 1 459 arrangörer (rekord!). Ett annat rekord, av särskilt intresse för denna tidnings läsekrets, är antalet seminarier i kategorin vård/omsorg som i år blev 332. Detta kan jämföras med 198 under 2013 års Almedalsvecka – en ökning med när mare 68 procent. Sannolikt ett rekord även detta. Ämnena i denna kategori är väl spridda men åtminstone två teman sticker ut, dels olika aspekter av forskning, dels ojämlikhet i vården.

 

Läs hela reportaget som PDF

Neurologmottagningen, Helsingborgs Lasarett – Varmt, hjärtligt och entusiastiskt

När vi efter några timmars rundvandring och intervjuande bjuds in att delta vid lunchen är stämningen otvungen. Avspänd arbetslunch, är väl kanske den mest adekvata beskrivningen. Skämt, allvar, privata och professionella ämnen avhandlas huller om buller. Det är ett väl sammansvetsat sällskap vi besöker. Där humor tydligt uppskattas. Sannolikt ett bra, eller rentav nödvändigt, verktyg i en verksamhet som innehåller så mycket allvar och tragiska öden. Karin Johnsson är sektionschef för neurologi och har förberett vårt besök på bästa sätt.

 

Läs hela artikeln som PDF