Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Referat från satellitsymposiet i anslutning till 18th International Congress of Parkinson’s Disease and Movement Disorders

Kjell Fuxe välkomnade publiken till symposiet och lämnade över ordet till Dekanus Hans Gustaf Ljunggren som gav en kort introduktion om Karolinska Institutet’s historia och berättade om de pionjärinsatser som Professorna Kjell Fuxe, Tomas Hökfelt och Lars Olson har gjort avseeende karakterisering av monoaminerg neurotransmission. Han introducerade också symposiets moderator nobelpristagaren Professor Arvid Carlsson samt Professor Lars Olson som inledde som co-moderator. För att tillgodose de internationella gästernas lystmäte avseende Nobelpriset så arrangerades en särskild föreläsning på temat. Tobias Degsell ifrån Nobelmuseet föreläste på ett kunnigt och informativt sätt om Alfred Nobel´s liv och hans testamente som gav upphov till Nobelprisen. Tobias Degsell berättade om det omfattande arbete som Nobelkommitteen vid Karolinska Institutet gör för att välja ut pristagare bland de nominerade kandidaterna. Med storslagna bilder i bakgrunden berättade han om Nobelprisceremonin och de olika evenemangen i anslutning till denna ceremoni. Han avslutade med att på ett mycket initierat sätt tala om Nobelmuseet och visade exempel på föremål som nobelpristagare donerat till museet´s samlingar. Föreläsningen var mycket genomarbetad och uppskattad.

Läs hela referatet som PDF

 

A mobile-based system can assess Parkinson’s disease symptoms from home environments of patients

Parkinson’s disease (PD) is a neurodegenerative disorder of the central nervous system that is associated with a number of motor and non-motor symptoms. The major motor symptoms of the disease include bradykinesia (slowness of initiating voluntary movements), rigidity (increased muscle tone), tremor (a 3–5 Hz tremor at rest) and impaired postural stability. A challenge for the clinical management of the disease is the large within- and between- patient variability in symptom profiles. Furthermore, PD patients experience fluctuations in symptoms during both under- and over-medications. When under-medicated patients experience common PD symptoms whereas when over-medicated they experience abrupt, involuntary movements also known as dyskinesias. The most common way for assessing PD motor symptoms is during clinical visits by using clinical rating scales like the Unified Parkinson’ Disease Rating Scale (UPDRS) and the 39-item PD questionnaire (PDQ-39). Although these in-clinic rating scales have proved to be useful in quantifying the severity of the symptoms, their main limitation is related to the low resolution of assessments by providing a momentary snapshot of the clinical condition of the patients. In addition, the clinical visit is experimental and may not accurately represent the activities of patients in their home environments. Telemedicine methods for collecting, summarizing and visualizing symptom data can be useful in this context. In contrast to the in-clinic scales, these methods are useful for detecting subtle symptom changes as well as for providing objective (observer-independent) measures that can be repeated at multiple time points. This article presents the development and evaluation of computer- based methods for automatic and remote monitoring of PD symptoms, using data collected by means of a telemetry touch screen device. A summary of different studies and results can be found below. The summary was published in entirety as part of the doctoral thesis entitled “Mobile systems for monitoring Parkinson’s disease” at the School of Science and Technology, Örebro University1.

Läs hela artikeln som PDF

Immunterapi – en möjlig framtida behandling mot Parkinsons Sjukdom

Tack vare medicinska framsteg och bättre levnadsvillkor lever vi allt längre. Därmed ökar också behovet av nya behandlingar mot åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar. Av dessa obotliga tillstånd är Parkinsons sjukdom näst vanligast – med cirka 25 000 personer som är drabbade bara i Sverige. Än så länge finns endast symtomatisk behandling, som framförallt syftar till att kompensera för den dopaminbrist som uppstår genom nervcellsdöden i hjärnstammen. Vid den närbesläktade sjukdomen Lewy body-demens startar de kognitiva symtomen före de motoriska Parkinsonrelaterade störningarna. Andra vanliga symtom är synhallucinationer, fallbenägenhet och livliga drömmar. ALFA-SYNUKLEINET ÄNDRAR FORM Nästan hundra år efter att de klassiska parkinsonsymtomen – tremor, rigiditet och hypokinesi – 1817 skildrades av James Parkinson i ”An Essay on the shaking palsy” kunde den tyske neurologen Friedrich Lewy beskriva de mikroskopiska intracellulära proteinaggregat som sedan kommit att benämnas Lewykroppar (figur 1). Lewykroppar består huvudsakligen av proteinet alfa-synuklein1, vars normala funktion troligen är relaterad till nervcellernas synapser, men som av okänd anledning ändrar form och ansamlas som långa olösliga neurotoxiska proteintrådar. Aktuell forskning tyder på att det framförallt är de mellanstora lösliga förstadierna till Lewykroppar, oligomerer eller protofibriller, som är skadliga för nervcellen2.
Alfa-synuklein finns normalt som enskilda molekyler, monomerer, i hjärnan men vid sjukdom kan proteinet börja aggregera och tillsammans med andra monomerer bilda oligomerer/protofibriller. Dessa former fortsätter sedan att bilda större proteintrådar, fibriller, som ansamlas i själva Lewykroppen (figur 2). Vissa ärftliga former av Parkinsons sjukdom orsakas av mutationer eller duplikationer/ triplikationer i genen för alfa- synuklein3. Dessa sjukdomsformer är ovanliga, men har gett oss viktig kunskap om sjukdomsmekanismerna. Framförallt har det visat sig att vissa mutationer kan leda till en ökad produktion av oligomerer, vilket troligen utgör den direkta sjukdomsmekanismen hos mutationsbärarna3.

 

Läs hela artikeln som PDF

Ny datasimuleringsteknik mot fantomsmärta

Fantomsmärta är ett relativt vanligt fenomen efter amputation och kan drabba upp till ca 70% av amputerade1 oberoende av orsaken till amputation. Idag har vi en begränsad kunskap om hur fantomsmärta uppstår. En hypotes är att tillståndet kan bero på att en grupp neuron i hjärna och ryggmärg blir ”sysslolösa” efter en amputation. I det centrala nervsystemet sker en omorganisation av neuronala kontaktnätverk, när en del av hjärnan inte längre stimuleras av rörelser och förnimmelser. Hjärnan genererar neuronal aktivitet, som kan upplevas som klåda, kyla, stickningar eller tryck i den frånvarande, amputerade kroppsdelen. Dessa upplevelser kallas för fantomsensationer, dvs icke-smärtsamma känslor eller förnimmelser. Fantomsensationer är ofta ett relativt beskedligt problem. Betydligt värre blir det när en amputerad person upplever smärta från den saknande kroppsdelen. Denna fantomsmärta kan vara mycket varierande både i intensitet och varaktighet (det kan göra invalidiserande ont) och kan liksom annan kronisk smärta påverka livskvalitet negativt. Patienterna kan beskriva smärtan som brännande, krampaktig, pulserande, blixtrande, stickande och svidande. Smärtan kan vara konstant med exacerbationer eller paroxysmal.

 

Läs hela artikeln som PDF

Nya forskningsrön och principiella diskussioner på epilepsikongress i Stockholm

Den europeiska epilepsikongressen är ett av de största återkommande internationella mötena inom epilepsiforskningen. Denna gång välkomnades nära 2 500 epilepsiintresserade forskare och kliniker av olika yrkeskategorier till vår egen huvudstad. Ordförande i den internationella organisationskommittén var Meir Bialer (Israel) och Kristina Malmgren (Sverige), medan Torbjörn Tomson (Sverige) var ordförande i den vetenskapligt rådgivande kommittén. 795 vetenskapliga abstracts presenterades och finns fritt tillgängliga på nätet (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ epi.2014.55.issue-s2/issuetoc). Ett brett utbud av presentationer belyste alla aspekter på epileptologin med fokus på basalvetenskap, epilepsikirurgi, epilepsisyndrom och farmakoterapi. På utbildningssidan hade Svenska Epilepsisällskapet satt samman ett program av särskilt intresse för ST-läkare i neurologi. Där ingick bland annat en heldagskurs om farmakologisk behandling av epilepsi. Konferensen innehöll också föreläsningsprogram för epilepsisjuksköterskor och EEG-tekniker. Roland Flink och Kristina Källén (Sverige) gav flera föreläsningar med ett spännande urval videoregistreringar. Christian Elger och Dieter Schmidt (Tyskland) gav en serie föreläsningar på temat ”What not to do in epilepsy”, medan Jörg Wellmer (Tyskland) i sin workshop gjorde en insats för att få epileptologer att våga börja granska MR-bilder.

 

Läs hela referatet som PDF