Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ät näringsrik mat för att undvika onödiga vårdkontakter

Ät näringsrik mat för att undvika onödiga vårdkontakter
Näringsintaget viktig faktor för att undvika onödiga vårdkontakter: Världsparkinsondagen uppmärksammas med Parkinsonpodden Special om mat och nutrition.

  • Världsparkinsondagen 2020 infaller på påskafton, 11 april
  • Många personer med Parkinsons sjukdom tillhör en riskgrupp och bör skyddas från smitta av coronaviruset
  • Intag av näringsriktig mat är viktigt för att undvika onödiga vårdkontakter

Världsparkinsondagen firas den 11 april och infaller i år på påskafton. Påsken förknippar vi bland annat med mat och socialt umgänge. I år måste vi alla göra avkall i våra sociala kontakter och speciellt viktigt är det för många personer med Parkinsons sjukdom eftersom de tillhör de grupper som ska skydda sig mot coronaviruset. Mat smakar oftast bäst i sällskap, så därför är det viktigt att betona betydelsen av att äta näringsrik mat för att undvika onödiga vårdkontakter.

Parkinsonpodden Special värnar om de äldre och sköra, och diskuterar om mat och kosttillskott kan påverka sjukdomsförloppet och stärka immunförsvaret. Johan Lökk, professor och överläkare i geriatrik på Karolinska universitetssjukhuset, delar med sig av sin kunskap och erfarenheter.

– Våra tankar går till de medlemmar och närstående som av ålders- eller hälsoskäl tvingas avstå påskens samvaro med nära och kära, säger Eleonor Högström, ordförande för Parkinsonförbundet. En samvaro som vi i år måste lösa med telefon, mejl och sociala medier. Ingen får glömmas bort.

Parkinsonpodden sänds på Världsparkinsondagen, 11 april, och vänder sig främst till alla Parkinsonförbundets medlemmar och andra som lever med Parkinsons sjukdom, samt vårdpersonal och andra intresserade. Parkinsonpodden går att lyssna på från Parkinsonförbundets hemsida eller där poddar finns.

− Vårt mål är att förbättra livet för människor som påverkas av sjukdom. Parkinsonförbundet gör en mycket viktig insats med sitt arbete, så det var en självklarhet för oss att i denna speciella situation som hela vårt samhälle befinner sig i, stödja ett specialavsnitt av Parkinsonpodden till stöd för många personer som nu lever isolerade liv, och för att uppmärksamma Världsparkinsondagen, säger Linn Mandahl, vd för AbbVie Skandinavien.

Om Världsparkinsondagen

Internationella Världsparkinsondagen firas varje år den 11 april, på James Parkinsons födelsedag. James Parkinson var en engelsk läkare som var först med att beskriva det neurologiska tillstånd som senare fick namnet Parkinsons sjukdom.

Akut stroke behandlas bättre med koll redan i ambulansen

Ett nytt sätt att utvärdera och prioritera vård för patienter med akut stroke redan i ambulansen leder till snabbare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande. Det visar en studie från Karolinska Institutet. Triagesystemet har använts i Region Stockholm sedan 2017.

Stroke kan orsakas av en propp i hjärnans stora artärer. För varje minut som artären är stängd, dör 2 miljoner nervceller i hjärnan. Utan akut behandling blir endast 10 procent av patienterna fria från funktionsnedsättning tre månader efter stroken. Den mest effektiva behandlingen är mekanisk proppborttagning, endovaskulär trombektomi (EVT). Ju tidigare kärlet öppnas, desto fler hjärnceller överlever. En orsak till att det kan dröja innan patienterna får behandling är att de flesta körs med ambulans till närmaste akutsjukhus, utreds där och sedan tas med ny ambulans till universitetssjukhus som gör EVT.

– Historiskt har det funnits fog för detta system. Patienter som inte behöver EVT får bästa vård på närmaste akutsjukhus. Utmaningen har legat i att redan i första ambulansen bedöma vilken vård som krävs, säger Michael Mazya, försteförfattare till studien, biträdande överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Graden testas redan i ambulansen
För att minska tiden till EVT har ett nytt så kallat triagesystem testats i Region Stockholm sedan oktober 2017 och resultaten har utvärderats i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Triagen innebär i första skedet att ambulanssjuksköterskan testar svårighetsgraden hos patientens symtom utifrån A2B2-systemet, där A och B står för arm respektive ben. Om patienten inte klarar att hålla upp armen i tio sekunder och benet i fem sekunder har han eller hon i regel en svår stroke, som ofta kräver EVT. Nästa steg är ett telefonsamtal till en strokeläkare för utbyte av kompletterande information och beslut om destination.

– Telefonsamtalet möjliggör en diskussion med ambulanssjuksköterskan om den preliminära diagnosen, läkaren kan läsa på om patientens bakgrund och aktivera stroketeamet. Det gör att handläggningen på sjukhuset, inklusive beslut om akuta behandlingar, sker mycket snabbt, säger Michael Mazya.

Kommer till sjukhus 70 minuter snabbare
Utvärderingen visar att systemet med A2B2-test och telefonsamtal har gjort att 71 procent av patienterna som behöver trombektomi nu kommer direkt till Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Denna siffra var tidigare 28 procent. Tiden från insjuknande till EVT är nu 2 timmar och 15 minuter, vilket är 70 minuter snabbare än i det gamla systemet, 65 minuter snabbare än riksgenomsnittet och hela 1 timme och 45 minuter snabbare än i internationella studier av EVT.Tidsbesparingen har i sin tur medfört att 34 procent av EVT-patienterna blir helt fria från funktionsnedsättning, jämfört med 24 procent i det gamla systemet. Detta trots att man i det nya systemet har behandlat patienter som både var något äldre och hade något högre svårighetsgrad av stroke.

Bygger på samarbete mellan ambulans- och sjukvård
– Resultaten är mycket glädjande.  Att systemet har kunnat införas är mycket tack vare ett bra samarbete mellan ambulanssjukvården och akutsjukhusen i regionen. Nu fortsätter vi med det här arbetssättet inom Region Stockholm. Framöver kommer också mer omfattande resultat om patienternas utfall att presenteras, säger Christina Sjöstrand, patientflödesansvarig överläkare för stroke vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Vetenskaplig artikel:
Implementation of a Prehospital Stroke Triage System Using Symptom Severity and Teleconsultation in the Stockholm Stroke Triage Study. Michael V. Mazya, Annika Berglund, Niaz Ahmed, Mia von Euler, Staffan Holmin, Ann-Charlotte Laska, Jan M. Mathé, Christina Sjöstrand och Einar E. Eriksson, JAMA Neurology, online 6 april 2020.

Kontakt:Michael Mazya, forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, [email protected]
Christina Sjöstrand, forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, [email protected]

Återställd rörlighet och känsel hos råttor efter stroke

Återställd rörlighet och känsel hos råttor efter stroke

Zaal Kokaia, professor vid Lunds stamcellscentrum har tillsammans med kollegor kunnat återställa rörlighet och känsel hos råttor med stroke genom att transplantera in nervceller som utvecklats från omprogrammerade hudceller från människa i djurens hjärnor.

– Sex månader efter transplantationen kunde vi se hur de nya cellerna hade reparerat den skada som en stroke hade orsakat i råttornas hjärnor, säger professor Zaal Kokaia, som tillsammans med seniorprofessor Olle Lindvall och forskaren Sara Palma-Tortosa vid avdelningen för neurologi, står bakom studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Nervcell i hjärnbarken

Nervcell i hjärnbarken på stroke-drabbad råtta som etablerat förbindelser med transplanterade nervceller tillverkade från mänskliga hudceller.

Flera tidigare studier från Lundagruppen och från andra forskare har visat att det går att transplantera nervceller som tillverkats från mänskliga stamceller och omprogrammerade celler till hjärnan på råttor med stroke. Man har dock inte vetat om de transplanterade cellerna kan bilda förbindelser på ett korrekt sätt i den strokedrabbade råtthjärnan och på detta sätt återställa den normala rörligheten och känseln.

– Vi har använt oss av spårningstekniker, elektronmikroskopi och andra metoder för att med ljus kunna stänga av aktiviteten i de transplanterade cellerna och på så vis kunnat visa att dessa verkligen kopplat upp sig rätt i de skadade nervkretsarna. Vi har även kunnat se att de transplanterade cellerna växt över till den andra hjärnhalvan, den del där vi inte transplanterat några celler, och skapat förbindelser. Det har ingen studie tidigare visat, säger Zaal Kokaia, som trots att han och kollegan Olle Lindvall forskat på hjärnan i flera decennier är överraskad över dessa resultat.

– Det är speciellt att kunna konstatera att det faktiskt går att reparera en strokeskadad hjärna och återskapa nervförbindelser som gått förlorade. Studien väcker förhoppningar om att det i framtiden skulle kunna bli möjligt att ersätta döda nervceller med nya friska nervceller också på patienter med stroke, även om vägen dit är lång säger, Olle Lindvall.

Forskarna har använt sig av hudceller från människa som i laboratoriet omprogrammerats till hjärnbarksceller. De har sedan transplanterats in i hjärnbarken på råttorna, i den del av hjärnan där skadan oftast återfinns efter en stroke. Nu går man vidare med ytterligare studier.

– Vi vill veta mer om hur de transplanterade cellerna påverkar motsatta hjärnhalvan. Vi vill också titta närmare på hur en transplantation påverkar intellektuella funktioner som exempelvis minnet. Dessutom ska vi studera eventuella biverkningar. Säkerheten är förstås oerhört viktig för att celltransplantation i framtiden ska kunna användas kliniskt, säger Zaal Kokaia.

Publikation
”Activity in grafted human iPS cell-derived cortical neurons integrated in stroke-injured rat brain regulates motor behavior.”
PNAS, 6 april 2020, https://doi.org/10.1073/pnas.2000690117

För mer information om studien, kontakta:
Zaal Kokaia, professor i experimentell medicinsk forskning, restorativ neurobiologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitets stamcellscentrum.  [email protected]

 

 

ST-kurs i Primära intracerebrala tumörer med fokus på gliom och meningiom

Nationella Planeringsgruppen för CNS-tumörer bjuder in till
ST-kurs i Primära intracerebrala tumörer med fokus på gliom och meningiom
27 – 29 januari 2021 i Stockholm

För mer info och anmälan

Neurologiveckan ställs in

Neurologiveckan ställs in

Neurologiveckan 2020 som skulle hållits i Stockholm den 4-8 maj ställs in. Det beslutade Svenska neurologföreningens styrelse på ett extra styrelsemöte igår.

– När hela sjukvården kraftsamlar är det inte ansvarsfullt eller ens möjligt att samla hälso och sjukvårdspersonal på kongress. Föreläsare och deltagare behövs på golvet på hemorten. Att möten med fler än femtio personer förbjudits var också en avgörande faktor, säger Svenska neurologföreningens ordförande Shala Berntsson.

Neurologiveckan har de senaste åren vuxit till det största svenska mötet för neurologi. Vid tidigare möten i Karlstad 2018 och Malmö 2019 deltog över 300 läkare och sjuksköterskor. Svenska neurologföreningen arbetar nu för att med kongressbyrå och andra inblandade hantera situationen som ett inställt möte ger upphov till.

– Detta är inget lätt läge för en liten ideell förening, men styrelsen gör sitt bästa för att hantera situationen. Beslutet har tagits efter mycket noggrant övervägande och flera extra styrelsemöten. Att hålla Neurologiveckan i detta läge skulle vara helt omöjligt. Vad som händer nu beror mycket på hur sponsorer och andra agerar, men vårt mål är att Neurologiveckan ska kunna återkomma nästa år, säger Shala Berntsson.

Svenska neurologföreningens årsmöte skulle hållits i samband med Neurologiveckan. Eftersom hälso- och sjukvårdspersonal enligt Folkhälsomyndigheten helst ska undvika möten ser styrelsen för Svenska neurologföreningen över alternativa digitala former för årsmötet, som kommer att hållas så snart det är möjligt.

För mer information, vänligen kontakta
Shala Berntsson, neurolog Akademiska sjukhuset Uppsala, ordförande Svenska neurologföreningen, tel 0703-428435
Caroline Ingre, neurolog Karolinska universitetssjukhuset, vetenskaplig sekreterare Svenska neurologföreningen, tel 0725-808725
Karin Wirdefeldt, neurolog Karolinska universitetssjukhuset, lokal representant i arrangörsgruppen Neurologiveckan, tel 0707-363805