Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Karolinska Universitetssjukhuset har utfört nordens första robotassisterade stereotaktiska EEG-implantation på patient med svår epilepsi

Karolinska Universitetssjukhuset har utfört nordens första robotassisterade stereotaktiska EEG-implantation på patient med svår epilepsi

SEEG undersökningar görs på flera olika sjukhus i Sverige men i början av januari genomförde Karolinska nordens första robotassisterade implantation av SEEG-elektroder på en patient. Tack vare roboten förbättras precisionen och förkortar operationstiden med upp till tre timmar.

Det vanliga är att epilepsi behandlas med läkemedel men för ett fåtal patienter fungerar inte detta och då görs en noggrann utredning om epilepsin kan opereras. Idag opereras årligen på Karolinska ett 10-tal patienter med svår epilepsi. Med hjälp av den robotassisterade SEEG implantationen (SEEG) kan troligen ytterligare 5–10 patienter bli hjälpta av operation.

– Det kan till exempel vara ett ärr, en missbildning eller tumör, som ligger bakom anfallen. I gynnsamma fall kan man åtgärda detta med kirurgi eller laserablation, berättar Ulrika Sandvik biträdande överläkare Tema Hjärta Kärl och Neuro.

För att söka efter sådana förändringar i hjärnan brukar det göras EEG-mätningar, det vill säga mätning av aktiviteten i hjärnans nervceller, samt en MR-undersökning.  Men det finns också mer svårtolkad epilepsi som uppkommer trots att hjärnan ser helt normal ut på MR-bilderna. Det är då ett SEEG behövs – en mätning av aktiviteten inne i hjärnan, med hjälp av elektroder.

– Signalerna mellan nervceller sprids oerhört snabbt vilket gör att det är svårt att upptäcka var ett epilepsianfall startar. Ett SEEG ger oss ett bättre underlag, det förbättrar vår precision och förkortar operationstiden med cirka tre timmar, säger Ulrika Sandvik.

SEEG undersökningar görs på flera olika sjukhus i Sverige men i början av januari genomfördes nordens första robotassisterade implantation av SEEG-elektroder på en patient. Tack vare roboten förkortas operationstiden med tre (3) timmar samt förbättrar precisionen. Roboten har fått elektrodernas exakta placering och fungerar som en GPS under operationen då den visar neurokirurgen exakt var och i vilken vinkel de ska sätta in elektroderna. Vid den här operationen placerades 14 elektrodkablar med 107 kontakter in i patientens hjärna. Efter operationen kopplades de upp för att registrera hjärnaktiviteten.

SEEG-mätningen pågår sedan under cirka en vecka innan elektroderna plockas bort. Under den tiden minskas patientens läkemedel successivt för att registrera kramper. Därefter stimulerar man försiktigt med en liten strömstyrka för att provocera fram en kramp, samtidigt som tal och andra funktioner undersöks. Patienten är vaken och medverkar aktivt i undersökningen.

En sådan här omfattande utredning görs bara om det finns goda skäl att tro att epilepsin kan opereras. Om man hittar ett anfallsfokus har patienten statistiskt sett 75 procent chans till minskade kramper eller till och med anfallsfrihet vid en operation.

Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88
[email protected]

 

81 000 personer i Sverige har epilepsi

På Världsepilepsidagen den 10 februari kommer Svenska Epilepsiförbundet fokusera på de nya Nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi, i Sverige.

​
​81 000 personer i Sverige har epilepsi. ​För dem är det viktigt att riktlinjerna som utfärdades av Socialstyrelsen 2019 får genomslag i svensk sjukvård, att det blir en jämlik epilepsivård, att rehabilitering erbjuds i hela landet och att professionen tar tag i arbetet med epilepsiregistreringar.

​Epilepsi är en relativt vanlig neurologisk diagnos. 50 miljoner personer i världen och 81 000 svenskar har denna diagnos. I Sverige finns det 12 000 barn och ungdomar med epilepsi och varje år beräknas cirka 5 500 personer insjukna. Med rätt vård och gott omhändertagande kan konsekvenserna av att ha epilepsi lindras betydligt.​
​______________________________________________________________________

Mer information:

Berndt Ohlin, ordförande Svenska Epilepsiförbundet 070-296 86 89
Sofia Segergren, förbundssekreterare 0730- 58 58 87 [email protected]
​
​Svenska Epilepsiförbundet: http://www.epilepsi.se

​Internationella epilepsidagen: https://internationalepilepsyday.org/

CE-Märkning för Percept PC, DBS Neurostimulator

MEDTRONIC FÅR GODKÄNNANDE ATT CE-MÄRKA PERCEPT ™ PC, DBS NEUROSTIMULATOR MED BRAINSENSE ™ TEKNIK

Med hjälp av nästa generations DBS-teknik, kan läkare granska patientspecifika hjärnsignaler och aktivera en mer anpassad och datadriven neurostimulerings behandling av patienter.

Dublin den 9 januari 2020 – Medtronic plc (NYSE:MDT) tillkännagav i dag, att man fått godkännande att CE-märka (Conformite Europeenne) neurostimulatorn Percept™ PC. Det är det enda DBS-systemet (Deep Brain Stimulation) med BrainSense® -teknik som har lanserats i EU, vilken kan användas till att känna av och registrera hjärnsignaler samtidigt som det används till att behandla patienter med neurologiska sjukdomar, som till exempel Parkinsons sjukdom. Med hjälp av BrainSense®-teknik kan läkare spåra patientspecifika hjärnsignaler och korrelera dem med patientregistrerade händelser, som symptom eller biverkningar vilka är associerade med deras sjukdom eller läkemedel, för att behandla dem. Det innebär en mer anpassad och datadriven neurostimuleringsbehandling. Neurostimulatorn Percept PC är godkänd inom EU för behandling av symptom som är förknippade med Parkinsons sjukdom, essentiell tremor, primär dystoni men även epilepsi och tvångssyndrom. Den granskas för närvarande av U.S. Food and Drug Administration (FDA).

”DBS har visat sig förbättra motorfunktionen signifikant hos personer med Parkinsons sjukdom, jämfört med endast vanliga läkemedel och med de tillgängliga metoder, från vilka läkarna måste fatta terapeutiska beslut som främst är baserade på kliniska bedömningar och patientrapporterad information”, säger professor Andrea Kuhn, chef för Movement Disorders and Neuromodulation på Charite University Hospital, i Berlin, Tyskland. ”Percept PC med BrainSense®-teknik är en banbrytande teknik. Patienter och deras vårdteam kommer att få tillgång till objektiva patientspecifika hjärnsignal data, inklusive data som har registrerats utanför kliniken i patienternas vardag. Med hjälp av den här tekniken, kan läkare anpassa behandlingar mer exakt efter varje patients behov, baserat på data från neurala aktiviteter.”

Förutom BrainSense®-tekniken innehåller DBS-systemet Percept PC flera ledande innovationer, så som:

■ det enda MRT-villkorliga DBS-systemet som kan användas för MRT-helkroppsskanningar med 1.5Tesla och 3Tesla, för att ge patienter tillgång till den senaste medicinska bildbehandlingen

■ bättre batterilivslängd jämfört med Medtronics neurostimulator Activa™ PC (vid användning av liknande inställningar och funktioner), i en mindre batteristorlek och med en ergonomisk design för ökad patientkomfort

■ låg pulsbredd (pulsens längd), vilket ger fler stimuleringsalternativ för en bättre kontroll över det neurala aktiveringsområdet

■ vilket möjliggör förfinad kontroll över det neurala aktiveringsområdet

■ bättre gränssnitt på patient programmeraren med en anpassad användarvänlig mobil Samsung-enhet, vilken gör det enkelt för patienterna att hantera sin behandling

■ utformning som gör det enkelt att få tillgång till utökade funktioner i framtiden via programvaruuppdateringar, för att förbereda nästa DBS-utvecklingssteg

Neurostimulatorn Percept PC kommer att vara tillgänglig i Västeuropa från den 15 januari och kommer lanseras i ytterligare regioner, beroende på lokala lagar och regelverk.

”Med hjälp av Percept PC med BrainSense®-teknik, återupptar Medtronic verkligen DBS-terapin till en ny gräns och ger läkare möjlighet att ge dagens patienter tillgång till framtidens DBS-behandling, redan i dag.

Läkare kan direkt bedöma patienternas hjärnsignaler för att få information om och tillhandahålla anpassad behandling för varje enskild patient”, säger Mike Daly, Vice President och General Manager för Brain Modulation, som är del av Restorative Therapies Group på Medtronic. ”Patienterna har möjlighet att ta en aktiv roll i sin behandling och läkare kan tillhandahålla datadrivna och anpassade behandlingar, som passar behoven hos dagens patienter – både i dag och i framtiden.”

Om DBS-behandling från Medtronic

DBS-behandlingar är godkända på många platser runt om i världen inklusive USA och Europa, för behandling av nyligen diagnosticerad och långvarig Parkinsons sjukdom, essentiell tremor, primär dystoni samt symptomen på epilepsi och behandlingsresistenta tvångssyndrom.

Vid DBS-behandling används en kirurgiskt implanterad medicinsk enhet som liknar en pacemaker, till att ge elektrisk stimulering i exakt riktade områden i hjärnan, som kompletterande behandling för flera neurologiska sjukdomar. Medtronic var det första företag i USA som erbjöd MRT-villkorliga DBS-system för hela kroppen (Full-Body MRI), vid rekommenderade förhållanden och inställningar. Sedan 1987 har fler än 150 000 DBS-enheter från Medtronic implanterats över hela världen, för behandling av rörelsestörningar och på andra indikationer.

Dementa missar teknikhjälp på grund av bristfällig information

Bilder visar doktoranden Antonios Tsertsidis på Örebro universitet.
En bättre dialog mellan de olika vårdgivarna skulle gynna personer som drabbas av demens, konstaterar Antonios Tsertsidis i sin studie. Foto: Anna Lorentzon

Äldre som lider av demens får inte alltid information om digitala hjälpmedel som skulle kunna hjälpa dem i vardagen.
– Det finns bra tekniska hjälpmedel idag, men de används inte fullt ut. Det är lite synd, säger Antonios Tsertsidis som har genomfört en fallstudie i Örebro kommun.

Här kan du ta del av hela studien (på engelska).

Läs mer om Successful Ageing.

Antonios Tsertsidis är doktorand i informatik vid Handelshögskolan på Örebro universitet och ingår också i den tvärvetenskapliga forskarskolan Successful Ageing. Hans forskning tar avstamp i kunskapen om att vi blir allt fler äldre i Europa – och att även antalet människor som drabbas av demens beräknas öka rejält under de kommande decennierna.

Här anses tekniska hjälpmedel som kan avlasta vården och öka livskvaliteten för de dementa vara ett viktigt redskap. Det kan handla om elektroniska kalendrar som påminner om när det är dags att ta medicin, appar som hjälper anhöriga att hålla kontakt med den sjuke eller användarvänliga, anpassade mobiltelefoner.

– Det kommer naturligtvis alltid att behövas mänsklig hjälp, men åtminstone i början av sjukdomsförloppet kan digitala hjälpmedel vara en hjälp i vardagen som ökar självständigheten för den som drabbas av en demenssjukdom, säger Antonios Tsertsidis.

Ojämn kunskapsnivå hos arbetsterapeuter

Han har genomfört en fallstudie i Örebro kommun och intervjuat såväl anhöriga till dementa som arbetsterapeuter, biståndshandläggare och utvecklare av ny teknik. Målet var att kartlägga strukturella problem och utmaningar som finns när det gäller att tillhandahålla tekniska hjälpmedel till äldre med demens.

– En utmaning är att de anhöriga upplevde att de fick information om den teknik som finns ganska sent in i sjukdomen. Dessutom varierade informationen beroende på hur mycket kunskap den arbetsterapeut som man får träffa har, berättar Antonios Tsertsidis.

Han föreslår därför att Örebro kommun satsar på att utbilda arbetsterapeuter för att öka kunskapen om vilka digitala tekniska hjälpmedel som finns och om hur de fungerar.

– Det skulle minska känslan av osäkerhet som många känner inför teknik och göra att fler vågade rekommendera digitala hjälpmedel till de äldre.

Antonios Tsertsidis ser också ett behov av ökad dialog mellan de olika professioner som den dementa möter i sina vårdkontakter.

– Det behövs ett tajtare samarbete mellan biståndshandläggare, arbetsterapeuter och de demensteam som finns. Jag kunde konstatera att läkare tenderar att hellre skriva ut medicin än att ge information om digitala hjälpmedel. Här behövs det en större samverkan mellan professionerna – så tidigt som möjligt när man får en diagnos, säger han.

Text och foto: Anna Lorentzon

Neuro bidrar till MS-forskning

Varje år drabbas cirka 1000 personer av Multipel Skleros, MS. MS är en autoimmun sjukdom med symtom som bland annat omfattar känsel- och rörelsestörningar, synnedsättning och balansrubbningar. Två tredjedelar av de drabbade är kvinnor och det är vanligt att få diagnosen redan vid 20-års ålder. Vad som orsakar MS är fortfarande okänt.

Neuro stödjer forskning om MS i livets alla skeden:

Faktorer som tidigt kan identifiera personer med hög risk att drabbas av MS

Martin Biström, Umeå Universitet, är en av flera forskare som får stöd genom Neuro för sin MS-forskning. Han vill ta reda på om en kombination av genetik och miljöfaktorer under barndomen, exempelvis låga halter av D-vitamin och högt BMI, bidrar till att MS bryter ut. Genom att hitta rätt faktorer skulle personer med hög risk att drabbas av MS kunna identifieras redan i ung ålder. På så vis skulle tidiga insatser kunna förebygga att MS bryter ut.

Tidig diagnos vid progressiv MS

Kultima Kim, Uppsala Universitet, vill utveckla metoder för att diagnostisera- och tidigt kunna fånga upp patienter som löper risk att snabbt övergå till den progressiva fasen i MS. På så vis kan behandling anpassas och sättas in tidigt för att ge bästa tänkbara vård.

Graviditet

Agnes Gorczyka, Karolinska Institutet, Stockholm, har erhållit bidrag för sin forskning om MS och graviditet. Hon undersöker hur immunmodulerande läkemedel påverkar gravida kvinnor med MS och studien ska bidra till stöd för kliniker vid beslutsfattande, samt rådgivning till kvinnor i fertil ålder med MS avseende behandling med immunmodulerande läkemedel.

Åldrande

Maria Needhamsen, Karolinska Institutet, Stockholm tittar på MS och åldrande. MS-patienter som grupp antas åldras snabbare än den allmänna befolkningen och åldersaccelerationen kan bidra till sjukdomens utveckling. Målet med projektet är att undersöka den biologiska åldern och åldersaccelerationen hos MS-patienter. Dessutom genomförs kontroller för att uppskatta effekterna av MS-läkemedel på biologisk ålder och åldersacceleration.

Rehabilitering

Anderas Wallin, Karolinska Institutet, Stockholm forskar kring MS och rehabilitering vid balansproblem. Fall leder till begränsad aktivitetsförmåga, nedsatt kondition, osjälvständighet och låg hälsorelaterad livskvalitet. Studien ämnar utveckla och anpassa ett träningsprogram för MS-patienter med balansproblematik.

 

Neuro stöttar också ett flertal projekt som utvärderar och jämför olika behandlingsmetoder och läkemedel vid MS.