Mayzent® (siponimod) data visar bibehållen effekt upp till fem år
Novartis meddelar att ny Mayzent® (siponimod) data visar bibehållen effekt med att fördröja funktionsnedsättning upp till fem år för patienter med Sekundär progressiv MS.
Att drabbas av infektion med Epstein-Barr virus i vuxen ålder istället för i barndomen ökar risken att senare i livet drabbas av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Även D-vitamin och övervikt är faktorer som påverkar risken för MS.
– MS orsakas sannolikt av ett komplext samspel mellan både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Mycket talar för att det är främst under tonåren eller det tidiga vuxenlivet som det går att påverka många av miljöfaktorerna, säger Martin Biström, doktorand i neurologi vid Umeå universitet.
I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap har Martin Biström studerat biobanksprover från sex olika svenska biobanker. Dessa prover kommer från över 600 personer som senare i livet utvecklade MS, och jämförelser har gjorts med en lika stor kontrollgrupp.
Resultaten visade att tecken till genomgången infektion med Epstein-Barr-virus före 20 års ålder gav en lägre risk för MS, medan det tvärtom ledde till en ökad risk att ha gått igenom infektion efter 20. Epstein-Barr virus orsakar den relativt svåra sjukdomen körtelfeber hos vuxna, medan viruset ger en betydligt lindrigare infektion hos barn.
– Även om tidigare forskning har påvisat ett tydligt samband mellan just körtelfeber och MS, har det inte gått att visa att detta samband verkligen beror på att de individer som utvecklar MS smittas av viruset senare i livet. Våra resultat indikerar dock att det sannolikt förhåller sig så, säger Martin Biström.
Fettvävshormonet leptin visade sig också ha betydelse för MS. Höga halter leptin, som är något som följer av övervikt och fetma, gav en förhöjd risk att senare få MS. Sambandet var tydligast hos de som hade höga halter före 20 års ålder.
Det gick också att se en koppling mellan antikroppar mot Humant herpesvirus 6A i blodet och förekomsten av MS senare i livet. Detta virus är nära besläktat med det virus som orsakar barnsjukdomen tredagarsfeber och ska inte förväxlas med det man till vardags brukar kalla herpes. Studien möjliggjordes tack vare en ny metod för att separera antikroppssvaret mot dessa nära besläktade virus. Mer forskning kommer dock krävas för att kunna slå fast vilken roll Humant herpesvirus 6A kan ha för risken att få MS.
Likaså kunde man se att höga nivåer av D-vitamin i blodet skyddade mot att senare utveckla MS.
– Rent allmänt är det bra att leva hälsosamt även för att minska risken för MS, att vara ute i solen lagom mycket, äta sunt och att inte röka. Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns faktorer som vi inte kan påverka. Det går aldrig att i ett enskilt fall säga att någon fått MS på grund av sin livsföring, säger Martin Biström.
För mer information, kontakta gärna:
Martin Biström
Telefon: 073-800 82 59
E-post: [email protected]
Om disputationen:
Martin Biström, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 17 april kl. 9.00 sin avhandling Miljöfaktorers betydelse för uppkomsten av multipel skleros. Fakultetsopponent Kjell-Morten Myhr, Haukeland universitetssjukehus, Bergen, Norge. Huvudhandledare Peter Sundström. Plats: Hörsal B, 9 trappor, Norrlands universitetssjukhus.
