Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

COVID-19 och MS-läkemedel. Hur ser det ut för våra patienter? , C. Dahle, J. Hillert | Merck

Charlotte Dahle, Överläkare vid Linköpings Universitetssjukhus Jan Hillert, Professor vid Karolinska Universitetssjukhuset
Tisdag 29 september 12:00 – 13:00.

Vi fortsätter med COVID-19 temat kopplat till hur vi kan hantera COVID-19 och våra MS-patienter. Vad finns det för risker och nytta med behandlingarna? Hur har COVID-19 påverkat patienterna? Jan Hillert och
Charlotte Dahle har lång erfarenhet inom MS och dess behandlingar. Som immunolog och neurolog kommer Charlotte ge en uppdatering om COVID-19 och vad vi vet i dagsläget om immunitet mot COVID-19 och var vi står i vaccinfrågan. Jan kommer ge en uppdatering på hur smittbilden ser ut för våra MS-patienter. Det kommer även finnas möjlighet att ställa frågor till Charlotte och Jan.

Mer info och anmälan

Nu invigs Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård i Göteborg

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna och i Sverige har ungefär 65 000 personer sjukdomen varav 11 000 barn. Idag inviger Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård – ett halvår efter öppnandet. Under våren har fokus legat på att skapa digitala möjligheter för att göra vården tillgänglig för patienter från hela landet som remitteras till centret på grund av svårbehandlad epilepsi.

– Med centret samlar vi vår kompetens och gör det lättare för patienter och andra vårdgivare både i Sverige och i Europa att ta del av vår expertis. Under hösten hoppas vi att fler patienter med svårbehandlad epilepsi från hela landet kan få vård hos oss. Vi är ledande när det handlar om ovanliga och komplexa epilepsier och är sista utpost i landet för patienter med särskilt svårbehandlad epilepsi, säger Kristina Malmgren, centrumföreståndare och professor och överläkare i neurologi.

Egentligen öppnade centret i slutet av november förra året. Men pandemin av covid-19 har av förklarliga gjort att själva invigningen har fått vänta. En del arbete inom ramen för centret har också fått stå tillbaka eftersom man under våren har haft fullt fokus på att patienterna ska få tillgång till sjukhusets epilepsisjukvård utan att behöva besöka sjukhuset fysiskt. Från årsskiftet har antal videobesök på epilepsimottagningen ökat från några enstaka till 100 i månaden.

– Vi hade redan påbörjat arbetet med att införa digitala vårdbesök för att öka tillgängligheten, då var tanken att vi mest skulle erbjuda det till patienter som var aktuella för återbesök. Pandemin har verkligen gett en skjuts i införandet och under våren har även en del av nybesöken varit digitala. Detta har fallit så väl ut att nybesök för personer med svårbehandlad epilepsi som har lång resväg och remitteras till Epilepsicentrum fortsättningsvis planeras ske digitalt i mycket större utsträckning.

Verksamheten har även tidigare arbetat med digitala arbetet. För två år sedan infördes ett digitalt verktyg som gjorde det lättare för gravida patienter med epilepsi att justera sin läkemedelsdos. Att flera digitala verktyg redan är på plats kommer underlätta när man genom centret nu kommer att få remiss på fler patienter från olika delar av landet och gör det enklare att tillgodose många patienters behov av en tät och regelbunden kontakt med vården. De nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi som nyligen publicerades betonar att vården i landet är ojämlik och behöver förbättras.

– Just nu utvecklar vi vår kapacitet för digitala ronder och patientdiskussioner med andra epilepsiteam för att både patienterna och deras behandlande läkare ska kunna ta del av vår expertis. Vi är ledande inte minst vad gäller epilepsikirurgi och har byggt upp digitala konferenser med samtliga övriga regioner i Sverige och även med Danmark, fr a när det gäller barn med svårbehandlad epilepsi säger Kristina Malmgren.

Som Sveriges enda representant i EpiCARE, det europeiska referensnätverket (ERN) för ovanliga epilepsier och komplexa behandlingar, hoppas man att det nya centret kommer bidra ännu mer för epilepsivården i hela Europa.

– Centret är en viktig del i sjukhusets satsning på högspecialiserad epilepsisjukvård. Om vår kompetens inte räcker vid fall av ovanliga och svåra epilepsier lyfter vi dem vidare och diskuterar med kollegor i hela EU. På samma sätt bidrar vi i diskussionerna när epilepsiexperter från andra EU-länder har specifika frågor där vi har särskild kompetens. På det sättet arbetar vi målmedvetet för att patienter lättare ska kunna ta del av vår kompetens, både i landet och i Europa, vilket är hela filosofin både bakom sjukhusets satsning på Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård och EU:s referensnätverk EpiCARE.

Långa sjukskrivningar efter låggradig hjärntumör

Ett år efter diagnosen låggradig hjärntumör var knappt tre av tio personer i heltidsarbete. Ytterligare ett år senare var andelen fortsatt under hälften, visar en studie från Göteborgs universitet. Återgång i arbete är en viktig friskfaktor för denna unga patientgrupp.

Varje år diagnostiseras ungefär hundra personer i Sverige med låggradig hjärntumör, även kallat lågmalignt gliom. Tumören är obotlig men växer långsamt, och tack vare modernare behandlingar har förväntad överlevnadstid successivt ökat.

I studien, publicerad i tidskriften Neurology, ingick 381 patienter i åldrarna 18-60 år, som under åren 2005-2015 nyinsjuknade med lågmalignt gliom. Data hämtades från Nationellt kvalitetsregister för hjärntumörer, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. I den matchade kontrollgruppen ingick 1 900 personer.

Den låga åldern vid insjuknande, i genomsnitt 40 år, gör att arbetsförmågan upplevs som en extra viktig faktor för livskvaliteten. Att kunna jobba igen blir för många en avgörande del av återgången till ett normalt liv.

Hjärnkirurgi inget hinder

Resultaten visar att 52 procent av patienterna var i arbete i någon grad ett år efter diagnos, men bara 28 procent i den studerade gruppen jobbade heltid. Efter ytterligare ett år var 63 procent i arbete. Andelen heltidare i gruppen var då 45 procent.

Faktorer som kunde kopplas till lägre grad av återgång i arbete var hög ålder, låg funktionsnivå, övrig sjuklighet, tidigare sjukskrivning oavsett orsak samt behandling med strålning och cellgifter. Genomgången kirurgi, där tumören togs bort, var däremot kopplat till ökad sannolikhet för återgång i arbete.


Isabelle Rydén (foto:privat)

– Hjärnkirurgi i sig verkar inte vara ett hinder för att återgå i arbete. Däremot tar det generellt lång tid att återgå, särskilt till heltidsarbete. Vi tolkar detta som att rehabiliteringen för många är relativt lång, konstaterar Isabelle Rydén, förstaförfattare och doktorand inom klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Behov av rehabilitering

Att det nu finns en mer precis bild av patienters arbetsåtergång, och de variabler som spelar in, är viktigt, betonar Asgeir Jakola, docent i neurokirurgi på Sahlgrenska akademin, som lett forskningen. Riskfaktorer och rehabiliteringsbehov kan därmed identifieras tidigare.


Asgeir Jakola (foto: Josefin Bergenholtz)

– Tillgången på rehabilitering för den här patientgruppen är ganska låg. Det har förklarats med att patienterna har en elakartad sjukdom, men vi kan se att många har lång överlevnad och vi vet att arbete är en viktig del av det normala och friska livet, säger Asgeir Jakola.

– Vi kommer att fortsätta att studera dessa patienter. Framtida studier kommer att fokusera på kognitiva, affektiva och livskvalitetsmässiga faktorer, och att tydligare beskriva och identifiera problem och hjälpbehov hos patientgruppen, avslutar han.

Titel: Return to work following diagnosis of low-grade glioma, A nationwide matched cohort study, https://doi.org/10.1212/WNL.0000000000009982

Kontakter:

Isabelle Rydén, 0765 99 21 39, [email protected]

Asgeir Jakola, 0725 55 91 01, [email protected]

Emgality ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Emgality (galkanezumab) som är en förebyggande läkemedelsbehandling av migrän ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention från och med den 28 augusti 2020. Begränsningen innebär att läkemedlet endast subventioneras för patienter med kronisk migrän som inte haft effekt av eller inte tolererat minst två olika förebyggande läkemedelsbehandlingar.

För att säkerställa att begränsningen till patienter med kronisk migrän följs och att behandlingen ges till de patienter som har störst behov, anser TLV att de läkare med störst erfarenhet av behandling med patienter med kronisk migrän är dem som ska skriva ut Ajovy med subvention.

Migrän karaktäriseras av en kraftig, ofta ensidig, pulserande huvudvärk, illamående, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet. Det krävs ofta sängläge under migränattackerna. Migrän delas in i episodisk migrän och kronisk migrän. Enligt den internationella klassifikationen ICHD-3 defineras kronisk migrän enligt följande:

  • Minumum 15 huvudvärksdagar per månad i mer än 3 månader. Varav minst 8 dagar per månad ska ha varit med migränhuvudvärk.

Emgality som innehåller substansen galkanezumab är en förebyggande behandling för patienter med migrän. Galkanezumab är en så kallad human monoklonal antikropp som verkar genom att blockera aktiviteten hos CGRP-molekylen, som sätts i samband med migrän (CGRP står för kalcitoningenrelaterad peptid).

Galkanezumab minskar antalet migrändagar mer än behandling med placebo. I de kliniska studierna sågs få biverkningar och dessa var av lindrig eller måttlig allvarlighetsgrad.

För patienter med kronisk migrän som inte haft effekt av eller inte tolererat minst två olika förebyggande läkemedelsbehandlingar bedömer TLV att läkemedlet Aimovig (erenumab) och Ajovy (fremanezumab) är de mest relevanta jämförelsealternativen. TLV bedömer att effekten av behandling med Aimovig och Ajovy är jämförbar med effekten av behandling med Emgality. För dessa patienter bedömer TLV att kostnaden för Emgality är rimlig i förhållande till nyttan som läkemedlet ger.

Publicerad 01 september 2020

Aducunamab inlämnat för registrering i USA: Vad betyder genombrottet för patienter och sjukvården?

Alzheimerfondens ambassadör, journalisten Henrik Frenkel, har pratat med fyra av Sveriges ledande läkare och forskare om vilken betydelse bromsmedicinen kan få för patienter, läkare, sjukvården och forskningen.

Det amerikanska läkemedelsbolaget Biogen har sökt ett snabbspår för läkemedlet Aducanumab hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Det blir i så fall den första bromsmedicinen mot Alzheimer någonsin, och det första läkemedlet på 17 år. Det är ett läkemedel som visat sig kunna angripa och bromsa bildningen av det sk placket i hjärnan, som orsakas av proteinet beta-amyloid.

”FDA är angelägna om att snabbt få fram ett läkemedel mot Alzheimer och kommer därför troligen någon gång i vinter eller våren 2021 ge ett villkorat godkännande”, tror Anne Börjesson-Hanson, ansvarig läkare för kliniska prövningar på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Det kommer i så fall innebära att bromsmedicinen kommer ut på den amerikanska marknaden redan om ett år, och i Europa och Sverige om ca två år.

WHO klassar Alzheimer som en av vår tids svåraste folksjukdomar. Idag har över 50 miljoner runt om i världen diagnosen Alzheimer eller liknande kognitiva sjukdomar. Om inget görs kommer den siffran växa till 100 miljoner 2050.

Det här blir det största genombrottet för forskningen kring Alzheimer på decennier. Miljontals patienter kommer att få sina besvär bromsade och sina friska liv förlängda. Går man in i mycket tidiga skeden kan utvecklingen mot Alzheimer troligen helt stoppas. Det blir ett ljus i ett annars kompakt mörker.

Men ett troligt godkännande innebär inte att gåtan Alzheimer är löst. Eller att alla som idag har diagnosen kan andas ut.

Bara de patienter som är i ett mycket tidigt skede av sjukdomen kommer att få bromsmedicinen.

Medicinen tas intravenöst en gång i månaden, vilket ställer hårda krav på kontroll och vilka som kan ge behandlingen.

Aducunamab har påvisbara och allvarliga biverkningar vilket gör att patienter som kommer att få medicinen måste genomgå noggranna kontroller med magnetröntgen både innan och under behandlingen.

Priset är ännu inte satt vad medicinen kommer att kosta per patient, men sannolikt blir den minst tio gångare dyrare än dagens symtomlindrande medicin, kanske uppemot en kvarts miljon per patient och år. Det blir en hård belastning på sjukhusens ekonomi eftersom den lämpliga målgruppen bara i Sverige ligger på 10-20 000 patienter.

Sjukhus och läkare kommer att ställas inför svåra etiska avvägningar om vad några års förlängt liv är värt, och vilka som i så fall kommer att erbjudas denna bromsmedicin.

Ändå ser svenska forskare Biogens nya bromsmedicin som ett lovande genombrott efter decennier av misslyckade försök att ta fram verksamma läkemedel.

”Det verkar som man till och med kan göra vissa amyloid-positiva patienter helt negativa, och därmed ta bort en av de allvarligaste grundorsakerna till Alzheimer”, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs Universitet.

Aducunamab, är baserad på antikroppar som angriper det specifika proteinet beta-amyloid vilket orsakar plackbildning i hjärnan. I likhet med Aducunamab så är flera läkemedelskandidater på gång. Svenska forskare utvecklar nu en annan mycket lovande antikropps-läkemedelskandidat, BAN2401 där en klinisk Fas-3 studie nu pågår för läkemedlet, b la deltar ett flertal svenska patienter med tidig Alzheimerdiagnos i studien.

Läs mer om journalisten Henrik Frenkels grundliga genomgång om den nya bromsmedicinen här.