Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt blodprov upptäcker Alzheimers sjukdom lika exakt som dyra och komplicerade metoder

Alzheimers sjukdom är svårdiagnosticerad vilket kan försvåra möjligheten att ge bästa möjliga behandling och vård. I en internationell studie som nu publiceras i den ansedda tidskriften JAMA beskriver forskare ett nytt blodprov som upptäcker Alzheimers sjukdom redan innan de första symtomen utvecklats och har samma tillförlitlighet som dyra, komplicerade och mer svårtillgängliga metoder. Forskarna har hopp om att den nya metoden snart kan användas i vården.

Oskar Hansson och Sebastian Palmqvist Foto: Björn Martinsson

Den internationella studien är ett samarbete med forskare från Lunds universitet, Göteborgs universitet, Harvard Medical School (USA) och Grupo de Neurociencias de Antioquia från Universidad de Antioquia (Colombia), Banner Alzheimer’s Institute (USA) och företaget Eli Lilly (USA).Beta-amyloid och tau är två viktiga markörer kopplade till Alzheimers sjukdom. Beta-amyloid bildar plack i hjärnan. Fosforylerat tau (P-tau) sprids senare i sjukdomsförloppet och koncentreras inne i hjärncellerna där det bildar nystan (fibriller), som påverkar nervcellernas funktioner i hjärnan så att bland annat minnet försämras.I studien som är ledd från Lunds universitet har forskarna utvärderat ett blodprov som mäter en speciell variant av proteinet tau i blodet som heter fosforylerat tau217 (P-tau217). Forskarna fann att denna markör kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet, vilket är betydligt mer träffsäkert än andra etablerade blodtester och lika bra som dyra och komplicerade metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov. De kunde även se att P-tau217 ökar i blodet redan 20 år innan minnesbesvär har utvecklats, och att blodprovet med stor träffsäkerhet kan mäta mängden giftigt tau som ansamlats i hjärnan vid alzheimer.I mars tidigare i år publicerade forskarna en studie i Nature Medicine där de visade att en annan blodmarkör (P-tau181) gav lovande resultat för att upptäcka alzheimer tidigt. Enligt forskarna visar resultaten från den aktuella studien att P-tau217 är betydligt bättre blodmarkör än P-tau181.– Med detta enkla blodprov kan vi med hög säkerhet upptäcka personer som har Alzheimers sjukdom men ännu inte utvecklat demens. Blodprovet kan även användas i forskningssyfte för att utvärdera om nya terapier kan minska spridningen av tau vid sjukdomen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning på Skånes universitetssjukhus, som har lett den internationella studien.Han fortsätter;– Resultaten visade att P-tau217 är betydligt bättre än P-tau181 och alla andra blodmarkörer, och till och med lika bra som mycket dyra och svårtillgängliga metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov. Och även om vi gör ryggvätskeprov i Sverige är det relativt få länder där man gör detta i klinisk rutin.

Betydelse för behandlingsstudier

Alzheimers sjukdom uppstår cirka 20 år innan symtom blir tydliga. I dag kan sjukdomen diagnosticeras med hög säkerhet med avancerade och kostsamma metoder som PET-kamera eller ryggvätskeprover, vilka endast är tillgänglig i viss specialistvård. Att hitta biomarkörer i blod som enkelt kan användas i primärvården för att ställa en säkrare diagnos gör det lättare för personer med alzheimer att få rätt symtomlindrande behandling och omvårdnad. Oskar Hansson menar att en tidig diagnos dessutom ökar möjligheten för att i framtida behandlingsstudier rekrytera rätt individer.– Eftersom testet gör det möjligt att tidigt diagnosticera Alzheimers sjukdom – redan innan demensstadiet – har det stor betydelse för kliniska prövningar där man utvärderar nya terapier som kan stoppa eller bromsa sjukdomsprocessen i de tidiga sjukdomsstadierna innan stora delar av hjärnan drabbats, säger Oskar Hansson.Med tanke på att blodprov är kostnadseffektivt och enkelt att ta tror forskarna att p-tau217 kan vara en mycket mer användbar diagnostikmetod än de som finns idag. Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, och som varit med och drivit studien, betonar dock att innan provet kan användas inom primärvården måste studier göras just där, och en sådan studie pågår redan i Skåne.– Jag tror att studiens resultat helt kan ändra förutsättningarna för alzheimervården, och hoppas att detta test snart kan användas inom primärvården för att förbättra diagnos och behandling, säger Sebastian Palmqvist.Studien är finansierad med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, National Institutes of Health (NIH), Parkinsonfonden, Skånes universitetssjukhus med SUS fonder och stiftelser samt ALF-medel.

Kontakt

Oskar Hansson, professor i neurologi, enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet, Sverige, + 46 72 226 7745, [email protected]

Publikation i JAMA

“Discriminative accuracy of plasma phospho-tau217 for Alzheimer disease vs other neurodegenerative disorders” Sebastian Palmqvist, Shorena Janelidze, Yakeel T. Quiroz, Henrik Zetterberg, Francisco Lopera, Erik Stomrud, Yi Su, Yinghua Chen, Geidy E. Serrano, Antoine Leuzy, Niklas Mattsson-Carlgren, Olof Strandberg, Ruben Smith, Andres Villegas, Diego Sepulveda-Falla, Xiyun Chai, Nicholas K. Proctor, Thomas G. Beach, Kaj Blennow, Jeffrey L. Dage, Eric M. Reiman och Oskar Hansson.

Så gjorde forskarna

I studien ingick 1 402 personer från Sverige, USA och Colombia. Bland deltagarna fanns de med preklinisk alzheimer, det vill säga alzheimer som ännu inte har utvecklat några symtom, men även de som hade tydliga minnessvårigheter och demens. Försöksdeltagarnas minnesfunktioner undersöktes, mängden tau i hjärnan avbildades med PET-kamera, och blodprover och ryggvätskeprover analyserades för P-tau217 och andra relevanta markörer. I en subgrupp kartlades även mängden tau i hjärnan hos personer som donerat sina hjärnor efter döden. Resultaten visade att det nya testet är betydligt bättre och har högre träffsäkerhet än andra blodbaserade tester som P-tau181, neurofilament light (NFL) och beta-amyloid.

Alzheimer saknar samband med diabetes

Diabetes har inget samband med Alzheimers sjukdom. Det visar ny forskning i Region Skåne. Ingen av de påstådda riskfaktorer som högt blodtryck och diabetes har samband med Alzheimer.

– Våra nya fynd i forskningsgruppen går emot en allmän tro, att det finns ett samband mellan Alzheimer och diabetes. I stället kan vi visa att det är tvärtom, säger Elisabet Englund, professor vid Klinisk genetik och patologi i Region Skåne.

Alzheimerpatienter har i stället mindre förekomst av diabetes jämfört med personer i samma ålder bland normalbefolkningen. Det har kommit fram när man har obducerat personer som har antagits lida av Alzheimers; det har då i många fall visat sig att de inte har haft sjukdomen.

Kognitiv sjukdom eller demens, där Alzheimers ingår, innebär att man på olika sätt får svårt att minnas och att tolka sin omgivning.

– Det finns andra typer av demenssjukdomar som har ett samband med diabetes och det är viktigt är att dela upp sjukdomarna och peka ut exakt vad som gäller. Den som har demens behöver få rätt diagnos från början.

Elisabet Englund gör ständigt nya upptäckter när hon granskar vävnadsprover från hjärnan. Med hjälp av olika tekniker görs ständiga framsteg. Förutom mikroskop används nu även digital bildhantering för att förstå, tolka och diagnosticera nervceller, vilket ger unika bilder.

– Många upptäckter som görs. Det har att göra med ett stort inflöde av prover inom kliniken, exempelvis från stora hjärnundersökningar och små prover, biopsier som är operationsprover. Tittar man tillräckligt många gånger är det ofta nya fynd dyker upp.

​Ny forskning om läkemedel mot ALS

Ett genombrott för ALS-forskning kan vara på gång. En studie vid bland annat Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet har visat positiva resultat på ALS-patienter som fått testa ny genterapi.

Forskare har länge undersökt vad ALS (amyotrofisk lateral skleros) orsakas av och kommit fram till att en anledning är mutationer i proteinet SOD1 som finns i kroppens alla celler. SOD1-proteinets uppgift är att neutralisera giftiga ämnen som bildas vid ämnesomsättningen. När det muteras har det antagit en annan form och kan då skada nervceller. Umeå-forskarna har tidigare visat att cirka 5–6 procent av ALS patienter i Sverige har en mutation i SOD1 genen.

Peter Andersen, foto: Mattias Pettersson

Forskare vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet har under 2014–2019 deltagit i en internationell studie som sponsrats av ett amerikanskt läkemedelsbolag. Studien har undersökt om läkemedlet Tofersen, som är en ny form av genterapi som hämmar nyproduktionen av SOD1-proteinet, kan användas mot ALS. Huvudsyftet med studien var att undersöka säkerheten i att använda läkemedlet på patienter med ALS med SOD1 genmutation, så kallade fas 1- och fas 2-studier. Men forskarna kunde också upptäcka att ALS-patienter som fick den högsta dosen av läkemedlet fick en fördröjning av sjukdomsutvecklingen och hade bättre lungfunktion och muskelstyrka jämfört med patienter som fick Tofersen i låg dos eller placebo. Forskarna såg även att graden av nervskador minskade betydligt hos de patienter som fått läkemedlet.

En större fas-3 studie på ALS patienter med SOD1 genmutation har inletts för att undersöka om resultaten kan bekräftas ytterligare.

Mer information
Peter M Andersen
Professor, överläkare
Neurologiska kliniken, NHHC-Västerbotten
Norrlands universitetssjukhus
070-647 6913
[email protected]

Presskontakt
Victoria Bertilsson
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten
073-047 17 66
[email protected]

Antidepressivt läkemedel förbättrar inte återhämtningen efter stroke

Det antidepressiva läkemedlet fluoxetin har föreslagits förbättra hjärnans återhämtning efter akut stroke. Men nu visar resultat från en stor randomiserad studie med strokepatienter från 35 sjukhus i Sverige att läkemedlet inte har någon sådan effekt. Studien har letts av forskare vid Karolinska Institutet och publiceras i tidskriften The Lancet Neurology.

Selfie på Erik Lundström som sitter utomhus.

Erik Lundström, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Foto: Privat

Varje år drabbas närmare 14 miljoner människor i världen av stroke. Bland de överlevande har hälften av patienterna kvarstående funktionsbortfall. Forskningsresultat på djur och mindre studier på människor har visat att fluoxetin, ett så kallat SSRI-läkemedel som hämmar återupptagningen av serotonin i hjärnan, kan främja hjärnans återhämtning efter en stroke. I djurförsök har behandlingen resulterat i nybildning av hjärnceller inom det skadade området.

Nu har läkemedlets effekt på funktionsförmågan utretts i en stor randomiserad studie på patienter som drabbats av akut stroke (EFFECTS-studien). Forskarna studerade även läkemedlets biverkningar och effekt på depression.

Förbättrar inte återhämtning efter stroke

– Vår studie visar att fluoxetin inte förbättrar återhämtningen efter stroke. Visserligen minskade antalet depressioner, men samtidigt ökade risken för benfrakturer, säger Erik Lundström, strokeläkare och huvudprövare för EFFECTS samt forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Studien inkluderade 1 500 patienter från 35 svenska sjukhus mellan oktober 2014 och juni 2019 och är därigenom Sveriges genom tiderna största randomiserade kontrollerade strokestudie.

Patienterna lottades till sex månaders behandling med fluoxetin (20 mg) eller placebo. Varken patienter, läkare eller forskare visste vem som fick den aktiva behandlingen. Funktionsförmågan mättes sedan med den modifierade Rankin-skalan (mRS), som är den vanligaste skalan för att mäta graden av funktionsbortfall efter en stroke.

Tre studier

EFFECTS samarbetar med två andra akademikerdrivna studier av fluoxetinbehandling efter stroke (FOCUS och AFFINITY). De sammanlagda resultaten från de tre studierna med totalt cirka 6 000 patienter kommer att presenteras inom ett år.

– Mitt råd är att avstå från att använda fluoxetin som förebyggande behandling efter stroke, säger Erik Lundström.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden, Hjärnfonden, Svenska Läkaresällskapet, Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse och STROKE-Riksförbundet. Sponsor är Karolinska Institutet (institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, KIDS).

Publikation

“Safety and efficacy of fluoxetine on functional recovery after acute stroke (EFFECTS): a randomised, double-blind, placebo-controlled trial”. Lundström Erik, Isaksson Eva, Näsman Per, Wester Per, Mårtensson Björn, Norrving Bo, Wallén Håkan, Borg Jörgen, Dennis Martin, Mead Gillian, Hankey Graeme J, Hackett, Maree L, Sunnerhagen Katharina S. The Lancet Neurology, online 21 juli 2020

Nytt globalt Fas 3-program initieras med BAN2401 i preklinisk asymtomatisk Alzheimers sjukdom

Nytt globalt Fas 3-program initieras med BAN2401 i preklinisk asymtomatisk Alzheimers sjukdom

Stockholm, 14 juli 2020 – BioArctic AB (publ) (Nasdaq Stockholm: BIOA B) meddelade idag att bolagets samarbetspartner Eisai, tillsammans med Alzheimer’s Clinical Trials Consortium (ACTC) och Biogen, har initierat ett nytt globalt kliniskt Fas 3-program (AHEAD 3-45) med BAN2401 – en antikropp som motverkar skadliga amyloid-beta (Aβ)-aggregat. Programmet kommer att utvärdera effekten av BAN2401 vid preklinisk asymtomatisk Alzheimers sjukdom,  hos individer med normal kognitiv funktion som har förhöjda nivåer av amyloid-beta i hjärnan. Baserat på gynnsamma resultat från en Fas 2b-studie utvärderas BAN2401 sedan tidigare i en registreringsgrundande klinisk Fas 3-studie (Clarity AD) vid tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom. AHEAD 3-45-programmet kommer att genomföras i USA, Kanada, Japan, Australien, Singapore och Europa.

AHEAD 3-45-programmet består av två kliniska studier, A3 och A45, vilka syftar till att utvärdera förmågan hos BAN2401 att bromsa ansamlingen av skadliga amyloid-beta-aggregat i hjärnan och därmed motverka kognitiv försämring till följd av Alzheimers sjukdom. Efter en gemensam screeningprocess inkluderas deltagarna i en av de randomiserade, dubbelblindade och placebokontrollerade studierna, baserat på nivån av amyloid-beta hos den enskilda individen. Totalt innefattar AHEAD 3-45 cirka 1 400 personer.

A3-studien kommer att inkludera individer som uppvisar medelhöga nivåer av amyloid-beta i hjärnan. Personer som ingår i denna grupp löper en ökad risk att utveckla ytterligare ansamlingar av amyloid-beta och därmed ökad risk att drabbas av kliniska symtom på Alzheimers sjukdom. Studien syftar till att utvärdera potentialen hos BAN2401 att motverka, eller dämpa, aggregering av skadlig amyloid-beta i hjärnan innan kliniska symtom utvecklas.

A45-studien kommer att inkludera individer med höga nivåer av amyloid-beta i hjärnan. Studien syftar till att utvärdera om behandling med BAN2401 kan motverka kognitiv försämring och dämpa utvecklingen av de patologiska förändringar i hjärnan som uppstår till följd av Alzheimers sjukdom.

”Vi välkomnar detta nya och omfattande kliniska Fas 3-program med BAN2401. I jämförelse med Clarity AD-studien kommer AHEAD 3-45 att undersöka potentialen hos BAN2401 som en preventiv behandling i presymtomatiska stadier av Alzheimers sjukdom. Ett positivt utfall skulle innebära nya möjligheter att förebygga sjukdomen eller behandla den i ett mycket tidigt skede, vilket kan minska lidandet för den enskilda patienten och leda till stora besparingar för samhället”, säger Gunilla Osswald, vd, BioArctic AB.