Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fler strokepatienter kan räddas med datortomograf i helikopter

Vid stroke är snabb diagnos och korrekt behandling livsviktigt. Men för att kunna diagnosticera rätt behöver patienten undersökas genom datortomografi – även kallat skiktröntgen. Norsk Luftambulanse har genom forskningsstudier visat att pre-hospital diagnos och behandling är möjlig. Nu har de engagerat Semcon i ett projekt där man i ett första steg ska bevisa att det är möjligt att installera en datortomograf i en räddningshelikopter. 

Stroke är en av de allra dyraste kroppsliga sjukdomarna och att patienten snabbt får rätt vård är oerhört viktigt för hur pass omfattande rehabilitering som behövs.

– Vid stroke räknas varje minut till dess att patienten får vård. Med en portabel datortomograf förkortas tiden till diagnos och behandling eftersom detta kan genomföras redan innan patienten kommer till sjukhus, säger Odd Øystein Ra, projektledare, Semcon Norge.

För att en datortomograf ska kunna användas utanför sjukhus, till exempel i en helikopter behöver den göras betydligt mycket lättare och mer kompakt. Tack vare ett framgångsrikt forskningsprojekt från Norsk Luftambulanse, Mobile Stroke Unit, där man installerade en portabel datortomograf i en specialbyggd ambulans kan man nu ta nästa steg.

– Semcons roll har varit att först ta fram en studie som undersöker möjligheterna att applicera tekniken och maskinen, som användes i det tidigare forskningsprojektet, i en helikopter. Därefter har vi utvecklat och testat ett koncept för själva båren som patienten ligger på när den åker in och undersöks i datortomografen, säger Odd Øystein Ra.

Semcon är teknisk partner till Norsk Luftambulanse i projektet och bidrar bland annat med specialistkompetens inom styrning, elektronik och mekaniska system. Det långsiktiga målet med projektet är att bidra till att utveckla en pre-hospital datortomograf som kan användas i helikoptrar, mindre ambulanser och som en flyttbar variant för mindre sjukhus.

Oskar Hansson belönas för framstående insatser inom alzheimerforskningen

Foto: Lunds universitet

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet samt överläkare på Skånes universitetssjukhus, Bengt Winblads pris 2020. Han får priset för framstående forskning gällande diagnostik och biomarkörer kring demens och Alzheimers sjukdom och belönas med 150 000 kronor.

Oskar Hansson leder en forskargrupp som utvecklar metoder för förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom och relaterade sjukdomar. Framför allt har forskargruppen förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Utöver förbättrad diagnostik arbetar forskargruppen för att förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna bättre.

– Det är en stor är för mig att erhålla Bengt Winblads pris 2020, framför allt mot bakgrund av att Bengt Winblad på många sätt har varit en stor inspiratör för mig samt visat att vi i Sverige kan på ett avgörande sätt vara med och leda alzheimerforskningen på den internationella arenan, säger Oskar Hansson i en kommentar till priset.

Motivering: ”Oskar Hansson är en mycket produktiv forskare med stort genomslag för sina resultat gällande diagnostik och biomarkörer och har under det senaste decenniet haft en central roll i forskningen kring demens, speciellt Alzheimers sjukdom. Detta har bland annat kommit till uttryck genom hans roll i etablerandet av internationella diagnoskriterier för Alzheimers sjukdom. Genom sin kombination av laborativ och patientnära verksamhet representerar han en forskning som verkligen kan betecknas som translationell och som är helt nödvändig om vi ska kunna utveckla en förbättrad diagnostik för denna sjukdomsgrupp”.


Bengt Winblads pris
Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset på 150 000 kronor delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

Webbinar om Coping

Webinar 10 november 12:00 – 13:00
Vi på Sanofi vill bjuda in dig, som arbetar med patienter till vilka du kan behöva lämna svåra sjukdomsbesked, till en webbsänd föreläsning.

Vi har tillsammans med Psykolog Johanna Melin översatt broschyren ”Hur går jag vidare nu” och anpassat den till vår svenska sjukvård. Johanna kommer under detta webbinar att beskriva vanliga reaktioner och behov som drabbade kan ha vid besked om svår sjukdom och tiden därefter. Hon går igenom på vilka sätt anhöriga och vårdpersonal kan möta dessa, samt även hur vårdpersonalen kan bemöta anhöriga till den drabbade.

Mer info och registrering

Aktuell svensk forskning om MS-behandlingar och graviditet, Katharina Fink

Tisdagen 20 oktober 2020, kl. 12.00-13.00

Aktuell svensk forskning om MS-behandlingar och graviditet
Katharina Fink, Neurolog vid Centrum för Neurologi och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Detta webinar kommer att belysa frågeställningar som uppkommer i samband med familjeplanering och graviditet vid MS-behandling.
Katharina Fink delar med sig av sin forskning. Vad vet vi idag och vad behöver vi ha koll på?

Mer info och anmälan

Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke

Att anpassa sig till konsekvenserna av en stroke tar tid. För många drabbade påverkas vardagens aktiviteter flera år efter insjuknandet och flexibel tillgång till stöd och rehabilitering kan behövas också i det senare förloppet. Det visar Charlotte Wassenius i sin avhandling ”Vardagen efter stroke – utförande och upplevelser av komplexa vardagsaktiviteter ur ett långtidsperspektiv”.

Cirka 25 500 svenskar drabbas av stroke varje år. En femtedel av dessa är under 65 år och allt fler lever länge med konsekvenserna av en stroke. Om vården ska kunna möta de behov av stöd och rehabilitering som följer med behöver vi förstå mer om de utmaningar som strokeöverlevande möter i sin vardag.

Charlotte Wassenius är arbetsterapeut på neuro- och rehabiliteringskliniken på SÄS och har disputerat på sin avhandling ”Vardagen efter stroke – utförande och upplevelser av komplexa vardagsaktiviteter ur ett långtidsperspektiv”. Avhandlingen är en del av forskningsgruppen the Sahlgrenska academy study on ischemic stroke (SAHLSIS) som har följt personer som insjuknat i ischemisk stroke före 70 års ålder sju år efter insjuknandet. En mindre andel personer intervjuades 15–18 år efter insjuknandet.

– SÄS är en av fyra strokeenheter som deltagit i SAHLSIS och datainsamlingen är delvis gjord här, säger Charlotte. SÄS är ett sjukhus som erbjuder möjlighet till ett mer samlat vårdförlopp efter stroke. Det var här som mitt intresse för det långsiktiga perspektivet väcktes.

Vid uppföljning sju år efter insjuknandet var deltagarna mindre aktiva inom många aktiviteter, inte minst arbete och fritid. Av de deltagare som fortfarande var i arbetsför ålder var det mer än 50 procent som inte arbetade. Det är en hög siffra som visar på de svårigheter som kan finnas att behålla sitt arbete över tid efter en stroke.

Charlotte Wassenius studier visar att kognitiva nedsättningar, depressiva symptom och trötthet kan finnas kvar lång tid efter insjuknandet och påverka vardagen även bland personer med få eller inga kvarstående neurologiska bortfall. Det är svårigheter som kan vara svåra för andra att förstå.

Hur kan detta användas i vården?

– Jag hoppas att den kunskap som vuxit fram genom avhandlingen kan bidra med viktiga aspekter för hur långsiktigt stöd och rehabilitering kan utformas, säger Charlotte. Det handlar dels om att uppmärksamma att svårigheter kan framkomma över tid och med nya utmaningar, vilket ställer krav på flexibilitet, men också om tajming och innehåll i interventioner.

Hur går arbetet vidare nu?

– Förhoppningsvis kan jag under en period arbeta mer aktivt med att koppla forskningen till det kliniska arbetet, men visst finns också tankar om vidare forskning. Det behövs mer forskning om senare konsekvenser av stroke och interventioner i senare faser och jag hoppas att jag kan fortsätta inom detta ämne.