Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Topp tio mest prioriterade forskningsfrågorna om ryggmärgsskador

Hur kan problem med andningen förebyggas för personer som lever med ryggmärgsskada? Hur bör mag- och tarmbesvär behandlas? Och vilket stöd behöver närstående? Det är några av de prioriterade forskningsfrågor som Ryggmärgscentrum Göteborg vid Göteborgs universitet nu har identifierat.

Katharina Stibrant Sunnerhagen är professor i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och dessutom ledamot i Ryggmärgsskadecentrum Göteborgs styrgrupp. Hon menar att de frågor som identifierats både är aktuella och viktiga.

– För oss är det centralt att de som berörs mest av forskningen också är med och påverkar den. Jag hoppas nu att forskare i Sverige och kanske hela världen kommer att använda listan för att säkerställa att de fokuserar på forskningsfrågor som är relevanta för dem som lever eller arbetar med ryggmärgsskada, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Angelägna frågor

Det har varit ett stort arbete för Ryggmärgsskadecentrum Göteborg att identifiera de tio prioriterade forskningsfrågorna. Listan är rangordnad, där den fråga som lyfts fram som mest prioriterad handlar om hur den specialiserade vården för personer med ryggmärgsskada bör se ut.

Den metod som använts kallas Priority setting partnership, och är utvecklad av organisationen James Lind Alliance i Storbritannien. Metoden innebär att personer som själva kommer att beröras av forskningen, deras närstående, personliga assistenter samt vård- och rehabiliteringspersonal deltar i en process i flera steg där tio prioriterade forskningsfrågor arbetas fram.

Målgrupperna visade sig ha många forskningsfrågor som de ville ha svar på. De frågor som skickades in till Ryggmärgsskadecentrum Göteborg kunde sammanställas till 57 olika frågor, som sedan bearbetades i olika prioriteringar ned till de tio frågor som nu lyfts fram som mest angelägna att söka svar på. Forskningsfrågorna kommer också att publiceras i en vetenskaplig tidskrift, som en vägledning för framtida forskning.

Den förändrade livssituationen

De identifierade frågorna blir också ett stöd för olika brukarorganisationer för dem som lever med eller arbetar med ryggmärgsskada. En av dem som ingått i expertgruppen är Erik Berndtsson, som representerar de ideella föreningarna Personskadeförbundet RTP och RG Aktiv Rehabilitering.

– Det kommer hela tiden nya produkter och läkemedel, men de utvalda frågorna visar att det finns ett fortsatt behov av forskning och utveckling med fokus på individens förändrade livssituation, säger Erik Berndtsson, som själv också lever med ryggmärgsskada.

Topp tio-listan

  1. Hur bör den specialiserade vården se ut för personer som har en ryggmärgsskada? Från akutskede till rehabilitering och livslånga uppföljningar.
  2. Vilken typ av stöd och behandling är effektiv för att förebygga, lindra och hantera smärta hos personer som har en ryggmärgsskada?
  3. Vilken typ av stöd och behandling är effektiv för att förebygga, behandla och hantera mag- och tarmbesvär hos personer som har en ryggmärgsskada?
  4. Hur kan vården som inte är specialiserad på ryggmärgsskador på bästa sätt möta personer som har en ryggmärgsskada och deras behov? Till exempel vårdcentraler och annan primärvård eller specialiserad vård inom andra områden än ryggmärgsskador.
  5. Vilken typ av stöd och behandling är effektiv för att hantera sin nya livssituation och förutsättningar samt hitta sätt att leva ett liv man trivs med efter en ryggmärgsskada?
  6. Vilken typ av stöd och behandling är effektiv för att förebygga och behandla komplikationer hos personer som har en ryggmärgsskada?
  7. Vilken typ av stöd och behandling är effektiv för att förebygga och behandla andningsproblem hos personer som har en ryggmärgsskada?
  8. Vilken sorts stöd behöver närstående till personer som har en ryggmärgsskada?
  9. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) gäller personer under 65 år. Vilka konsekvenser får denna begränsning för personer som har en ryggmärgsskada när de fyller 65 och för personer som får en ryggmärgsskada efter att de har fyllt 65?
  10. Vilken typ av behandling är effektiv för att öka skadade nervers läkningsförmåga?

Liknande poster

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Johan Zelano, professor och överläkare i neurologi, är ny föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM)

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Ett ultrakänsligt blodtest som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke – och förutsäger funktionsförmåga. Det är en upptäckt som väntas få betydelse framöver. I en studie från Göteborgs universitet beskrivs fynden.

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just denna titel.

H70-studiens historia i ny skrift

H70-studiens historia i ny skrift

AgeCap firar H70-studiens framgångar med en skrift om studiens historia där både forskare, personal och medverkande intervjuas.

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid ser inte ut att vara kopplat till infektion av hjärnan eller aktiv hjärnskada. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Jakten på avvikande biomarkörer hos deltagarna gav inga träffar, varken i blodprov eller ryggvätskeprov.

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Ett nytt blodprov kallat p-tau217 har visat sig lovande som biomarkör för Alzheimers sjukdom, och när det används i en innovativ tvåstegsmodell uppnås mycket hög träffsäkerhet för att antingen identifiera eller utesluta hjärnamyloidos, den viktigaste och tidigaste sjukliga förändring som kan…

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operationen. En ny studie av forskare vid Göteborgs universitet visar att ökningen av markörer stämmer väl överens med skador orsakade…

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna betonar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet en studie som ska förbättra vården för patienterna genom ökad kunskap och bättre förutsättningar till korrekt diagnos och behandling.

Låg utbildning och inkomst kopplat till svårare epilepsi

Låg utbildning och inkomst kopplat till svårare epilepsi

Personer med låg utbildning och inkomst har statistiskt sett större svårigheter vid epilepsi. De ligger oftare på sjukhus till följd av epilepsin, och har sämre tillgång till specialiserad vård av en neurolog. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson, professor vid Göteborgs universitet, har valts till ny ordförande för den ideella organsiationen European Brain Council (EBC). Det långsiktiga målet för organisationen är att förbättra livet för de uppskattningsvis 179 miljoner européer som lever med hjärnsjukdomar.

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Fint pris inom epilepsiforskning till Elinor Ben-Menachem

Fint pris inom epilepsiforskning till Elinor Ben-Menachem

Elinor Ben-Menachem, som länge varit adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, tilldelas ett av världens finaste priser inom epilepsiforskning – American Epilepsy Societys Founders Award. ”Jag är överlycklig”, säger den 77-åriga läkaren och professorn, som fortfarande är aktiv både som kliniker…

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Med en enkel metod kan antalet omoperationer vid blödning under skallbenet halveras. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Metoden går ut på att rumstempererad spolvätska vid kirurgin byts mot kroppstempererad vätska.

Snabbstängande ventiler låter fiskarna lätta på trycket i cellerna

Snabbstängande ventiler låter fiskarna lätta på trycket i cellerna

Regleringen av vätskebalansen i cellerna är livsviktigt för allt levande. Ibland räcker inte vätsketransporten genom cellmembranet till och då används vattenkanaler, aquaporiner, som kan öppnas och stängas vid behov. Forskare vid Göteborgs universitet har nu sett indikationer på en unik…