I ALS är det de motoriska nervcellerna, motorneuronen, vilka styr våra muskler, som progressivt förloras, vilket orsakar en slutligen fatal förlamning. Det första synliga tecknet på att motorneuron drabbats av patologi i denna obotliga sjukdom är att dess kontakt med muskeln brutits då dess långa utskott, axonet, förtvinar. För att bättre förstå detta tidiga stadium av sjukdomsutveckling i ALS har forskare vid Karolinska Institutet tagit fram en ny metod som radikalt förbättrar möjligheterna att undersöka axoner. Eva Hedlund, docent och forskningsledare, ger här en bakgrund till metoden.
Läs mer...
En ny mekanism för hur den neurodegenerativa sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros) utvecklas har upptäckts av ALS-gruppen vid Umeå universitet. Proteinet SOD1 (Superoxiddismutas-1) felveckas och bildar aggregat i det centrala nervsystemet (CNS). Dessa aggregat sprider sig sedan i CNS via så kallad templatstyrd spridning, det vill säga det felveckade proteinet provocerar andra nativa proteiner av samma sort att anta samma felaktiga och patologiska struktur. Aggregatbildningen kan direkt kopplas till sjukdomsutveckling i de transgena försöksdjur som använts i studierna. Detta visas i en nyligen publicerad avhandling1 av Johan Bergh, leg. läkare och doktor vid institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.
Läs mer...
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurodegenerativ sklerotisk nervsjukdom som leder till att motoriska nervceller i hjärna och ryggmärg gradvis förtvinar. I Sverige är det drygt 200 personer som får diagnosen varje år. Nya fynd indikerar att sjukdomen sprids från cell till cell, vilket beskrivs i denna artikel av professor Thomas Brännström, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.
Läs mer...
Det första nationella kliniska nätverksmötet för ALS hölls i Göteborg i september 2014. Det var ca 70 personer där och mötet var både fantastiskt och gav mersmak. ALS-teamen på Karolinska Universitetssjukhusen i Huddinge och Solna ville göra detta igen, mer och större, och det var därför naturligt att de tog över stafettpinnen. Här refererar Caroline Ingre, neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, från årets nätverks – möte där hon även bidrog som föreläsare.
Läs mer...
Aktuell systematisk litteraturgenomgång och metaanalyser indikerar att tungt och långvarigt muskelarbete ofta i kombination med muskeltrauma kan fördubbla risken för att insjukna i ALS. Även exponering för kemikalier (särskilt bekämpningsmedel) verkar medföra en fördubblad risk. Den tidigare diskuterade risken vid exponering för elektromagnetiska fält är sannolikt låg. Sammanvägd analys av exponeringar och resultat indikerar att andra exponeringar än EMF skulle kunna förklara sambandet, t.ex. muskeltrauma till följd av elstötar. I denna artikel ges en sammanfattning kring ALS och riskfaktorer i arbetet av docent Lars-Gunnar Gunnarsson, biträdande professor vid Institutionen för Läkarutbildning, Örebro Universitet.
Läs mer...