Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny hjärnstudie ger bild av alzheimer långt före utvecklad sjukdom

I en ny långtidsstudie från Lunds universitet har forskare undersökt kopplingen mellan förändringar av beta-amyloid och tau i hjärnan. Två ämnen starkt kopplade till Alzheimers sjukdom. I studien som är publicerad i Science Advances tror forskarna att de har hittat svar som kan förklara en del av mekanismerna bakom sjukdomen.

Proteinerna beta-amyloid och tau har betydelse för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Forskare har studerat hur proteinerna förändras över tid i hjärnan. Bildkälla: Niklas Mattsson-Carlgren

Proteinerna beta-amyloid och tau har betydelse för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Bildkälla: Niklas Mattsson-Carlgren

De båda proteinerna beta-amyloid och tau har betydelse för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I studien har forskarna studerat hur dessa proteiner förändras över tid i hjärnan. Med olika metoder mättes dels hur beta-amyloid påverkar den lösliga varianten av tau, som mäts i ryggvätska, och dels olösliga ansamlingar av proteiner som vanligen mäts med medicinsk avbildningsteknik i en PET-kamera.

– Relativt få studier har tidigare undersökt över tid hur de två proteinerna förändrar sig redan i ett prekliniskt stadium av sjukdomen, det vill säga innan symptomen visar sig. Vi undersökte en särskild fosforylerad variant av tau, så kallat P-tau217, som verkar ändra sig särskilt tidigt under sjukdomen. P-tau217 tror vi kan vara en ny möjlig biomarkör för alzheimer, och det behöver vi studera vidare, säger Niklas Mattsson-Carlgren, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus och fortsätter:

– Vi såg att proteinet beta-amyloid är det som först verkar leda till förändringar av lösligt tau i ryggvätskan innan det har klumpat ihop sig. Det sker alltså en ökad frisättning och fosforylering av tau-protein flera år före det går att se ansamlat tau i hjärnan med en PET-kamera. Denna kunskap gör det möjligt för oss att redan i ett tidigt skede kunna angripa de lösliga formerna av tau innan det samlas och bildar skadliga klumpar i hjärnan och sjukdomen utvecklas.

Studie av förändringar över tid

Vid mätningar studerade forskarna 131 patienter i olika stadier, dels av sporadisk alzheimer som framför allt förekommer i hög ålder och inte har någon klar genetisk koppling, och dels genetiskt modifierade möss med förändringar i hjärnan liknande Alzheimers sjukdom. För att studera samspelet och förändringarna av beta-amyloid och tau undersöktes studiedeltagarna i upp till sex år med upprepade ryggvätskeprover under fyra till sex års mellanrum.

För en dryg månad sedan publicerade amerikanska forskarkollegor en studie av beta-amyloid och tau gjord på ärftlig, så kallad familjär eller dominant alzheimer, i Nature Medicine. I denna studie kunde forskarna identifiera mönster där fosforylerat tau (P-tau217 och P-tau 181) förändras i hjärnan och med det visar tecken på att tecken på förändringar av lösligt tau startar decennier innan ansamlingar bildas. Niklas Mattsson menar att deras fynd stärker forskarnas teorier om i vilken ordning förändringarna uppstår.

– Sammantaget ger dessa fynd en ökad insikt i samspelet mellan beta-amyloid och tau, hur och när förändringarna i hjärnan sker. Om vi kan förstå dessa kopplingar kan vi också förstå mer om de komplicerade och långsamma processerna som föregår neurodegenerativa sjukdomar. Något som i framtiden kan ha stor betydelse för kliniska prövningar, och för att sätta in behandlingen i rätt tid.

Komplicerat samspel behöver bekräftas

Ännu finns inga läkemedel som stoppar eller fördröjer sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Forskarna tror att resultaten på sikt ger möjlighet för behandlingar av sjukdomen, och eftersom sjukdomsförloppet för alzheimer sker i decennier innan symptomen syns är processerna komplicerade att studera på människor.

– Vi behöver verifiera metoderna och studera fler individer för att bättre förstå processerna kring beta-amyloid och tau och mekanismerna som driver sjukdomen. När vi väl gör det kan vi också utveckla effektivare bromsmediciner eller kan kanske till och med bota sjukdomen.

Studien är finansierad med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Multipark vid Lunds universitet, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Parkinsonfonden, The Parkinson Research Foundation, Sus fonder och stiftelser och ALF-medel.

Liknande poster

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Läs mer...

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Läs mer...

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Läs mer...