MDS 2018 – International Congress of Parkinson’s disease and movement disorders
International Congress of Parkinson’s disease and movement disorders
MDS 2018 gick av stapeln i Hongkong och samlade i år cirka 4.000 delegater från hela världen. Örjan Skogar, MD, PhD, fanns på plats och har bidragit med ett mycket innehållsrikt referat. Av platsskäl har vi helt enkelt valt att dela upp artikeln i två delar. Del 2 publiceras i Neurologi i Sverige nr 1–2019.
Hongkong utgör i sig en exotisk upplevelse i en del av världen vars historia är värd att helt kort repetera. Sedan Handynastin utgjorde Hongkong en del av Kina. Det ökända opiumkriget, brittisk ockupation, folkförflyttningar till detta område efter kommunisternas övertag 1949 i Folkrepubliken Kina, är delar av dess brokiga historia. Under 150 år utgjorde Hongkong en brittisk besittning. Sedan 1997 utgör det en särskild administrativ region (SAR) i Kina. Under policyn ”Ett land, två system” har Hongkong tillåtits behålla sitt eget ekonomiska och politiska system; därför kan man inte säga att Hongkong tillhör ”det riktiga Kina”, regimens balansgång visavi Kina är förstås unik. BNP/capita och folkmängd kanske är några av få fakta som påminner om svenska förhållanden. En reflexion som jag säkert delar med övriga besökare i detta område är den trängsel som uppkommer när 7–8 miljoner människor ska samsas på ett par beboeliga öar. Hus liksom bussar och spårvagnar på höjden
– extrema skyskrapor runt hela staden och dubbeldäckare förenas i en myrstack av arkader och promenadstråk på ”andra våningen” för att undvika de vänstertrafikerade gatorna.
TECHNOLOGY IN THE DIAGNOSIS, MONITORING, AND MANAGEMENT OF MOVEMENT DISORDERS
… var temat för 2018 års MDS. Nu innehåller programmet så väldigt mycket mer så varför inte börja med slutet av kongressen, ”Controversies in Movement Disorders” och ”Blue ribbons” för bästa postrar.
Startar Parkinsons sjukdom i magen??
Scheperjans et al har i en artikel från 2015 beskrivit kopplingar mellan grad av besvär från mage och de ändrade förekomsterna av vissa mikrobiota i tarm hos parkinsonpatienter, som argument för hypotesen till rubriken ovan. Pros and cons presenterades av Kathleen Shannon (YES) och Roberto Cilia (NO). Efter respektive dragning fick publiken rösta och övervikten för “NO” var stor. Att LRRK2 ökar förekomst av såväl Crohns som Parkinsons sjukdom räckte inte som argument. Trunkal vagotomi, retrospektiv (svensk) studie visade inte minskad risk för insjuknande i parkinson.
Mekanismen anses sannolikt vara via korta fettkedjor och aktivering av mikroglia (inflammation). Man känner till att den intestinala permeabiliteten är ökad. Resultaten från vissa av de första studierna på området är vid kontroll dock motsägelsefulla och detta medför förstås tveksamheter i frågan om vägen från mage till hjärna … Till och med motsatsen hävdades, det vill säga spridning från CNS och perifert, uppfattades som en möjlighet. Likaså är studierna på olika mikrobiota motsägelsefull. ”Look beyond alfasynuklein” lanserades av föreläsarna. De stödde sig på det faktum att neuronal celldöd i CNS inte överlappar de områden som har störst ackumulation av alfasynuklein. Poster 1715, en av de som uppmärksammades, innehöll just studier av mikrobiota på 193 parkinsonpatienter, 22 med progressiv supranukleär pares och 22 med multipel systematrofi samt 113 kontroller. Man fann många skillnader men också påverkan av ålder och användning av COMT-hämmare. Lachnospiracae var klart sänkt i parkinsongruppen jämfört med kontroller, men högre vid progressiv supranukleär pares. Studien utesluter inte att mikrobiota kan spela en roll i patogenesen vid Parkinsons sjukdom. Man konstaterar också att resultaten från olika studier i området sannolikt är heterogena på grund av flera confounding factors.
Läs hela referatet som PDF
