Komplex logistik i samband med akut stroke
Möjligheten att behandla akut stroke med trombolys och trombektomi har bidragit till att allt fler patienter kan räddas från funktionsnedsättning och långvarig rehabilitering. Behandlingen måste dock påbörjas tidigt, innan irreversibel skada har uppstått. Karl Sjölin, Michael Mazya, Avan Rashid och Jakob Ström har tagit tempen på hur strokelarmslogistiken ser ut i vårt avlånga land.
Trombektomibehandling vid ischemisk stroke fick sitt stora genomslag under 2014–2015 i samband med att flera positiva studier publicerades. Antalet trombektomibehandlingar i Sverige har ökat stadigt de senaste åren.1 Eftersom behandlingen endast ges på sex av Sveriges universitetssjukhus, med ett sjunde på gång i Örebro, har en viktig fråga varit hur man på bästa sätt tillgängliggör och organiserar trombektomivården. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) publicerade 2017 en rapport som belyser detta, där man bland annat rekommenderade införande av en nationell helikopterverksamhet och upprättande av ett trombektomicentrum
i Örebro.2 Effekten av reperfusionsbehandling
(trombolys och trombektomi) vid akut ischemisk stroke är kraftigt tidsberoende,3,4 vilket ställer stora krav på att sjukvårdens nätverk kring strokepatienten är vältrimmade. Varje minut räknas. I följande artikel ges en genomgång av de viktigaste beståndsdelarna i strokelarmslogistiken (”Rädda hjärnan”-larm) och hur man i olika delar av Sverige organiserat vården.
