Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DYSTROFIA MYOTONIKA TYP 1

DYSTROFIA MYOTONIKA TYP 1
Diagnostik och uppföljning av vuxna patienter med dystrofia myotonika typ 1 (DM1) är en utmaning för sjukvården – dels på grund av den stora variationen i svårighetsgrad och det faktum att symtomatologin innefattar ett stort antal olika organsystem – dels och kanske främst på grund av att patienterna inte själva förstår problematiken och vikten av regelbunden uppföljning. I denna artikel av Christopher Lindberg, docent och överläkare vid Neuromuskulärt Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, ges en överblick av denna ärftliga multiorgansjukdom.

Dystrofia myotonika typ 1 (DM1) är en sjukdom som beskrevs 1909, bland annat av Steinert, och som därför tidigare kallats ”Steinerts sjukdom”. 1992 kunde man visa att DM1 orsakas av en trinukleotidexpansion i en icke-kodande del av DMPK-genen på kromosom 19q13.2-13.3. Kring millennieskiftet beskrevs ytterligare en muskeldystrofisk sjukdom med myotoni, som fick benämningen dystrofia myotonika typ 2 (DM2). Denna är orsakad av en mutation i CNBPgenen (tidigare benämnd ZNF9-genen). Detta är således en annan sjukdom, men det finns många likheter mellan DM2 och DM1. DM1 är den vanligaste muskeldystrofin hos vuxna men förekomsten är mycket geografiskt varierande; i Sverige finns lokala anhopningar bland annat i Norrbotten. Det finns två prevalensundersökningar i Sverige: Örebro län har en rapporterad prevalens på 19/100.000 och i stort sett samma prevalens, 18/100.000, har vi funnit bland vuxna i Västra Götaland. Detta innebär att vi följer 230 vuxna med DM1 på Neuromuskulärt Centrum (NMC), Neurologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. DM1 en systemsjukdom och inte en renodlad muskelsjukdom. Det finns de som anser att DM1 är den av alla sjukdomar som har den största spridningen av organmanifestationer! Således har patienter med DM1 anledning att ha kontakt med vårdpersonal inom många områden och inte endast inom neurologin.

ETIOLOGI
DM1 är en ärftlig sjukdom som nedärvs autosomalt dominant. Nymutationer är troligen mycket ovanliga vilket innebär att en individ med sjukdomen alltid har ärvt anlaget från någon av sina föräldrar.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Nya siffror – Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokevård i världsklass

Nya siffror – Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokevård i världsklass

Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför flest trombektomier i Sverige och har några av landets snabbaste tider när det gäller vård av akut stroke. Det bekräftas i en ny rapport. Samtidigt har Sahlgrenska Universitetssjukhuset tider i internationell toppklass.

Färre fallolyckor på vårdavdelningar med hjälp av AI

Färre fallolyckor på vårdavdelningar med hjälp av AI

Kan AI-teknik minska antalet fallolyckor i vården? Ja, det visar ett innovationsprojekt där Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus tillsammans testat tekniken.

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet en studie som ska förbättra vården för patienterna genom ökad kunskap och bättre förutsättningar till korrekt diagnos och behandling.

Nytt centrum för precisionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nytt centrum för precisionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tidigare upptäckt, möjlighet att förhindra försämringar, ge bättre behandlingar och ibland till och med bot. Om vi ska kunna erbjuda patienterna den bästa vården behöver vi satsa mer på precisionsmedicinska behandlingar, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Fler barn kan få specialistsjukvård i hemmet med nytt team på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fler barn kan få specialistsjukvård i hemmet med nytt team på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Färre resor till sjukhuset,  färre avbrott i det vardagliga livet och större möjligheter för hela familjen att fortsätta med skola, jobb och fritidsaktiviteter. Med ett nytt team kan Drottning Silvias barnsjukhus nu erbjuda hembesök för en del sjuka barn som…

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Att promenera 35 minuter per dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning, det visar en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Flest trombektomier i landet som genomförs snabbast och med bäst behandlingsresultat. Det är resultatet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset när landets högspecialiserade strokesjukvård granskas i en ny rapport.

Ny AI-app på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kortar vårdtider vid akut stroke

Ny AI-app på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kortar vårdtider vid akut stroke

Med en ny AI-baserad applikation kan regionens strokesjukhus lättare sätta korrekt diagnos. Det innebär att patienter i behov av trombektomi snabbare kan transporteras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Nytt arbetssätt på neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har kortat operationsköerna

Nytt arbetssätt på neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har kortat operationsköerna

Fler operationer och kortad vårdkö är resultatet av ett nytt arbetssätt inom den neurokirurgiska vårdkedjan som nu nomineras till Svenska Leanpriset 2021 av Lean Forum.

Kirurgisk behandling vid epilepsi

Kirurgisk behandling vid epilepsi

Epilepsikirurgi är en effektiv och kostnadseffektiv behandlingsmöjlighet för utvalda patienter med svårbehandlad epilepsi. En tidigare artikel i Neurologi i Sverige har behandlat ämnet.1 I denna artikel av specialistläkare Johan Bjellvi, Neurologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ges en uppdatering kring resultaten av epilepsikirurgi…

Brus och vestibulär stimulering vid Parkinsons sjukdom

Brus och vestibulär stimulering vid Parkinsons sjukdom

Vi tänker ofta på brus som något ovidkommande och störande, men kommunikationen mellan nervceller och hjärnans delar har utvecklats mot en bakgrund av slumpmässiga variationer i membranpotentialer och transmittormedierade signaler, så många funktioner i nervsystemet är optimerade för förekomst av…