Dyskinesier och motoriska fluktuationer är ett vanligt problem vid Parkinsons sjukdom. Men nu har viktiga mekanismer och behandlingsmåltavlor identifierats genom studier av L-DOPA-inducerade dyskinesier på gnagare. Bland annat överaktivitet av den metabotropa glutamatreceptorn typ 5 och en onormal dopaminfrisättning från serotonininnehållande nervtrådar i framhjärnan. Professor Angela Cenci Nilsson, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, vars forskargrupp är ledande inom dyskinesiforskningen presenterar här de senaste framgångarna inom området.
Läs mer...
På andra sidan jordklotet, långt ute i Stilla Havet, ligger två stora, kuperade öar som utgör landet Nya Zeeland. Dit reste Christer Nilsson, Minneskliniken i Lund, för att arbeta som neurolog under ett år. Han blev den tredje svenske neurologen i rad som fyllde vakansen inom neurologin vid sjukhuset. Av flera skäl är det brist på neurologer i Nya Zeeland, vilket öppnar för möjligheten för fler. Christer Nilsson berättar här om sitt år i Nya Zeeland, en vistelse som han varmt rekommenderar.
Läs mer...
I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna de neurologiska patienternas ganska tunga vårdbehov. Teamet samarbetar med neurologmottagningen i Gävle – även om det just nu också är brist på neurologer där!
Läs mer...
Årets ESC-konferens i Lissabon presenterade ett digert innehåll, från forskning till klinik och från organisation av strokesjukvård och strokeutbildning till återhämtning efter stroke. Cirka 3 000 delegater hade möjlighet att välja bland 1 241 presentationer och symposier. En av höjdpunkterna var de alldeles nya resultaten från IST-3-studien, som kan få stor betydelse för framtida riktlinjer för trombolysbehandling vid akut stroke. Här refererar professor Arne Lindgren, Neurologiska klinken, Skånes universitetssjukhus, Lund, ett urval presentationer för NiS läsare.
Läs mer...
Palliativ vård i Sverige startade med hemsjukvård för cancerpatienter. Men med den palliativa vårdens utbyggnad har även patientgrupper som exempelvis grav hjärtsvikt, levercirrhos i slutskedet och neurologiska sjukdomar som MS, ALS och demens tillkommit. Här beskriver överläkare Mikaela Luthman, ASIH, Stockholms sjukhem, den palliativa vårdens stora värde i att lindra symtom och att underlätta den sista tiden för dessa patienter och deras närstående. Palliativ vård innebär att se patienten inte bara ur ett medicinskt perspektiv, utan även ett socialt, psykologiskt och existentiellt, skriver Mikaela Luthman.
Läs mer...
