Artiklar
Här hittar du artiklar från tidskriften Neurologi i Sverige som utkommer fyra gånger om året. Önskar du prenumerera på papperstidningen mejla till [email protected].
För att prenumerera på tidningen som en blädderbar pdf: Prenumerera här.
I dag används ett fåtal olika elektrodkonstruktioner för exempelvis behandling av symtom hos Parkinsonpatienter. Framtidens vidareutveckling av sådana elektroder går mot en ultratunn elektrod i mikrostorlek, tänkt att användas för långtidsimplantation i hjärna och ryggmärg. Dessa ”state-of-the-art”-elektroder kan komma att hjälpa patienter med svåra funktionshinder, kronisk smärta, depression, epilepsi och neurodegenerativa sjukdomar. Elektrodernas uppgift är att skicka och ta emot elektriska signaler i det centrala nervsystemet. Tekniken, som kallas för Brain Machine Interface (BMI), väntas även revolutionera studier av fundamentala neurofysiologiska funktioner som minne och inlärning, då detta kommer att kunna studeras på vakna djur. Därmed öppnas helt nya möjligheter att förstå hur hjärnan fungerar, samt att utveckla nya terapeutiska metoder, menar Cecilia Eriksson Linsmeier och Lina Gällentoft, Neuronano Research Center, Lunds universitet. Kanske kommer blinda att kunna se, döva att höra och rörelsehindrade att gå?
Läs mer...
Kalcitoningenrelaterad peptid (calcitonin gene-related peptide, CGRP) har visat sig ha en nyckelroll vid primära huvudvärkssjukdomar som migrän och Hortons huvudvärk. Upprepade studier visar att CGRP är den enda signalsubstansen som frisätts och kan relateras till graden av smärta. I denna artikel ger professor Lars Edvinsson, Lunds universitet, en bakgrund till den kliniska forskning som nu bedrivs för att utveckla migrän behandlingar riktade mot CGRP.
Läs mer...
ME/CFS (Myalgisk Encefalomyelit/Chronic Fatigue Syndrome) eller kroniskt trötthetssyndrom klassificerades som en neurologisk sjukdom 1969. För att öka kunskapen arrangerade Riksföreningen för ME-patienter (RME) en konferens om svårt sjuka ME/CFSpatienter på Fazers restaurang & konferens i Stockholm den 19 oktober. Här följer ett referat av Sten Helmfrid, RME.
Läs mer...
En avsevärd andel av makar och sambor till personer som haft stroke upplever lägre hälsorelaterad livskvalitet än makar till friska kontrollpersoner sju år efter partnerns insjuknande. Störst risk att påverkas har de som ger ett omfattande stöd till partnern och som saknar eget socialt stöd. Den hälsorelaterade livskvaliteten var även relaterad till strokepatientens grad av funktionshinder, kognitiva svårigheter och depression. Detta visar en ny studie, som här presenteras av Josefine Persson, Christian Blomstrand och Gunilla Forsberg-Wärleby, samtliga verksamma vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Läs mer...
Djup hjärnstimulering eller DBS (deep brain stimulation) har funnits i många år för behandling av olika neurologiska sjukdomar med motoriska symtom såsom Parkinsons sjukdom, dystoni och essentiell tremor. Behandlingen har visat sig vara effektiv och säker och nya indikationer inom neurologi och psykiatri har tillkommit. En sådan är epilepsi. Eva Kumlien, överläkare och docent, Institutionen för neurovetenskap, Akademiska Sjukhuset i Uppsala, ger här en bakgrund till metoden.
Läs mer...