Under två strålande höstdagar då Göteborg visade upp sig från sin allra mest charmerande sida träffades 75 personer från nio ALS-team från åtta olika städer runt om i Sverige på den första nationella nätverksträffen för (tvärprofessionella) ALS/MND-team. Här refererar logoped Malin Sixt Börjesson från nätverksträffen som kan bli startskottet på en mer lik och jämlik vård över hela Sverige.
Läs mer...
Tionde till trettonde september gick årets ECTRIMS (European Congress for Treatment and Research In Multiple Sclerosis) av stapeln i Boston, USA. Detta år i form av ett sammanslaget möte med den amerikanska systerorganisationen ACTRIMS. Årets kongress hade ca 9000 besökare. Kongressen refereras här av ST-läkare/doktorand Mattias Vågberg, Umeå.
Läs mer...
Mental trötthet efter stroke, skallskada, hjärninflammation, men också efter andra sjukdomar som drabbar hjärnan, leder ofta till att hjärnan kräver ökade resurser för att fungera och patienten orkar inte lika mycket som tidigare. För att förstå en patient som klagar på trötthet krävs en noggrann undersökning. Neuropsykolog Birgitta Johansson och neurolog Lars Rönnbäck, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, har arbetat med personer som drabbats av mental trötthet efter skallskada eller stroke och har föreslagit kriterier för mental trötthet. Här ger de en översikt över området.
Läs mer...
I slutet av februari 2014 anlände Ulrika Lindgren som nyutexaminerad läkare till ett snöigt Baltimore och till Johns Hopkins Hospital. Där väntade en praktikplats på Enheten för Plastik- och Rekonstruktiv kirurgi, ordnad genom Göteborgs universitets utbytesprogram, och ett studiebesök på Enheten för Neurologi och Neurokirurgi. Här delar hon med sig av erfarenheterna från neurologkliniken på det världskända sjukhuset.
Läs mer...
I denna artikel sammanfattar docent Henrik Jörntell och docent Fredrik Bengtsson, Lunds universitet, sitt nyligen publicerade grundvetenskapliga arbete där de presenterar och verifierar ett nytt synsätt på hur hjärnans informationsbearbetning av beröring är strukturerad. Författarna resonerar kring implikationerna för tidigare rådande idéer om hur dessa system fungerar och kommer fram till att det handlar om ett ganska omvälvande skifte. Vidare diskuteras hur detta påverkar vår syn på hjärnans funktion i lite bredare bemärkelse, och pekar ut möjliga kliniska applikationer som torde ha stor potential.
Läs mer...