Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt arbetssätt på neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har kortat operationsköerna


Operation, neurokirurgen. Fotograf/Källa: Johanna Ewald St Michaels

Fler operationer och kortad vårdkö är resultatet av ett nytt arbetssätt inom den neurokirurgiska vårdkedjan som nu nomineras till Svenska Leanpriset 2021 av Lean Forum.

– Det är väldigt roligt för oss att vårt arbete uppmärksammats även utanför vårdsektorn och att vi nu är nominerade till ett så prestigefullt pris, säger Göran Matejka, biträdande sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset utreder och opererar patienter med sjukdomar eller skador på hjärna och nervsystem. Kirurgin är komplex med stora variationer i operationstid. Cirka 40 procent av patienterna kommer in akut, vilket ställer stora krav på flödet i en vårdkedja där flera specialiteter från olika delar av sjukhusets verksamheter är involverade, till exempel neurokirurg, narkossköterska, operationssköterska, narkosläkare, operationskoordinator, omvårdnadssköterskor, narkosläkare och städpersonal. Sedan några år tillbaka har neurokirurgen arbetat flitigt med att utveckla det gränsöverskridande arbetet med målet att minska de växande vårdköerna.

– Processerna på ett sjukhus spänner över många enheter och det krävs att man klarar att lyfta blicken och se hur kedjan hänger ihop. Ibland kan det som blir en förbättring på den egna enheten försvåra arbetet på en annan. I detta arbete har man lyckats att få hela kedjan att lyfta, säger Göran Matejka.

– Genom att se över hela den neurokirurgiska processen och utnyttja den samlade kapaciteten har vi fått effektivare flöden och fler patienter får nu sin operation i tid utifrån medicinska prioriteringar, säger Åsa Lundgren Nilsson, verksamhetschef för Neurosjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Effektivare flöden ger positiva effekter, inte bara för patienterna utan också för alla inblandade specialiteter.

– Tidigare kunde det bli så mycket som 60 samtal på operationsdagens morgon för att reda ut problem, dessa har vi kunnat minska. Nu har vi i stället ett kort möte varje morgon och eftermiddag där teamet träffas och löser de flesta frågor, säger Åsa Lundgren Nilsson.

För att utnyttja kapaciteten arbetar man parallellt med tre patientflöden. Så undviks stopp och flaskhalsar i operationsflödet. Korta ingrepp planeras in före komplicerade för att på så vis kunna rotera patienterna snabbare.

– Vi jobbar dagligen med förbättringar som påverkar det gemensamma flödet. Varje förbättring skapar möjligheter och har direkt påverkan på patientens och närståendes välmående. Vi tar det bästa från processen och det bästa från verksamheten och levererar det bästa för patienten, säger Åsa Lundgren Nilsson.

 

Fakta: Neurokirurgen och Svenska Leanpriset

Den neurokirurgiska verksamheten utgör en del av Neurosjukvården, An/Op/Iva och Hybrid och Intervention, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vårdinsatser, både akuta och planerade, kan också erbjudas patienter som kommer från andra delar av landet.

Lean är en metod för verksamhetsutveckling där fokus är att skapa maximalt kundvärde baserat på de resurser som finns. Genom att kartlägga arbetsprocesser och lyfta fram förbättringsåtgärder blir alla delaktiga och arbetet går snabbare framåt.

Lean Forum är en ideell förening som sedan 2008 har delat ut Svenska Leanpriset i syfte att lyfta fram förebilder som inspirerar till fortsatt god leanutveckling i Sverige. I år har Lean Forum utsett Neurokirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset till en av fyra nominerade som går till final den 12 oktober. Övriga nominerade är Powertrain, Engineering Sweden AB, Lindbäcks Bygg AB och Hillrom.

Förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom belönas med Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet samt överläkare på Skånes universitetssjukhus, Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2021. Han belönas för sitt arbete kring förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom med 150 000 kronor samt SLS sekelmedalj i silver.

– Jag är mycket tacksam för denna utmärkelse och vill tacka alla medarbetare, samarbetspartners och inte minst alla studiedeltagare, säger Oskar Hansson. Tillsammans har vi bland annat visat på att nya blodmarkörer kan avsevärt förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom, och jag är övertygad om att detta på sikt kommer hjälpa patienter runt världen med att få en riktig diagnos och därmed korrekt behandling och vård.

Om Oskar Hanssons forskning
Oskar Hanssons arbetsgrupp vid Lunds universitet arbetar med att ta fram metoder för förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom. Studien som publicerades i Nature Medicine i maj 2021 visar att det med 90 % säkerhet går att förutspå om patienter med mild kognitiv nedsättning kan utveckla Alzheimers inom fyra års tid. I undersökningen kombineras analys av blodprov som mäter fosforylerat tau (P-tau217) med tre enkla kognitiva tester. Forskarna bakom metoden som erbjuder tidig och säker diagnostik av Alzheimers sjukdom har även utvecklat ett onlineverktyg som kan användas inom primärvården för att beräkna risken på individnivå.

Idag finns inget botemedel mot Alzheimers sjukdom. Kostnadseffektiva och förenklade diagnostiska verktyg möjliggör dock kliniska studier i större skala än tidigare. Algoritmen underlättar även för rekrytering av personer som befinner sig i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom, vilket ger bättre förutsättningar för nya bromsmediciner.

Jubileumspriset delas ut vid en prisceremoni i Svenska Läkaresällskapets hus den 9 november 2021.

Om Jubileumspriset
Svenska Läkaresällskapet har delat ut Jubileumspriset sedan 1858. Priset har till ändamål att belöna värdefulla, av svenska medborgare författade skrifter över ämnen tillhörande det medicinska forskningsområdet.

Läs mer: www.biofinder.se

Infektioner i tonåren kan öka risken för MS

Svåra infektioner under tonåren kan innebära en ökad risk att drabbas av MS senare i livet, enligt en ny studie.
– Det handlar framför allt om infektioner i hjärnan och ryggmärgen, men även i luftvägarna, säger Scott Montgomery, professor vid Örebro universitet.

Bara en liten minoritet av de som drabbas av allvarliga infektioner under tonåren kommer att utveckla MS. Men studien ger stöd för teorin att tonåren är en period då man är extra känslig, säger Scott Montgomery. Foto:Elin Abelsson

MS är en neurologisk sjukdom som angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Orsaken till MS är inte helt känd, men man tror att både ärftliga genetiska och personliga egenskaper samt miljöexponeringar kan påverka risken att utveckla sjukdomen.

I tidigare studier har Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi och biostatistik vid Örebro universitet, funnit ett samband mellan hjärnskakning eller lunginflammation under tonåren och en ökad risk för att drabbas av MS senare i livet.

Den nya studien visar att även infektioner i centrala nervsystemet, alltså hjärnan och ryggmärgen, under tonåren ökar risken för att drabbas av MS med 180 procent.

– En infektion i det centrala nervsystemet verkar kunna trigga den autoimmuna processen, alltså att det egna immunsystemet attackerar en del av kroppen, vilket också är det som händer vid MS, berättar Scott Montgomery.

Tonåren – en känslig period

Forskarna såg även ett samband mellan svåra andningsinfektioner i tonåren och MS. Tonåringar som vårdats på sjukhus för andningsinfektion löper en ökad risk på 51 procent att drabbas av MS.

– Det är viktigt att poängtera att bara en liten minoritet av de som drabbas av allvarliga infektioner under tonåren kommer att utveckla MS. Men studien ger stöd för teorin att tonåren är en period då man är extra känslig för exponeringar kopplade till risken att drabbas av MS. Infektioner i barndomen (före 11 års ålder) innebär dock inte en ökad risk att utveckla sjukdomen senare i livet, säger Scott Montgomery.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet, Karolinska institutet och University College London.

Här kan du ta del av studien.

Bättre resultat i minnestest när patienter med Alzheimers ätit omega-3

En studie om Alzheimers sjukdom undersöker effekten av omega-3 fettsyror – med minnestester och prover från ryggmärgsvätska.


Yvonne Freund-Levis bästa råd är att vara fysisk aktiv och äta omega-3.Foto: Elin Abelson, Region Örebro län

– Studien är unik. Det är den första som samlar in data om dessa nya biomarkörer på människor med Alzheimers sjukdom, säger Yvonne Freund-Levi, forskare i neurovetenskap vid Örebro universitet.

Läs artikeln i Journal of Alzheimer’s Disease Volume 83 Issue 3

– Vi ska vara försiktiga och inte dra långtgående slutsatser men vi kan se en skillnad i testerna av minnet. Patienter som ätit omega-3 tidigt i sjukdomsförloppet får bättre resultat, säger Yvonne Freund-Levi, som har samarbetat med forskare vid Karolinska institutet, Sahlgrenska universitetssjukhus och Uppsala universitet.

Samtidigt betonar hon att studien är liten – 33 patienter är med varav 18 fick tillskott med omega-3 morgon och kväll och 15 ingår i en kontrollgrupp. Hon samlade in prover från ryggmärgsvätska och patienterna fick göra ett minnestest – både vid starten för studien och efter sex månader.

– Vi kan se att gruppen som tagit omega-3 är stabila i minnesfunktionen medan kontrollgruppen har blivit sämre. Det visar minnestesterna, säger Yvonne Freund-Levi.

– Men vi kan inte se några skillnaderna mellan grupperna när vi tittar på de olika biomarkörerna i proverna i ryggmärgsvätskan.

Forskarna kan däremot se att det finns skillnader inom gruppen som fick omega-3. De fick en ökning av två av de markörer som är kopplade till skador på nervceller. Men det finns inte en klinisk koppling till minnestesterna.

– Även om det inte är data som gör att vi kan ge patienter nya råd i dagsläget så är det intressant material för forskare att gå vidare med.

Studien bygger på en större studie med över 200 patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom som Yvonne Freund-Levi startade tillsammans med sin forskargrupp för 15 år sedan. I denna undersökte forskarna bland annat om omega-3 passerar från kosttillskotten till hjärnan och kunde konstatera att så var fallet.

– Vi är försiktiga med att ge råd men vi vet att det bästa är att börja tidigt – det är svårt att påverka sjukdomen i ett senare skede. Det bästa rådet vi har att ge i nuläget är att vara fysisk aktiv och att äta omega-3 – i mat som till exempel fet fisk eller som kosttillskott.

Ett stort steg framåt är att forskarna i framtiden kommer kunna undersöka biomarkörerna i blodtester istället för att behöva ta ryggmärgsprover på patienter.

– Det har vi redan testat vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är givetvis mycket bättre för patienterna.

Tegsedi, Onpattro vid ärftlig transtyretinamyloidos (ATTRv, Skelleftesjukan)

NT–rådets rekommendation till regionerna är:
• att Tegsedi och Onpattro kan användas för patienter i stadium 1 eller 2 som försämrats trots behandling med ttr–stabiliserare. Försämring definieras som subjektivt upplevd försämring i kombination med något/några av följande mått i en sammanvägd helhetsbedömning:
– tydlig försämring vid neurofysiologisk undersökning
– >4 p försämring enligt Kumamoto–skalan
– ofrivillig viktnedgång cirka 5 % av kroppsvikten / mBMI–minskning med cirka
10 % (modified BMI)
– debut av nya symtom eller tecken på ytterligare organpåverkan (undantag vid
ögonamyloidos)
• att behandling initieras och utvärderas enligt NT–rådets riktlinjer framtagna i samråd
med den nationella expertgruppen för transtyretinamyloidos
• att använda kvalitetsregistret SveATTR–registret för uppföljning
• att teckna de nationellt framtagna avtalen för Tegsedi och Onpattro

I samband med nationell samverkan för läkemedlen mot transtyretinamyloidos har nationella förhandlingar genomförts med företagen som marknadsför Tegsedi och Onpattro vilket resulterat i avtal som innebär återbäring av en del av kostnaderna till regionerna när läkemedlen rekvireras.

På NT-rådets uppdrag har en nationell expertgrupp tillsatts för att uppnå jämlik och kostnadseffektiv användning. Expertgruppen har fastslagit kriterier för insättning och utvärdering av behandling med Tegsedi och Onpattro.

En sammanvägd bedömning av ovanstående faktorer gör att Tegsedi och Onpattro kan betraktas som kostnadseffektiva för en begränsad patientgrupp.

Läs hela rekommendationen här