Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Möjligt nytt PET-spårämne för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid alzheimer. Studien om spårämnet BU99008 som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för tidig identifiering av tecken på Alzheimers sjukdom.

Bindningen av PET-spårämnet BU99008 visar reaktiv astroglios i olika delar av hjärnan hos en avliden patient med Alzheimers sjukdom. Färgskalan visar bindningens omfattning, där grön är låg, gul är mellanhög, och röd är hög bindning.

Bindningen av PET-spårämnet BU99008 visar reaktiv astroglios i olika delar av hjärnan hos en avliden patient med Alzheimers sjukdom. Färgskalan visar bindningens omfattning, där grön är låg, gul är mellanhög, och röd är hög bindning. Foto: Amit Kumar

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och närmare 47 miljoner människor i världen har diagnosen, enligt Alzheimer’s Disease International (ADI). Antalet väntas öka i takt med att vi lever allt längre. Sjukdomen kan än så länge inte botas och orsakar lidande för både patienterna och deras anhöriga.

Sjukdomen har ett smygande förlopp och förändringarna i hjärnfunktionen börjar 10-20 år innan den kliniskt kognitiva nedgången. Därför är det viktigt att identifiera tidiga sjukdomsmarkörer. En sådan markör är astroglios som ger tidiga och snabba svar på sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom.

Astroglios föregår tecken på alzheimer

Astrocyter är de viktigaste homeostatiska cellerna i centrala nervsystemet, CNS, med ett brett spektrum av funktioner för en optimal hjärnfunktion och homeostas, det vill säga cellernas energiförsörjning. De har också en mycket viktig roll vid sjukdom och skador på centrala nervsystemet genom den försvarsprocess som kallas reaktiv astroglios.

Astrocyternas roll vid Alzheimers sjukdom är inte helt klarlagd men flera studier tyder på att reaktiv astroglios kan föregå flera kända och tidiga patologiska kännetecken på alzheimer, såsom amyloidplack och tau-tangle.

Därför är det viktigt för forskningen att utveckla spårämnen för astrocytsvar vid PET-avbildning, positronemissionstomografi. Idag är PET en diagnostisk teknik för att upptäcka påverkan på neuronal funktion och förekomst av amyloid i hjärnan, som den vid Alzheimers sjukdom. PET-avbildning använder selektiva och specifika spårämnen, radioaktiva kemiska molekyler, för tidig upptäckt av patologiska tillstånd.

BU99008 lovande spårämne

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Indiana University School of Medicine i USA undersökt ett nytt PET-spårämne, BU99008 för mätning av astroglios som verkat lovande för Alzheimers sjukdom.

Amit Kumar

Amit Kumar. Foto: Privat bild

Forskarna använde hjärnvävnad från sex personer som avlidit i Alzheimers sjukdom och sju friska kontrollpersoner som avlidit av andra orsaker. Resultaten ger en bättre förståelse för BU99008-bindande egenskaper jämfört med tidigare befintliga biomarkörer för astroglios i hjärnan vid alzheimer.

– Vår studie visar att BU99008 kan upptäcka reaktiv astroglios med god selektivitet och specificitet, och därmed vara ett potentiellt viktigt kliniskt PET-spårämne för reaktiv astroglios. Resultaten kan öka våra kunskaper om betydelsen av reaktiv astroglios vid Alzheimers sjukdom, säger Amit Kumar, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Agneta Nordberg

Agneta Nordberg. Foto: Lennart Utgren.

– Så vitt vi kan bedöma är det första gången någon rapporterat att BU99008 kan visualisera en ökad reaktiv astroglios vid Alzheimers sjukdom jämfört med friska kontrollhjärnor. Resultatet kan få breda kliniska implikationer som även omfattar störningar vid andra hjärnsjukdomar med påvkerkan på astrogliafunktion, säger Agneta Nordberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och ansvarig för studien.

Studien finansierades av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Vetenskapsrådet, Region Stockholm-Karolinska Institutets ALF-avtal för klinisk forskning och läkarutbildning, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, Gunvor och Josef Anérs stiftelse, Loo and Hans Osterman stiftelse för medicinsk forskning, Tore Nilsons Stiftelse, Svenska Demensförbundet Centrum för innovativ medicin (CIMED) på Karolinska Institutet, Stockholm Region. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

Astroglial tracer BU99008 visualizes astrogliosis and detects multiple binding sites in Alzheimer’s disease brain”. Amit Kumar, Niina A Koistinen, Mona-Lisa Malarte, Inger Nennesmo, Martin Ingelsson, Bernardino Ghetti, Laetitia Lemoine och Agneta Nordberg. Molecular Psychiatry, online 23 april 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01101-5.

TYSABRI (NATALIZUMAB) SUBKUTAN ADMINISTRERINGSFORM

Välkommen att välja det mötestillfälle som passar dig bäst. Det är samma mötesinnehåll vid båda tillfällena.

2 juni, 12.00-13.00
7 juni, 12.00-13.00

Klicka här för program och anmälan

TYSABRI (NATALIZUMAB) SUBKUTAN ADMINISTRERINGSFORM

Välkommen att välja det mötestillfälle som passar dig bäst. Det är samma mötesinnehåll vid båda tillfällena.

2 juni, 12.00-13.00
7 juni, 12.00-13.00

Klicka här för program och anmälan

Ämnesomsättning och sömn kopplat till ALS

ALS-patienter har sjukdomsförändringar i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar ämnesomsättning och sömn. Det visar en grupp forskare i Lund och Australien. Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakomliggande orsaker och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar.

Vanliga symtom vid ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en smygande muskelsvaghet som sprider sig till olika delar av kroppen och till slut leder till förlamning. Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen.

Åsa Petersén är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri. Hon ville undersöka hur ämnesomsättning förhåller sig till ALS och är ansvarig för den nya studien som publicerats i Neuropathology and Applied Neurobiology.

– Det finns en tydlig koppling mellan ämnesomsättning och ALS även om de underliggande mekanismerna inte är kända. En riskfaktor för att insjukna i ALS är smal kroppsbyggnad medan ett högt BMI skyddar. Tidigare studier har visat att ökad ämnesomsättning är kopplad till ett snabbare förlopp av ALS-sjukdomen. Man har också uppmärksammat att förutom muskelsvaghet och förändrad ämnesomsättning så kan drabbade individer också få påverkad sömn och sämre känsloreglering, säger Åsa Petersén.

200 får ALS i Sverige årligen

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en grupp av neurodegenerativa sjukdomar. Vid ALS dör nervceller i motoriska hjärnbarken, hjärnstammen och ryggmärgen. Påverkan på nervcellerna har vid ALS en koppling till att det ansamlas ett antal olika sorters proteiner i nervcellerna. Vanliga symtom är en smygande muskelsvaghet som sprider sig till olika delar av kroppen och till slut leder till förlamning. Musklerna förtvinar.

Drygt 200 personer insjuknar i sjukdomen i Sverige varje år och de flesta är mellan 45-75 år. Median-överlevnadstiden är två-fyra år. Det finns ingen sjukdomsbromsande behandling.

Samarbete med Australien

Ämnesomsättning, sömn och känsloreglering styrs av hjärnans hormoncentral hypotalamus. Peterséns forskningsgrupp har ett mångårigt framgångsrikt samarbete med Medicinska fakultetens nya hedersdoktor professor Glenda Halliday, University of Sydney. Halliday är en internationellt ledande auktoritet inom neurodegenerativa sjukdomar. I redan publicerade studier har detta samarbete visat på sjukdomsförändringar i hypotalamus vid just frontallobsdemens och en annan neurodegenerativ sjukdom, Huntingtons sjukdom.

Sanaz Gabery, postdoktor och blivande läkare, har utfört analyserna av hjärnvävnad från ALS-patienter som ledde forskarna till den nya hypotesen om hypotalamus roll vid ALS.

– Vår hypotes var att hypotalamus är påverkat också vid ALS och att specifika nervcellsgrupper som just styr ämnesomsättning, sömn och känsloreglering är skadade.

Studierna gjordes i Peterséns laboratorium i Lund på hjärnvävnad från avlidna ALS-patienter i Sydney samt på frisk kontrollvävnad. Studierna utgår ett mycket systematiskt insamlat kliniskt material från den forskningsmiljö och de hjärnbanker i Australien som professor Glenda Halliday byggt upp under många år. En av förstaförfattarna, neurologen Dr. Rebekah Ahmed, har samlat in kliniska data från dessa individer på den ALS-klinik i Sydney där hon arbetar.

Hypotalmus mindre hos ALS-patienter

– Våra resultat visar att hypotalamus är mindre hos patienter med ALS och att nervcellsgrupper som tillverkar ämnen som reglerar ämnesomsättning, sömn och känslor är skadade. Dessa ämnen är orexin och oxytocin. Just dessa nervceller är också påverkade av ansamlingar av ett sjukdomsassocierat protein som kallas TDP-43, säger Sanaz Gabery.

Antalet nervceller som tillverkar ämnena orexin och oxytocin är mindre i hjärnvävnad från ALS-patienter jämfört med kontrollgrupper. Dessa ämnen reglerar ämnesomsättning, sömn och känslor från hjärnans hormoncentral hypotalamus, och kan vara delaktiga i sjukdomsförloppet vid ALS. Bild: Sanaz Gabery

Forskning har visat att ALS ingår i ett spektrum av sjukdomar där också frontallobsdemens ingår och att en gemensamma nämnare är hur nervceller blir angripna av proteinet TDP-43 (Tar DNA-Binding protein 43). Det är ett protein som har viktiga funktioner i i nervceller så som reglerar av vilka gener som uttrycks och hur ämnen transporteras inne i cellerna. Det är ännu inte fullständigt klarlagt på vilket sätt TDP-43 orsakar dessa neurodegenerativa sjukdomar.

I ett annat internationellt samarbete har Åsa Petersén visat att hypotalamus är mindre på magnetkamerabilder av ALS-patienter och individer som bär på specifika arvsanlag kopplade till sjukdomen.

– Våra nya resultat visar att det finns specifika förändringar i hypotalamus och att dessa kan ha en koppling till påverkad ämnesomsättning, sömn och förändrad känsloreglering vid ALS, säger Åsa Petersén.

Vill undersöka orsakssamband

Nästa steg för ALS-forskarna i Lund är att studera dessa förändringar både i ett större material och mer i detalj.

– Vi kommer att forska vidare på vilket sätt hypotalamus är påverkat vid ALS och undersöka om vi kan påvisa ett direkt orsakssamband mellan de specifika hypotalamusförändringarna och påverkad ämnesomsättning och eventuellt även nedsatt motorik vid ALS. Vi hoppas kunna identifiera nya angreppspunkter för framtida behandlingar för ALS.

Vetenskaplig artikel:

Loss of the metabolism and sleep regulating neuronal populations expressing orexin and oxytocin in the hypothalamus in amyotrophic lateral sclerosis. Neuropathology and Applied Neurobiology, 21 mars 2021.

Skånes universitetssjukhus först i Norden med ny metod för hjärnstimulering

Genom att stimulera hjärnan med en inopererad elektrod blockeras störande signaler och sjukdomar. Metoden kan hjälpa personer som lider av exempelvis Parkinsons sjukdom eller Tourettes syndrom till ett bättre liv. Metoden är inte ny, men en del av den teknik som Skånes universitetssjukhus nu börjat använda sig av är det.

– Tidigare har vi endast kunnat stimulera hjärnan. Nu kan vi även lyssna på den och på så sätt få en inblick i hjärnvågorna och låta dem styra stimuleringen, säger Hjalmar Bjartmarz, överläkare inom neurokirurgin på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Skånes universitetssjukhus var ett av de första sjukhusen i världen som använde metoden redan på 1990-talet. Nu är nästa steg taget i utvecklingen, och som första sjukhus i Norden, och det tredje i världen börjar Skånes universitetssjukhus att använda sig av den nya mättekniken.
– Vi har behandlat den tredje patienten i världen med just den här tekniken.

Mätpunkter att orientera sig efter
Metoden Deep Brain Stimulation bygger på en metod där en ram fixerar patientens huvud under operationen och ger neurokirurgen mätpunkter att orientera sig efter i hjärnan. Förenklat handlar det om att hitta exakt det område som orsakar problem i hjärnan. När det är gjort opereras en elektrod in för att blockera störningarna med en nervstimulator. En form av pacemaker.
– Nu när vi även kan lyssna på hjärnan har det blivit lättare att veta var exakt i hjärnan vi ska stimulera, säger Hjalmar Bjartmarz.

Ett bättre liv
Deep Brain Stimulation används i dag för att behandla exempelvis Parkinsons sjukdom, olika skaksjukdomar, dystoni och Tourettes syndrom.
– Min livssituation kommer att bli bättre. Bland annat det sociala. Förhoppningsvis kommer jag att kunna gå ut och äta och ta ett glas vin om jag vill det. Det har varit nästintill helt omöjligt innan, säger Mattias Andersson, som är den första patienten i Norden som fått ta del av den nya Deep Brain Stimulation tekniken.

Bättre behandling för patienten
Karin Wedmark arbetar som sjuksköterska på Deep Brain Stimulation mottagningen på Skånes universitetssjukhus. Hon tror att den nya tekniken kan bidra till att ytterligare förbättra situationen för avdelningens patienter.
– Man kan förhoppningsvis minimera biverkningarna. Det är alltid roligt när det händer nya saker och att man får vara med i den utvecklingen.

För mer information kontakta:
Hjalmar Bjartmarz, överläkare inom neurokirurgi, Skånes universitetssjukhus, 046-17 13 23