Neuroforskning- demens- särskilt frontotemporal demens / klinisk forskning / peer review-granskad publikation / retrospektiv fall-kontrollstudie / patientgrupp: alzheimer, frontotemporal demens och friska kontroller  / 3 grupper med 307 deltagare.

Luke Harper och Alexander Santillo

Totalt diagnostiseras cirka tjugotusen i Sverige varje år i någon form av demenssjukdom. Runt tusen av dessa lider av frontotemporaltypen. De som drabbas av denna variant insjuknar i regel tidigt, ofta medan de fortfarande är i arbetsför ålder. Dessutom är sjukdomsförloppet snabbt och den genomsnittlig överlevnad efter diagnos är åtta år.

– Det finns inga botemedel eller bromsande behandling. Därför är all ny kunskap om sjukdomen värdefull, säger Alexander Santillo, docent i psykiatri vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne.

I en studie med 307 deltagare (27-87 år), varav 92 led av Alzheimers sjukdom och 105 av frontotemporal demens (även kallat frontallobsdemens och pannlobsdemens) samt en kontrollgrupp på 110 personer,  har Alexander Santillo och hans forskarkollegor undersökt patienternas hjärnor med magnetkamera. De upptäckte att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder man insjuknar i frontotemporaldemens. Hos de som led av Alzheimers sjukdom verkade detta inte spela någon roll för insjuknandet. Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, Karolinska institutet och University College London och fynden publiceras i den vetenskapliga tidskiften Cerebral Cortex.

– Det specifika område som vi undersökt kallas för gyrus cinguli, gördelvindlingen på svenska, och ligger i främre delen av hjärnan. De studiedeltagare som hade en extra veckning i detta område i den högra hjärnhalvan utvecklade symtom i genomsnitt 3 år senare än övriga, berättar Luke Harper, ST-läkare i neurologi, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien.

Forskarna bakom studien menar att fynden bidrar till att öka förståelsen för sjukdomen dramatiskt. Redan innan var det känt att genetiken har betydelse för huruvida man drabbas av demens, men kopplingen till hur hjärnan utvecklas i fosterstadiet är inte gjord tidigare.

Under denna period är hjärnan extra känslig, i synnerhet för miljöfaktorer. Tidigare har man inte kunnat göra kopplingar mellan fosterutveckling och sjukdomar som drabbar hjärnan 60-70 år efter födseln. Vi tror därför att fynden kan ha betydelse även för andra hjärnsjukdomar, förklarar Alexander Santillo,

Varför denna anatomiska variation verkar spela roll i höger men inte vänster hjärnhalva är inte helt klart, men de som lider av frontotemporaldemens får beteendeförändringar som involverar den högra sidan av hjärnan. Och det är sedan tidigare känt att den främre delen av den gyrus cinguli i hjärnbarken påverkas vid just denna typ av demens.

– Man vet att en del av personerna som drabbas av frontotemporal kognitiv sjukdom gör det på grund av en genetisk mutation, men för de allra flesta är orsaken okänd, liksom faktorer som kan påverka förloppet. Våra fynd tyder också på att man behöver ta hänsyn till variationer i hjärnans veckningar när man utvecklar nya behandlingar. Men först behöver våra upptäckter bekräftas i andra studier, säger Alexander Santillo.

Luke Harper har påbörjat arbetet med att bekräfta upptäckterna i samarbete med amerikanska och holländska forskargrupper. Tanken är även att undersöka om veckningen i detta hjärnområde påverkar hur snabbt sjukdomen fortskrider och hur länge patienterna överlever efter det att de fått sina diagnoser.