Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år.

Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år. Foto: Johan Alp

– Det är oerhört positivt att nio av tio strokepatienter blir direkt inlagda på strokeavdelning, IVA- eller neurokirurgisk avdelning. Direktinläggning är det viktigaste måttet på hur vi kan minska död och sjuklighet vid stroke, säger Erik Lundström, överläkare och medicinskt ledningsansvarig inom strokeenheten på Akademiska sjukhuset. Sannolikt är det teambedömningen som gör att död och sjukligheten minskar: att vi gör rätt utredningar, förebygger komplikationer och minskar risken för ny stroke.

Att antalet direktinläggningar ökat handlar enligt Erik Lundström framförallt om att man har fokuserat på det viktigaste målet för strokevården.

– Vi har infört strokeläkare som rondar på helger, ett kort avstämningsmöte på morgonen och en koordinator som aktivt försöker att dra patienterna till avdelningen, berättar Erik Lundström.

Enligt data från det nationella strokeregistret riksstroke har andelen direktinlagda patienter med stroke förbättrats kraftigt på Akademiska sjukhuset.År 2017 var andelen direktinläggningar runt 67 procent och data fram till april i år visar att man nu har över 90 procent direktinläggningar till strokeavdelning, IVA- eller neurokirurgisk avdelning. Landet i övrigt har legat ganska stabilt runt 80 procent.

I Sverige får cirka 25 000 personer årligen stroke orsakad av blodpropp eller blödning i hjärnan. Tillståndet leder till syrebrist i hjärnan som gör att man plötsligt förlorar olika funktioner såsom tal, rörelser, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus.

Alla som kommer in med misstänkt stroke får genomgå en datortomografi (DT) av hjärnan för att fastställa om det rör sig om en blödning eller en misstänkt infarkt (propp). Ibland används även magnetkamera för att få en mer detaljerad bild. Behandlingen skiljer sig åt beroende på om det är en blödning eller en propp.

På Akademiska sjukhuset vårdas varje år drygt 700 patienter med stroke varav cirka 570 är patienter från den egna regionen. Det genomförs cirka 110 trombektomier (utdragning av propp från hjärnan) per år. Vården på strokeavdelningen är teambaserad. Här arbetar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logoped, kurator och dietist tillsammans för att patientens totala behov av omvårdnad, medicinsk behandling, rehabilitering och socialt omhändertagande på bästa sätt ska tillgodoses.

Trombektomi-team vinner Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvalitetspris 2022


På bilden ses samtliga pristagare; vinnarna och de som belönades med hedersomnämnanden. På främre raden: Martin Toresson, vårdenhetschef Anestesi 5 Sahlgrenska, Carina Sandin, vårdenhetschef Intervention 1 Sahlgrenska, Hanna Sjöstedt, läkare barnakuten. Bakre raden: Mathias Malm, Therese Dalåsen, Anna Biveby-Nilsson och Martin Klasson. Fotograf/Källa: Ines Sebalj/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har Sveriges bästa tider för ingreppet trombektomi. Nu belönas utvecklingsarbetet som lett till landets ledande strokevård med sjukhusets kvalitetspris.

I syfte att inspirera medarbetare till utvecklingsarbete delar Sahlgrenska Universitetssjukhuset årligen ut kvalitetspriset. I år gick priset till ett samarbetsprojekt mellan verksamheterna AnOpIva, Hybrid och intervention, Neurosjukvård och Radiologi för arbetet med att skapa effektivare arbetsflöden inom strokevården.

Bland de nio projekt och utvecklingsarbeten som nominerats fanns en stor bredd över hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset: från mobila vaccinationsteam till digitala hjärtronder – och för första gången fanns representanter för både patienter och näringsliv med i juryn som utsåg vinnaren. Det längsta strået drog bidraget med namnet ”Tillsammans skapade vi ett trombektomi-team i världsklass”.  

På plats för att ta emot diplom och checken på 40 000 kronor var Martin Toresson, vårdenhetschef AnOpIva och Carina Sandin, vårdenhetschef Hybrid och intervention.

– Det är ju jag och Carina som står här idag men det här är ett pris som väldigt många har del i. Det stora engagemanget hos alla som varit med i detta är nyckeln till att vi lyckats genomföra arbetet och uppnå ett bra resultat, säger Martin Toresson.

Trombektomi är en behandling där interventionsläkaren för in en kateter i ljumsken och drar ut blodproppar ur hjärnan med olika verktyg. Martin Toresson berättar att bakgrunden till utvecklingsarbetet är att antalet patienter som behövde behandling med trombektomi ökar. Målet var därför att effektivisera det urakuta arbetsflödet mellan olika specialiteter och professioner samt identifiera svagheter i nuvarande arbetssätt.

– Vi visste hur viktig tidsaspekten är och att flödet involverar olika grupper som vanligtvis inte arbetar tillsammans. För att patienten skulle få den bästa vården på kortast möjliga tid behövde vi tydliggöra processen; vem gör vad och när?

Med stöttning från simulatorcentrum på sjukhuset byggde teamet upp simuleringar som testades på plats och gav direkt feedback på hur flödet fungerade. Resultat blev en processkarta som beskriver precis vem som ska göra vad och när, när trombektomi-larmet går. Det i sin tur leder till effektivare arbetsflöden och kortare tid från insjuknande till genomförd behandling.

– Eftersom det inte finns några jämförbara mätningar från innan processkartan är det svårt att visa resultat i faktiska minuter, men klart är att Sahlgrenska Universitetssjukhuset i dag har de bästa tiderna samt bästa behandlingsresultat i hela Sverige, säger Martin Toresson.

Prisutdelare under Kvalitetsdagarna var bland andra professor Per Karlsson, förste chefläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset:

– Kvalitetsdagarna handlar om att lyfta kreativa initiativ som leder till bättre vård. Vinnarna av kvalitetspriset och övriga nominerade är viktiga föredömen som inspirerar fler att arbeta med utveckling, något som är avgörande för att klara sjukvårdens utmaningar framöver, säger Per Karlsson.

Kvalitetspriset delas ut på kvalitetsdagarna, ett årligt forum för att inspirera medarbetare till att arbeta med utvecklings- och kvalitetsarbete. Totalt deltog över 1100 medarbetare på Svenska Mässan.

Juryns vinnarmotivering:

Ett projekt genomfört med excellent förbättringsmetodik, med involvering av alla berörda och präglat av helhetssyn som ger stor patientnytta och gör att patienterna inte längre behöver vara rädda. Helt enkelt en göteborgsmodell som ger trombektomi-ledtider i världsklass!

The 4th Nordic Migraine Symposium

The many faces and phases of migraine

Teva is happy to announce the 4th Nordic Migraine Symposium, which will be held at Clarion Hotel Malmö Live, in Malmö, Sweden.

SESSIONS TO BE COVERED

18 November 2022
Session 1:
Biomarkers in migraine

Session 2:
Migraine in pediatric & elderly patients

Session 3:
The educated migraine patient

19 November 2022

Session 4:
Difficult to treat patients

Session 5:
a-CGRP registries and RWE

 

The Steering Committee consists of:
Mattias Linde, (Professor of Neurology in the Department of Neuroscience, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, and Consultant Neurologist at the Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg), Sweden

Messoud Ashina, (Professor of Neurology at Rigshospitalet Glostrup), Denmark.

Mikko Kallela, (Assistant Professor, Neurology specialist at Helsinki
University Central Hospital and Helsinki Headache Center), Finland.

Anne Christine Poole, (General practitioner and headache
specialist at Oslo Headache Clinic), Norway.

If you have any questions, please contact:
Fredrik Blomstrand, Medical Director CNS Nordics
E-mail: [email protected]

Deadline for registration is 18th October 2022

For more information and registration, go to www.nordicmigrainesymposium.com

Best regards,
Teva Nordic and the Steering Committee

Nya rön öppnar för individanpassad behandling av MS

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som oftast startar hos personer i åldern 20–40 år. Sjukdomen drivs av immunceller som felaktigt attackerar vävnaden som omger nervceller i hjärnan och ryggmärgen. MS leder till neurologiska symtom, som till exempel känselrubbningar, svårigheter att gå och hålla balansen och besvär med synen. I dag finns inga botande behandlingar utan främst behandlingar som bromsar sjukdomen och lindrar symtomen.

Risk för komplikationer

– Befintliga behandlingar av MS slår mycket brett mot immunsystemet med risk för komplikationer på sikt, till exempel infektioner. Att styra en framtida behandling mer precist mot just de immunceller som driver sjukdomen kan därför innebära en mer effektiv behandling med färre biverkningar, säger Mattias Bronge, doktorand i Hans Grönlunds forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Grönlunds forskargrupp har i samverkan med professor Tomas Olssons forskargrupp vid Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att identifiera de T-celler som reagerar på vissa målmolekyler, så kallade autoantigener. I den aktuella studien redovisas fyra nya autoantigener som kan adderas till den handfull tidigare funna vid MS och som kan få betydelse för diagnostik och behandling.

Immunceller kan identifieras

– Vår metod gör det möjligt att presentera de aktuella autoantigenerna på ett sätt som gör att T-cellerna som reagerar mot dem kan identifieras för att därefter kunna stängas av, säger Hans Grönlund, docent i immunologi.

Då personer med MS kan reagera mot olika autoantigener, så blir det viktigt att identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller. Detta sätt att skapa individanpassade behandlingar går under namnet precisionsmedicin.

– Genom att identifiera en patients individuella autoantigenprofil kan en behandling anpassas för just den individen. De flesta autoimmuna sjukdomar drivs av T-celler och kan vi hitta ett sätt att tysta dem vid en sjukdom som MS så kan det bereda vägen för att på ett mer precist sätt behandla även andra autoimmuna sjukdomar. Ett långvarigt samarbete mellan professor Roland Martin vid Zürichs universitet och våra forskargrupper har lett till att vår metod kommer att ingå i en kommande klinisk fas 2-studie för att stänga av MS-aggressiva T-celler, säger Hans Grönlund.

Blodprover från MS-patienter

I den aktuella studien undersöktes 63 olika proteiner i blodprover från MS-patienter och friska kontrollpersoner varav fyra proteiner, FABP7, PROK2, RTN3, och SNAP91, visade autoimmun reaktivitet vid MS. Proteinerna som testades valdes ut i ett samarbete med Human Protein Atlas och professor Torbjörn Gräslund, KTH. Studien har gjorts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

Forskningen finansierades av Vinnova, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Neuroförbundet, Margareta af Ugglas Stiftelse, Stratneuro och Region Stockholm. Hans Grönlund är grundare av företaget NEOGAP Therapeutics AB som patenterat metoden som använts och har även tillsammans med Mattias Bronge patenterat autoantigenerna i studien. Medförfattarna Claudia Carvalho-Queiroz, Ola B. Nilsson, Andreas Kaiser och Guro Gafvelin är anställda av NEOGAP Therapeutics AB.

Publikation

”Identification of four novel T cell autoantigens and personal autoreactive profiles in multiple sclerosis”. Mattias Bronge, Klara Asplund Högelin, Olivia G. Thomas, Sabrina Ruhrmann, Claudia Carvalho-Queiroz, Ola B. Nilsson, Andreas Kaiser, Manuel Zeitelhofer, Erik Holmgren, Mathias Linnerbauer, Milena Z. Adzemovic, Cecilia Hellström, Ivan Jelcic, Hao Liu, Peter Nilsson, Jan Hillert, Lou Brundin, Katharina Fink, Ingrid Kockum, Katarina Tengvall, Roland Martin, Hanna Tegel, Torbjörn Gräslund, Faiez Al Nimer, André Ortlieb Guerreiro-Cacais, Mohsen Khademi, Guro Gafvelin, Tomas Olsson och Hans Grönlund. Science Advances, online 27 april 2022, doi: 10.1126/sciadv.abn1823.

Fortbildning för framtiden: Huvudvärkssjuksköterskan Anno 2022

Teva arrangerar:

Huvudvärkssjuksköterskan Anno 2022
”En utbildning av Huvudvärkssjuksköterskor för huvudvärkssjuksköterskor”

Syfte med utbildningen är att ge sjuksköterskor som arbetar med huvudvärkspatienter ytterligare kunskaper för sin roll.

Utdrag ur programmet

”Vanlig” huvudvärk, migrän och varningssignaler Rune Johansson, Överläkare och neurolog Neurologi- och rehabiliteringsklin, Centralsjukhuset i Karlstad

Akut och profylaktisk migränbehandling Martin Tamtè , Leg. apotekare, PhD i neurofysiologi Medical Advisor på Teva Sweden

Din roll som huvudvärkssjuksköterska Elisabeth Forsberg, Sjuksköterska Neurologklin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Madeleine Berg, Sjuksköterska Neurologklin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Bemötande/motiverande samtal Monicha Norén, Forskningssköterska Migränkliniken Värnamo

Hormoner och Migrän, den senaste forskningen Lars Edvinsson, Professor. Dr. Lunds Universitetssjukhus, Ordf. Svenska Huvudvärkssällskapet

För mer info och anmälan klicka här