Vendela Ekmark - Neurologi i Sverige

Lundbeck donerar till migränforskning vid Lunds universitet

H. Lundbeck Aktiebolag donerar 380 000 kronor till professor Lars Edvinssons forskning om sambandet mellan könshormoner och migrän. Målsättningen med forskningsprojektet är att undersöka den tre gånger så stora förekomsten av migrän hos kvinnor jämfört med män. Forskarna vill också uppnå större förståelse kring de bakomliggande orsakerna till migrän. Tack vare donationen kan extra resurser tillsättas, bland annat i form av ytterligare en forskartjänst.

Lundbeck är ett läkemedelsbolag som fokuserar på hjärnans sjukdomar. Företaget har valt att stödja Lars Edvinssons forskningsprojekt ”Sex hormones and migraine” tänkt att genomföras under 2022. Lars Edvinsson är professor i experimentell kärlforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han räknas som en av Sveriges främsta auktoriteter inom migränforskning med nära 40 års erfarenhet. Bland annat står han bakom upptäckten av den signalsubstans som kallas CGRP, ett slags peptid som triggar migränattacker.

Varför är det viktigt att studera sambandet mellan kön, hormoner och migrän?
– Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar och påverkar 12 procent av världens befolkning. I väst ligger samma siffra kring 16 procent. Av tre drabbade är två kvinnor. Många har enstaka attacker, medan andra lider av kronisk migrän som är en fullständigt handikappande sjukdom, säger Lars Edvinsson.

Migrän: Ett omfattande problem

I Sverige lider ungefär 200 000 personer av kronisk migrän. Kostnaderna för sjukfrånvaro dominerar och cirka en tredjedel är läkemedelskostnader. Lars Edvinsson hoppas att den forskning som nu görs kan leda till nya insikter om hur hormonen reglerar signalsubstansen CGRP och att detta i förlängningen kan leda till nya behandlingsformer.
– Vi försöker lindra sjukdomsbördan hos våra patienter. Om vi kan lösa orsaken kan vi eventuellt få fram nya sätt att behandla hormonberoende migränanfall. Detta är efterlängtat eftersom dagens migränmediciner endast har effekt på 60 procent av patienterna och cirka 10 procent har biverkningar med hjärt-kärlpåverkan.

Nervceller med olika syften

Preliminära fynd visar att det så kallade trigeminussystemet är det som orsakar merparten av all huvudvärk som människan förnimmer. Trigeminusnerven är den del av nervsystemet som skickar smärta, beröring och temperaturförnimmelser från ansiktet/huvudet, såväl extra- som intrakraniellt till hjärnan.
– Vi har funnit att samma nervceller som förmedlar olika typer av smärta också innehåller östrogen- och oxytocinreceptorer. Genom att dessa könshormon finns i blodet så kan de komma i kontakt med nervcellerna i den del av hjärnan som kallas trigeminusgangliet och reglera deras aktivitet.

Kvinnor betydligt mer drabbade än män

Forskarna har också funnit att män har en relativt jämn nivå av könshormon i blodet medan kvinnor i åldersgruppen 15-49 år har mycket dynamiska svängningar i halter av könshormon relaterat till menstruation och graviditeter.
– Attacker av migrän är mest vanliga i början av menstruationen och det är då östrogen- och oxytocinnivåerna är som lägst. Vi har i en nyligen publicerad översikt i tidskriften Nature (2021) kunnat visa att dessa hormoner eventuellt kan fungera som en broms på migrän.

Den nu aktuella donationen ger Edvinssons forskning utökade muskler.
– De studier vi nu gör är mycket tidskrävande. Tack vare donationen kan vi anställa en forskare som kan assistera i olika moment, något som kommer att underlätta oerhört.

Vad är CGRP?

Signalsubstansen CGRP (kalcitonin gen-relaterad peptid) frisätts vid migränanfall. Genom att antingen hämma eller binda CGRP kan sjukdomar som migrän lindras. CGRP är ett protein som finns i hjärnan och i kroppen. När den frisläpps sprids CGRP ut genom kroppen och fungerar som en ”nyckel” till ”lås” till CGRP-receptorerna. CGRP-receptorer finns på utsidan av celler i hela kroppen och när dessa “låses upp” av CGRP utför dessa celler ett brett spektrum av uppgifter, t ex att släppa ut andra molekyler och sända signaler. CGRP fungerar som en slags kemisk budbärare. CGRP är särskilt utbredd i huvudnerven som är ansvarig för smärtsinnet i huvudet och nacken – trillingnerven. När CGRP släpps kan det orsaka inflammation i hjärnan, vilket verkar vara en bidragande orsak till den kraftiga smärta vid ett migränanfall.

Hälsoekonomisk utvärdering av genterapi mot metakromatisk leukodystrofi

Finose, ett samarbete mellan myndigheter i Finland, Norge och Sverige, har gjort en hälsoekonomisk bedömning av genterapi mot den sällsynta sjukdomen metakromatisk leukodystrofi.

Bedömningen skiljer sig mot företaget Orchard therapeutics egen analys. Medan Finose i två olika scenarion bedömer att kostnaden per vunnet så kallat kvalitetsjusterat levnadsår uppgår till motsvarande 3,5 respektive 3,4 miljoner svenska kronor, landar motsvarande kostnad i företagets analys på motsvarande 1,4 miljoner svenska kronor.

I Finose ingår läkemedelsmyndigheterna i Finland och Norge samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i Sverige. Inom samarbetet gör myndigheterna gemensamma hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel. Syftet är att snabba på processen för ersättningsbeslut och därmed ge patienter snabbare tillgång till nya läkemedel.

Mer information

Hjärnfondens postdoktorala stipendier är en satsning på framtidens hjärnforskare och på hjärnforskning i Sverige

Varje år delar Hjärnfonden ut postdoktorala stipendier med målsättningen att driva utvecklingen framåt inom hjärnforskningens områden. I år delar Hjärnfonden ut 7,2 miljoner kronor i form av stipendier, vilket ger möjlighet för 12 hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska i två år. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.

– För Hjärnfonden är det viktigt att satsa på framtidens framstående forskare genom postdoktorala stipendier. Det är en förutsättning för att nå nya framsteg och forskningsgenombrott som kan leda till att människor lever mer och längre, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin. Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar om vilka som får stipendium. För många forskare kan stipendiet vara en förutsättning för att kunna fortsätta med forskning. Flera av tidigare stipendiater har etablerat egna forskargrupper och fått professurer inom svenska lärosäten.

Forskning om multipel skleros och demens
De två forskarna vid Karolinska Institutet är:

Tejaswi Badam, som forskar om multipel skleros.
Små icke-kodande RNA som verktyg för precisionsmedicin vid multipel skleros.
Giulia Grande, som forskar om demens. Sjukdomsbörda och demensrisk: utforskande av den biologiska grunden.

Forskning om hjärnans funktion
De tre forskarna från Uppsala universitet är:

David Fällmar, som forskar om hjärnans funktion.
AI-förstärkt radiologiskt beslutsstöd för normaltryckshydrocefalus.
Samer Siwani, som forskar om hjärnans funktion.
Amygdala- Hippocampus circuit interactions in the production of trigger associat.
Stina Lundberg, som forskar om hjärnans funktion.
Studier av OLMα2-celler i hippokampala kretsar för minne, inlärning & emotioner.

Multipel skleros, hjärnans funktion och epilepsi
De tre forskarna från Linköpings universitet är:

Sandra Hellberg, som forskar om multipel skleros.
Systembiologi för att identifiera gen-miljöinteraktioner vid multipel skleros.
Arash Hellysaz, som forskar om hjärnans funktion.
3D-undersökning av tarm-hjärn-kommunikation i viral gastroenterit.
Malin Silverå Ejneby, som forskar om epilepsi.
Synaptisk styrka och dess roll i epilepsi.

Hjärnans funktion, demens och epilepsi
De tre forskarna från Lunds universitet är:

Emelie Lind, som forskar om hjärnans funktion.
Förbättrad syremetabolismmätning genom utveckling av susceptibilitetsberäkningar.
Yiyi Yang, som forskar om Alzheimers sjukdom. Effekt av perifer inflammation på Alzheimers sjukdom och myeloida celler.
Jenny Wickham, som forskar om epilepsi.
Har inhiberande neuron en aktiv roll i epileptisk anfallsaktivitet?

Eisai påbörjar inlämning av lecanemab-data i Japan för förhandsgranskning, med ett tidigare regulatoriskt godkännande som mål

BioArctic AB:s partner Eisai har påbörjat inlämning av data för läkemedelskandidaten lecanemab (BAN2401), en antikropp riktad mot protofibriller av amyloid beta (Aβ), till den japanska läkemedelsmyndigheten PMDA, i enlighet med systemet för förhandsgranskning. Den kliniska fas 3-studien av lecanemab för tidig Alzheimers sjukdom, Clarity AD, pågår.

PMDA:s process, som kallas ”prior assessment consultation”, genomförs under utvecklingsfasen, före en ansökan om marknadsgodkännande av en läkemedelskandidat, och baseras på tillgängliga produkt- och tillverkningskvalitetsdata, samt pre-kliniska och kliniska data. Syftet med förfarandet är att identifiera och lösa eventuella frågeställningar innan ansökan lämnas in för att kunna förkorta handläggningstiden.

Baserat på diskussioner med den japanska hälsovårdsmyndigheten och PMDA ansökte Eisai hos PMDA om tillstånd att använda processen för ”prior assessment consultation” för lecanemab, i syfte att förkorta handläggningstiden. PMDA godkände Eisais begäran och Eisai har nu lämnat in pre-kliniska lecanemab-data till PMDA. Ytterligare data som ingår i ansökan om marknadsgodkännande kommer att skickas in därefter. Eisai förväntar sig att erhålla data från Clarity AD-studien under hösten 2022 och baserat på resultaten av studien planerar de att ansöka om tillverknings- och marknadsföringsgodkännande i Japan senast i slutet av mars 2023.

I september 2021 inledde Eisai en stegvis ansökan om marknadsgodkännande av läkemedelskandidaten lecanemab hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, genom ett accelererat förfarande, för behandling av tidig Alzheimers sjukdom hos personer med bekräftad amyloidpatologi. Eisai förväntar sig att slutföra denna ansökan under andra kvartalet 2022. Baserat på resultaten av den bekräftande Clarity AD-studien planerar Eisai att lämna ansökan om fullt marknadsgodkännande för lecanemab till amerikanska FDA senast i slutet av mars 2023.

En kost rik på fett och socker försämrade minnet hos möss – men inte för gott

Maten vi äter påverkar inte bara kroppen utan även knoppen. Forskare vid Lunds universitet strävar efter att förstå hur en kost med mycket fett och socker påverkar minnesförmågor i samband med övervikt och typ 2-diabetes. Deras nya studie på möss visar att fet mat och sockersötad dryck leder till försämrat minne, men att det går att vända utvecklingen.

Övervikt är en riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Den här typen av sjukdomar kan i sin tur öka risken för att utveckla demenssjukdom och Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning har visat att en kost med mycket fett och socker leder till övervikt och diabetes hos möss och även kan påverka minnet. Hittills har det saknats kunskap om huruvida ohälsosamma kostvanor ger tillfälliga eller permanenta förändringar av hjärnan.

Forskare vid Lunds universitet har studerat hur kosten påverkade hjärnans struktur och funktion hos möss av båda könen. Deras studie visar att en kost rik på fett och socker gav omfattande metabola förändringar i hippocampus och hjärnbarken samt försämrat minne.

Joao Duarte, forskare inom diabetes och hjärnans funktion vid Lunds universitets diabetescentrum

– Ett viktigt resultat av studien var att vi kunde se att hjärnans försämrade funktion inte behöver bli bestående. Vi kunde se samma resultat hos möss av båda könen, säger Joao Duarte, forskare inom diabetes och hjärnans funktion vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och en av huvudförfattarna bakom studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Aging and disease.

Studerade beteendet

Totalt ingick 72 möss av båda könen i studien och delades slumpmässigt in i tre grupper. En grupp möss fick en kost som till 60 procent bestod av mättat fett och sockersötad dryck under fyra månader, följt av en diet med låg andel fett under två månader. En annan grupp fick dieten som innehöll 60 procent fett och sockersötad dryck under sex månader. En tredje grupp fick en diet som till tio procent bestod av fett.

Forskarna använde sig av magnetresonanstomografi (MRS) för att göra regelbundna mätningar av metaboliter i mössens hjärnor under tiden som experimentet pågick. En metabolit är en nedbrytningsprodukt i kroppen. En individs metabola profil kan visa förändringar i energinivåer och kommunikation mellan neuroner samt celldöd. Flera beteendeexperiment utfördes parallellt med dessa mätningar för att studera mössens minnesförmåga.

– Våra undersökningar med magnetkamera visade att de möss som hade fått onyttig mat fick förändrad metabolisk profil jämfört med de möss som hade ätit mer hälsosamt. Vi kunde också se att en ohälsosam diet med fet mat ledde till försämrad minnesförmåga. Studien visar också att hjärnan återfick sin ursprungliga struktur hos de möss som fick ändrad diet. Vi kunde också se att viktiga minnesfunktioner återställdes, vilket är väldigt positivt, säger Joao Duarte.

”Bättre åldrande”

Minnesförmågor undersöktes genom tester där forskarna studerade hur bra mössen var på att känna igen nya objekt. De möss som fick fet mat utforskade inte nya föremål i samma utsträckning som de möss som fick en hälsosammare diet. Mössen som först fick fet mat följt av en period av hälsosammare mat återfick sina förmågor att känna igen nya objekt.

Kunskapen kan bidra till ett mer hälsosamt åldrande hos personer mer typ 2-diabetes. Sjukdomen kräver livslång behandling och kan leda till olika komplikationer. Det finns inget botemedel mot demenssjukdomar.

Det är svårt att genomföra samma typ av studie på människor, och forskning på möss har sina begränsningar. Samtidigt så finns det stora likheter mellan möss och människor när det gäller hur ämnesomsättningen stödjer hjärnans funktion. Vi anser att våra resultat är robusta och ger ytterligare evidens för att ohälsosamma matvanor kan skada viktiga kognitiva förmågor. Det är viktigt att äldre människor med typ 2-diabetes får hjälp att utveckla en hälsosam livsstil, eftersom det kan bidra till ett bättre åldrande utan demenssjukdomar, säger Joao Duarte.

Kort fakta om studien

Forskningsämne: Hjärnans ämnesomsättning, övervikt och diabetes

Forskningsområde: Grundforskning

Typ av publicering: Peer review-granskad publikation

Studiedesign: Kvantitativ studie, forskarinitierad studie, djurstudie med 72 möss av båda könen

Experimentell undersökning: In vivo, randomiserad intervention

Observationsstudie: Longitudinell

Publikationen

Länk till studien på webbplatsen för Aging and Disease: ”Cognitive Impairment and Metabolite Profile Alterations in the Hippocampus and Cortex of Male and Female Mice Exposed to a Fat and Sugar-Rich Diet are Normalized by Diet Reversal”