Vendela Ekmark - Neurologi i Sverige

Lecanemab kan fördröja utvecklingen av demens till följd av Alzheimers sjukdom med flera år, enligt modellering

Lecanemab kan fördröja utvecklingen av demens till följd av Alzheimers sjukdom med flera år, enligt modellering publicerad i vetenskaplig tidskrift

BioArctic AB:s partner Eisai meddelade idag att en artikel om de långsiktiga hälsoeffekterna av läkemedelskandidaten lecanemab (BAN2401) – en antikropp riktad mot protofibriller av amyloid beta (Aβ) utvecklad för behandling av tidig Alzheimers sjukdom – har publicerats i tidskriften Neurology and Therapy. Artikeln, som baseras på en modellering, visar på att behandling med lecanemab kan bromsa sjukdomens förlopp och att patienter kvarstår längre i tidiga stadier av sjukdomen.

Artikeln jämför de långsiktiga kliniska utfallen för personer som lever med tidig Alzheimers sjukdom (mild kognitiv svikt och mild Alzheimers sjukdom) med amyloidpatologi, som behandlas med antingen lecanemab och nuvarande standardbehandling (lecanemab+SoC) eller endast standardbehandling (SoC) (acetylkolinesterashämmare eller memantin). Modelleringen bygger på att patienter behandlas med lecanemab fram tills de når moderat Alzheimers sjukdom. Simuleringsmodellen (AD ACE-modellen¹) är baserad på resultaten från den kliniska fas 2b-studien som utvärderade effekten och säkerheten av lecanemab och från ADNI (Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative).

Behandling med lecanemab uppskattas bromsa sjukdomens utveckling och förlänga tiden i de tidiga sjukdomsstadierna, mild kognitiv störning på grund av Alzheimers sjukdom och mild Alzheimers sjukdom, samt begränsa tiden med moderat och svår sjukdom. I modellen var den genomsnittliga tiden då patienter övergick till mild, måttlig respektive svår Alzheimers sjukdom längre för patienter i den lecanemab-behandlade gruppen än för patienter som endast fick SoC med 2,51, 3,13 respektive 2,34 år. Modellen förutser också att behandling med lecanemab minskar sannolikheten att behöva institutionell vård.

– Resultaten från modelleringen som Eisai har gjort visar på den potentiella kliniska nyttan av lecanemab för tidiga Alzheimerpatienter och hur sjukdomsförloppet kan komma att bromsas, tiden till demens fördröjas och minska behovet av vistelse på vårdinrättning. Analyser som denna är viktiga för att förstå hur lecanemab kan komma att hjälpa patienter, anhöriga och samhället på längre sikt, utöver det som kan ses i kliniska studier. Resultaten av fas 3-studien Clarity AD kommer att vara viktiga för att utveckla denna modell vidare och vi ser fram emot de första resultaten senare i år, sa Gunilla Osswald, vd på BioArctic.

Lecanemab beviljades Breakthrough Therapy- och Fast Track-status av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA i juni respektive december 2021. Eisai räknar med att slutföra den stegvisa inlämningen av en ansökan till FDA (Biologics License Application) om godkännande av lecanemab för behandling av tidig Alzheimers sjukdom enligt ett accelererat förfarande under andra kvartalet 2022. Dessutom förväntas resultat från den bekräftande kliniska fas 3-studien Clarity AD i slutet av september 2022. Eisai inledde i mars 2022 en inlämning av ansökningsdata för lecanemab till den japanska hälsovårdsmyndigheten Pharmaceuticals and Medical Devices Agency (PMDA) enligt processen ”prior assessment consultation”.

Snabbare strokebehandling på Sahlgrenska med kamera i ambulansen

Genom att titta på patienten med videokamera och samtidigt prata med ambulanssjuksköterskan som gör olika tester på patienten kan en skicklig neurolog få en uppfattning om hur stor stroken är, var i hjärnan den sitter och vilken behandling som är bäst. Fotograf/Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tolv ambulanser i regionen har utrustats med videokameror. Syftet är att neurologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska kunna identifiera de patienter som drabbats av en stroke orsakad av en blodpropp och snabbt avgöra vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten.

– Tidigare har vi fått förlita oss helt på den muntliga rapport som ambulanssjuksköterskan kan ge per telefon, för att vi snabbt ska kunna fatta beslut om vilken behandling som sannolikt kommer att vara bäst för just den patienten och då samtidigt till vilket sjukhus patienten ska transporteras, säger Mikael Jerndal, specialistläkare i neurologi och verksam på strokeenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Genom att titta på patienten med videokamera och samtidigt prata med ambulanssjuksköterskan som gör olika tester med patienten kan en skicklig neurolog få en uppfattning om hur stor stroken är, var i hjärnan den sitter och vilken behandling som är bäst. Behandling med propplösande läkemedel, tromboloys, kan alla akutsjukhus i Västra Götalandsregionen ge. Men Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ensamma i regionen om att kunna utföra trombektomi, en intervention där proppen dras ut med hjälp av en kateter som förs in genom ett blodkärl i ljumsken.

– Genom att rätt patienter kommer direkt till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för trombektomi sparar vi väldigt mycket tid, jämfört med om patienten först skulle tas till närmaste sjukhus för undersökningar och i ett senare skede transporteras vidare till oss, säger Mikael Jerndal, som själv tagit emot videosamtal från ambulanssjuksköterskor ute i regionen vid tre tillfällen.

Just tiden är oerhört viktig när det gäller akut behandling av stroke. För varje minut som det är stopp i ett blodkärl vid en propputlöst stroke dör två miljoner hjärnceller, och ju fortare man kan ta bort proppen desto mindre skada hinner ske.

– Samtidigt gäller det att avgöra vilka patienter som får bäst behandling på närmaste sjukhus och inte bör transporteras direkt till oss. Vid stroke orsakad av mindre blodproppar kan trombolys vara bästa behandlingen, och då kan det gå fortare om man kan få komma till det närmaste sjukhuset. Sen är det också så att en andel av patienterna med misstänkt stroke har någon helt annan förklaring till sina symtom, och även där kan en bedömning i tidigt skede av en erfaren neurolog leda till rätt omhändertagande, säger Mikael Jerndal.

Lars Rosengren, professor, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och projektägare för ViPHS, är övertygad om att tillvägagångssättet är framtidens metod för att diagnosticera och triagera strokepatienter.

– Jag är övertygad om att alla ambulanser kommer att utrustas med videokameror i framtiden. ViPHS ska visa att den här akuta videovårdkedjan fungerar, och om resultaten dessutom tydliggör en positiv skillnad för patienterna kommer det att påskynda den processen, säger han.

Fakta: ViPHS

ViPHS står för Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan.

Pilotprojektet genomförs av Västra Götalandsregionen i samarbete med Picta, Chalmers och Högskolan i Väst. Det startades 2019 och kommer att avslutas i slutet på 2022 för att därefter utvärderas och eventuellt beredas för ett breddinförande.

De tolv ambulanserna fördelar sig som följande: fyra inom NU-sjukvården (Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus), tre inom SkaS upptagningsområde (Skaraborgs sjukhus) och fem inom SÄS. (Södra Älvsborgs Sjukhus).

Kan hjärnans veckningar under fosterstadiet påverka insjuknandet i demens?

Frontotemporal demens startar relativt tidigt jämfört med andra demenssjukdomar och kunskapen om vad som orsakar sjukdomen är förhållandevis liten. Ny forskning från Lunds universitet visar att de veckningar i hjärnan som formas under senare delen av graviditeten kan ha betydelse för i vilken ålder som sjukdomen bryter ut.

Neuroforskning- demens- särskilt frontotemporal demens / klinisk forskning / peer review-granskad publikation / retrospektiv fall-kontrollstudie / patientgrupp: alzheimer, frontotemporal demens och friska kontroller / 3 grupper med 307 deltagare.

Luke Harper och Alexander Santillo

Totalt diagnostiseras cirka tjugotusen i Sverige varje år i någon form av demenssjukdom. Runt tusen av dessa lider av frontotemporaltypen. De som drabbas av denna variant insjuknar i regel tidigt, ofta medan de fortfarande är i arbetsför ålder. Dessutom är sjukdomsförloppet snabbt och den genomsnittlig överlevnad efter diagnos är åtta år.

– Det finns inga botemedel eller bromsande behandling. Därför är all ny kunskap om sjukdomen värdefull, säger Alexander Santillo, docent i psykiatri vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne.

I en studie med 307 deltagare (27-87 år), varav 92 led av Alzheimers sjukdom och 105 av frontotemporal demens (även kallat frontallobsdemens och pannlobsdemens) samt en kontrollgrupp på 110 personer, har Alexander Santillo och hans forskarkollegor undersökt patienternas hjärnor med magnetkamera. De upptäckte att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder man insjuknar i frontotemporaldemens. Hos de som led av Alzheimers sjukdom verkade detta inte spela någon roll för insjuknandet. Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, Karolinska institutet och University College London och fynden publiceras i den vetenskapliga tidskiften Cerebral Cortex.

– Det specifika område som vi undersökt kallas för gyrus cinguli, gördelvindlingen på svenska, och ligger i främre delen av hjärnan. De studiedeltagare som hade en extra veckning i detta område i den högra hjärnhalvan utvecklade symtom i genomsnitt 3 år senare än övriga, berättar Luke Harper, ST-läkare i neurologi, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien.

Forskarna bakom studien menar att fynden bidrar till att öka förståelsen för sjukdomen dramatiskt. Redan innan var det känt att genetiken har betydelse för huruvida man drabbas av demens, men kopplingen till hur hjärnan utvecklas i fosterstadiet är inte gjord tidigare.

Under denna period är hjärnan extra känslig, i synnerhet för miljöfaktorer. Tidigare har man inte kunnat göra kopplingar mellan fosterutveckling och sjukdomar som drabbar hjärnan 60-70 år efter födseln. Vi tror därför att fynden kan ha betydelse även för andra hjärnsjukdomar, förklarar Alexander Santillo,

Varför denna anatomiska variation verkar spela roll i höger men inte vänster hjärnhalva är inte helt klart, men de som lider av frontotemporaldemens får beteendeförändringar som involverar den högra sidan av hjärnan. Och det är sedan tidigare känt att den främre delen av den gyrus cinguli i hjärnbarken påverkas vid just denna typ av demens.

– Man vet att en del av personerna som drabbas av frontotemporal kognitiv sjukdom gör det på grund av en genetisk mutation, men för de allra flesta är orsaken okänd, liksom faktorer som kan påverka förloppet. Våra fynd tyder också på att man behöver ta hänsyn till variationer i hjärnans veckningar när man utvecklar nya behandlingar. Men först behöver våra upptäckter bekräftas i andra studier, säger Alexander Santillo.

Luke Harper har påbörjat arbetet med att bekräfta upptäckterna i samarbete med amerikanska och holländska forskargrupper. Tanken är även att undersöka om veckningen i detta hjärnområde påverkar hur snabbt sjukdomen fortskrider och hur länge patienterna överlever efter det att de fått sina diagnoser.

Vumerity ingår i högkostnadsskyddet

Vumerity (diroximelfumarat) är en läkemedelsbehandling för vuxna patienter med skovvis multipel skleros (RRMS) och ingår i högkostnadsskyddet från och med den 23 april 2022.

Multipel skleros (MS) är en kronisk och gradvis fortskridande inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen innebär att kroppens eget immunsystem attackerar hjärnan och ryggmärgen vilket leder till nervskador. Vid skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) har patienten återkommande avgränsade episoder med nya eller förvärrade neurologiska symtom, så kallade skov, följt av perioder med mildare eller inga symtom.

Vumerity innehåller den verksamma substansen diroximelfumarat och används för att behandla vuxna patienter med RRMS. Vumerity är en tablett som tas via munnen två gånger dagligen.

RRMS karakteriseras utifrån sjukdomsaktivitet i låg till måttlig och hög sjukdomsaktivitet. Hög sjukdomsaktivitet innebär att det antingen finns kvarstående, betydande inflammatorisk aktivitet som visas på magnetröntgen eller täta skov trots förebyggande behandling med bromsande läkemedel, eller att den inflammatoriska aktiviteten visar sig vara hög direkt efter att sjukdomen debuterat.

TLV bedömer att Vumerity är ett behandlingsalternativ för patienter med låg till måttlig sjukdomsaktivitet och att Ponvory är relevant jämförelsealternativ till Vumerity.

I kliniska studier har Vumerity visats vara effektivt när det gäller att minska antalet skov och funktionsnedsättning orsakat av sjukdomen hos patienter med RRMS. TLV bedömer att effekten är jämförbar mellan Vumerity och Ponvory.

TLV bedömer att Vumerity har en rimlig kostnad i förhållande till nyttan som läkemedlet ger jämfört med Ponvory.

Mot bakgrund av detta bedömer TLV att Vumerity ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet.

Beslutet gäller från och med den 23 april 2022.

Läs hela beslutet här

Biogen drar tillbaka sin ansökan från EMA för Alzheimerläkemedlet Aduhelm (aducanumab)

Biogen har meddelat EMA om sitt beslut att återkalla sin ansökan om marknadsföringstillstånd för Aduhelm (aducanumab) för behandling av tidig Alzheimer sjukdom. Detta efter att det i diskussioner med EMA framkommit att de data som finns inte är tillräckliga för att stödja en ”positive opinion” för marknadsföringstillstånd.

Läs hela pressreleasen på engelska här