Det har krävt mycket arbete från ett stort team för att kunna operera patienter som ligger inne i en magnetkamera.
Skånes universitetssjukhus har utfört fyra operationer när patienter ligger i en magnetkamera. Den nya tekniken betyder att neurokirurgiska operationer och andra känsliga ingrepp nu kan utföras med större precision och därmed ökad säkerhet för patienten.
Vid det första ingreppet gjordes en provtagning av en svåråtkomlig hjärntumör. Vid andra operationen utfördes en så kallad DBS, Deep Brain Stimulation. Då sätts elektroder in i hjärnan för att blockera störningar som orsakar olika skaksjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom. Två exempel på operationer där metoden får stor betydelse.
– Vi är väldigt glada över att nu kunna operera våra patienter i en magnetkamera. Operationerna har varit lyckade och fungerade precis så som vi hoppats. För mig som kirurg betyder det att jag kan vara helt säker och på att de elektroder jag sätter in i hjärnan hamnar exakt rätt. Vi pratar om tiondels millimetrar. Metoden är dessutom säkrare för patienten, säger Hjálmar Bjartmarz, överläkare inom neurokirurgi.
Först i Sverige
Det är första gången metoden utförs i Sverige och en av de första gångerna utanför USA, där patienter under flera år framgångsrikt opererats i en magnetkamera.
Den största utmaningen är att utföra ingrepp i ett starkt magnetfält. Operationsinstrument och annan utrustning i metall kan inte användas eftersom maskinen drar till sig magnetiska föremål i hög hastighet. Det i sig kan orsaka skador på både personal och patient. Att se till att operationen kan utföras i en säker miljö har därför krävt mycket förberedelsetid, planering och omfattande säkerhetsanalyser.
Men tack vare det starka magnetfältet och radiovågor kan magnetkameran avbilda kroppens organ med högre precision och bättre kvalitet – en teknik som gör metoden särskilt lämpad för ingrepp i hjärnan.
Mer patientsäkert
Magnetröntgen används redan nu vid operationer som kräver extra precision. Men eftersom kameran inte finns i operationslokalen, behöver patienten flyttats mellan olika salar och våningar.
– Att transportera den sövda patienten fram- och tillbaka innebär såklart en risk. Tack vare att vi kan operera under tiden patienten befinner sig i magnetkameran, blir metoden säkrare för patienten. Vi kan också direkt se om all tumörvävnad försvunnit.
Överläkare Hjálmar Bjartmarz har utfört de första ingreppen som gjorts i Sverige.
I många fall har det inte varit möjligt att undersöka patienten med magnetkamera i samband med operationen. Därför har efterkontroll med magnetkamera gjorts först en tid efter operationen. Det har i vissa fall resulterat i att patienten tvingats genomgå ytterligare en operation eftersom magnetkameran mycket tydligare ser om det till exempel finns kvar mer tumörvävnad.Fler operationer
Inom kort kommer metoden också att användas vid en ny studie som använder laserkirurgi för att ta bort hjärntumörer. Att operera patienter inne i en magnetkamera kommer att bli allt vanligare.
– Vi ligger långt framme inom detta område och jag är övertygad om att operationer i magnetkamera i framtiden kommer att utveckla vården inom allt fler områden, säger Hjálmar Bjartmarz.
Fakta:
- MR-kamera kallas i dagligt tal för magnetkamera och är en förkortning av Magnetisk resonanstomografi.
- Magnetfältets styrka mäts i enheten tesla. De flesta kameror inom vården ligger på 1,5 testa. Den kamera som används under operation håller 3 tesla.
- En del sjukhus använder en liknande metod med så kallade hybridsal där en portabel magnetkamera kan rullas in på salen för att kontrollera ingreppet före och efter operationen.
- Operationen på Skånes universitetssjukhus utförs i det undersökningsrum där den stora magnetkameran är placerad. Därför byggs ett sterilt ”tält” runt patienten för att efterlikna de förhållanden som råder i ett traditionellt operationsrum.
