Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Grundläggande Neuroradiologi

Datum: 2-6 februari 2026 (vecka 6).
Plats: Digitalt, via Zoom.

Den mycket uppskattade kursen Grundläggande neuroradiologi kommer i februari 2026 att ges för sjunde gången. Precis som tidigare sker det digitalt via Zoom. Upplägget är väl anpassat för det digitala formatet och har mycket höga betyg i tidigare års utvärderingar. I år har ytterligare förbättringar genomförts baserat på dessa utvärderingar.

Kursen upptar hela veckan och inleds och avslutas med kunskapskontroll.

Kursen riktar sig främst till ST-läkare i radiologi under första halvan av ST, men 15-20% av deltagarna brukar vara neurologer eller ST-läkare i neurologi. Dessa brukar vara mycket nöjda med kursen och klarar tentan i minst lika stor utsträckning som andra deltagare.

Du hittar mer info om kursen samt en del fritt tillgängligt självstudiematerial på Neuroradiologi.nu

AI inom neurologin – med fokus på huvudvärksvården

Under Neurologiveckan i Linköping 5–9 maj bjuder Huvudvärkssällskapet och Teva in till en föreläsning om framtidens migränvård med Max Gordon, en pionjär inom AI-tillämpningar i sjukvården och Årets AI-svensk 2023.

Syftet med föreläsningen är att belysa hur vi med hjälp av AI kan hitta nya sätt att effektivisera och förbättra migränvården.

Några av de ämnen som kommer att behandlas:

  • Hur AI kan förbättra diagnostik och behandling av huvudvärk och migrän
  • Potentialen för AI-drivna beslutsstödssystem inom neurologin
  • Framtida möjligheter för AI inom huvudvärksvården

Varmt välkommen!

Datum: Fredag 9 maj
Tid: 11.10–11.55
Plats: Linköping Konsert & Kongress, LKK, Crusellhallen

Moderator: Mattias Linde, professor och överläkare på Regional Migränmottagning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och vice ordförande Svenska Huvudvärkssällskapet.

Nordic Precision Medicine Forum

Supermagnetkamera firar 10 år – ännu vassare efter uppgradering

I över ett decennium har supermagnetkameran levererat ovärderlig information till forskningen. Nu har den genomgått en avancerad uppgradering som gör tekniken både snabbare och mer exakt, vilket skapar nya möjligheter för forskare inom olika områden att utforska och avbilda kroppens strukturer med ännu större precision.

Ovärderliga bidrag till forskning
Det unika med supermagnetkameran, som drivs av Lund Bioimaging Centre (LBIC), Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund, är att den har ett magnetfält på 7 Tesla (den mätenhet som används för att beskriva magnetens styrka). Magnetkameror (MR) som används i vården har en styrka på 1,5 eller 3 Tesla, men starkare magnetfält ger mer högupplösta bilder. Sedan 7 Tesla-kameran togs i bruk för tio år sedan har den gett ovärderliga bidrag till forskning inom olika områden som i många fall utvecklat vården för olika patientgrupper.

– Forskningen handlar ofta om den kliniska nyttan med MR-tekniken och hälften av alla forskningsprojekt är kliniskt orienterade. Projekten handlar ofta om att förstå mer om olika sjukdomar och tillstånd för att sedan kunna utveckla träffsäkra behandlingar, säger Karin Markenroth Bloch (bilden), föreståndare på den nationella 7 Tesla MR-anläggningen.

7 T MR bryter ny mark i hjärnan
Psykiatri är ett exempel på ett forskningsområde där man använder 7T-kameran för att undersöka hur hjärnan aktiveras vid bland annat depression och OCD (tvångssyndrom). Johannes Björkstrand, lektor i psykologi vid Lunds universitet och fMRI-expert, deltar i ettflera pågående studier med avdelningen för psykiatri vid Medicinska fakulteten.

– Genom att använda 7T-kameran tittar vi på de delar av hjärnan där belöningssystemet är beläget. En teori är att den här delen av hjärnan försvagat hos deprimerade personer. Vi vill undersöka om man kan se ökad aktivitet i de här områdena efter läkemedelsbehandling, berättar Johannes Björkstrand (bilden).

I ett annat projekt som leds av Matti Cervin, postdoktor vid Lunds universitet i sambarbete med barn- och ungdomspsykiatrin vid Region Skåne, används supermagnetkameran för att undersöka effekten av psykologisk behandling, den vedertaget mest effektiva behandlingen vid OCD. De som ingår i studien är barn och ungdomar som får behandling i den reguljära vården.

När studiepersonen blir undersökt i kameran avbildas hjärnan under tiden personen växelvis visas obehagliga bilder och mindre obehagliga bilder. Förutom att utvärdera behandlingseffekten vill projektet även titta på om man utifrån hjärnavbildningarna kan projicera vilka patienter som är mottagliga för behandling.

– Vi vet ännu inte om det går att förutspå vilka patienterna som blir hjälpta av psykologisk behandling, Det är en av forskningsfrågorna vi vill undersöka i den här studien, säger Johannes Björkstrand.

De områden i hjärnan man är intresserad av att undersöka vid depression och OCD är mycket små men tack vare kamerans höga upplösning kan man mäta aktiviteten och därmed utvärdera till exempel läkemedels- och psykologisk behandling.

Läs hela artikeln

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Alzheimerhjärnan “drunknar” i för mycket amyloida plack. Forskare på Karolinska Institutet kan nu visa ett nytt sätt att påverka nybildningen av proteinet.

– Vi har hittat en behandling som hindrar hjärnan från förstörelse, det är försiktigt hoppfullt, säger Lars Tjernberg, docent på Karolinska Institutet.

Att tappa minne och personlighet är för den enskilde och dess anhöriga en stor sorg, men även för samhället är demenssjukdomarna ett växande problem. Fler lever längre och hinner utveckla kognitiva sjukdomar, samtidigt som den grupp människor som ska försörja och ta hand om de äldre minskar. Att hitta lindring är ett prioriterat område. Sedan 2019 finns en nationell demensstrategi som bland annat ska uppmuntra forskning och mer kunskap om diagnostik och behandlingar inom demensområdet. En forskargrupp som antagit utmaningen är gänget bakom Bengt Winblad, på Karolinska Institutet i Solna.

Här jobbar gruppen på dubbel front. Både med ny sorts diagnostik och ny behandling. Hemligheten är att stimulera nedbrytningen av skadliga proteiner med hjälp av så kallade PROTACs.

– Vi ser ett användningsområde och det är att behandla hjärnan med proteinbindaren, säger Lars Tjernberg, analytisk kemist i grunden och gruppledare på Institutionen för neurovetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

Tidskriften Neurologi i Sverige träffar delar av demenstruppen en förmiddag i mitten av januari. Värd för mötet är Bengt Winblad, 82, en kändis i hjärnvärlden. Han har forskat på demenssjukdomarna i mer än 40 år och har kommit fram till en del slutsatser. Bland annat att han älskar sitt jobb och att det fortfarande finns mycket att göra.

– Jag får ju inte vara gruppledare längre eftersom det är emot reglerna, säger han och ler pillemariskt, men de kan inte hindra mig från att bidra.

Läs hela artikeln