Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

AAIC 2025: Så här flyttade forskningen om Alzheimer fram positionerna

Den 27–31 juli 2025 offentliggjorde Alzheimer’s Association en rad pressmeddelanden i anslutning till Alzheimer’s Association International Conference (AAIC) i Toronto. Nedan följer en samlad genomgång av de viktigaste resultaten och nyheterna – från miljögifter och livsstilsinsatser till nya riktlinjer för blodbaserade biomarkörer och ”real world”-data för läkemedel.

Miljögifter: Bly från förr, minnesproblem i dag

Flera studier pekade på att historisk blyexponering kan prägla hjärnan långt in i ålderdomen. Personer som växte upp i områden med måttliga till mycket höga blyhalter i luften (1960–1974) hade omkring 20 % högre sannolikhet att rapportera minnesproblem femtio år senare. Andra analyser visade att närhet till blyutsläppande anläggningar hänger ihop med sämre kognitivt resultat – och laboratoriestudier gav biologiskt stöd i form av ökade nivåer av tau- och amyloidproteiner efter blyexponering. Slutsatsen: det finns inga säkra blynivåer, och tidigare exponering bör mötas med extra fokus på kända demensrisker som hypertoni, rökning och social isolering.

Livsstil som behandling: U.S. POINTER gav kognitiva vinster

Den stora, tvååriga U.S. POINTER- studien visade att två olika multidomän-program – med fokus på fysisk aktivitet, kost (MIND-dieten), kognitiv/social stimulans och hjärt-kärlmonitorering – förbättrade kognition hos äldre med förhöjd risk för kognitiv svikt. Den mer strukturerade interventionen, med tätare stöd och uppföljning, gav störst effekt och skyddade mot normal åldersrelaterad nedgång upp till två år; resultaten var likartade över kön, etnicitet, APOE-e4-status och kardiovaskulär riskprofil. Studien publicerades samtidigt i JAMA.

Nya kliniska riktlinjer: Blodbaserade biomarkörer på väg in i specialistvården

För första gången presenterade Alzheimer’s Association en evidensbaserad klinisk riktlinje för hur blodbaserade biomarkörer (BBM) ska användas i diagnostiken hos patienter med objektiv kognitiv svikt i specialistmiljö. Rekommendationerna är fabrikatsoberoende och bygger på GRADE-metodik:

• Triagering: Test med ≥90 % sensitivitet och ≥75 % specificitet kan användas för att utesluta Alzheimerpatologi; positiva fynd bör bekräftas med t.ex. CSF eller amyloid-PET.
• Ersättning: Test med ≥90 % i både sensitivitet och specificitet kan ersätta PET eller CSF.

Samtidigt betonas att många kommersiella test ännu inte når dessa trösklar, och att BBM aldrig ska ersätta en fullständig klinisk bedömning.

Socialpolitik som hjärnhälsa: Matstöd (SNAP) kopplat till långsammare kognitiv nedgång

En tioårig analys av nationellt representativa data visade att deltagande i USA:s matstödsprogram SNAP var associerat med långsammare kognitiv försämring än hos liknande personer som inte deltog – motsvarande i snitt två till tre extra år av bibehållen kognitiv hälsa. Resultaten understryker vikten av att förbättra tillgången till näringsstöd, särskilt i grupper med hög sårbarhet.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Sahlgrenska testar Alzheimers med blodprov

Sahlgrenska testar Alzheimers med blodprov

Först i landet med att ta blodprov för att diagnostisera Alzheimers sjukdom är Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Blodet analyseras för fosforylerat tau, en viktig markör för att värdera förekomsten av alzheimerförändringar i hjärnan.

Myastenia gravis kan vara betydligt underbehandlad

Myastenia gravis kan vara betydligt underbehandlad

En avhandling från Region Kronoberg visar hur autoimmuna sjukdomen myastenia gravis påverkar patienters livskvalitet - och vad som kan orsaka den. Malin Petersson, ST läkare i internmedicin, ligger bakom studien.

Luftföroreningar kan öka risk för ALS med 30 procent

Luftföroreningar kan öka risk för ALS med 30 procent

Långvarig exponering för luftföroreningar är associerad med ökad risk för ALS, visar svensk studie.