Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fokus på framtidens neurologi i Halmstad

Den årliga Neurologiveckan, arrangeras av Svensk Neurologisk Förening, och är ett efterlängtat evenemang för neurologer och andra yrkesverksamma inom området. Årets upplaga ägde rum på Hotel Tylösand i Halmstad den 14–17 maj, blev en dynamisk plattform för diskussioner, fortbildning och nätverkande. Med ett brett spektrum av ämnen och ledande experter inom neurologi erbjuder konferensen en djupdykning i de senaste rönen och praktiska tillämpningarna inom fältet.

Årets program täckte flera centrala teman inom neurologi, såsom stroke, MS, migrän och minnessjukdomar. Onsdagen inleddes med ett tema om stroke och intensivvård, där Maria Lantz och Elias Johansson fokuserade på ovanliga strokevarianter och hur neurologer kan spela en avgörande roll i utvecklingen av avancerad strokebehandling.

Migränforskningen lyftes fram genom föreläsningar om de nya nationella riktlinjerna, presenterade av Ingela Nilsson Remahl, och kliniska erfarenheter av CGRP-hämmande behandlingar, delade av Monicha Norén, chef för Migränkliniken i Värnamo.

Dessa sessioner belyste de stora framstegen inom migränvården och de nya möjligheterna som riktlinjerna medför i praktiken.

Ett annat spännande inslag var sessionerna om minnessjukdomar där Sebastian Palmqvist och David Fällmar gav en uppdatering om neurokemisk och neuroradiologisk diagnostik, följt av ett mer praktiskt inslag om minnesträning från minnesmästaren Martin Nilsson.

MS – fokus på nya mekanismer och behandlingar
MS är ett ständigt aktuellt ämne, och i år diskuterades bland annat det nya begreppet ”Smouldering MS” och kopplingen till kroniska lesioner som järninnehållande paramagnetic rim lesions (PRLs) och slowly expanding lesions (SELs).

Ledande forskare lyfte fram betydelsen av aktiverade mikroglia och astrocyter, med ambitionen att utveckla nya behandlingar som kan angripa dessa kroniska inflammatoriska lesioner.

Dessutom presenterades nya studier om Epstein-Barr-viruset (EBV) som en potentiell triggermekanism för MS. Forskning från både USA och Sverige stärker sambandet mellan EBV och MS, och detta ämne diskuterades ingående under veckan.

Läs hela artikeln

Win-win med utbyte av ryggkirurger

Det råder brist på ryggkirurger. Därför har två ortopeder på Ryggkirurgiskt centrum vid Sophiahemmet och Karolinska Universitetssjukhuset bytt plats med varandra. Målet är att öka kompetensen och inspirera nyblivna ortopeder att utbilda sig till ryggkirurger.

Carl Mellner, specialistläkare i ortopedi med inriktning ryggkirurgi, har arbetat sex månader på Ryggkirurgiskt centrum (RKC) vid Sophiahemmet. Snart återgår han till sin ordinarie tjänst på Karolinska och RKC får tillbaka den ryggkirurg som Carl har bytt plats med.

Utbytet av ortopeder är det första i ett försök att komma till rätta med bristen på ryggkirurger i Region Stockholm. Martin Skeppholm, verksamhetschef på RKC, ser stora vinster med utbytet – inte minst för de privata vårdgivarna.

– Om det inte finns bra ryggkirurger i akutvården så drabbas vi också, eftersom vi behöver deras hjälp ibland. De unga kirurger som deltar i utbytet får snabbt en bred kompetens. Det är win-win för samtliga aktörer, säger han.

Kunskapsutbyte
Han menar att det inte finns någon motsättning mellan privata och offentliga vårdgivare. Tvärtom tycker han att det känns självklart att utbyta kunskap och erfarenheter. Karolinska och RKC samarbetar friktionsfritt kring utbytesprojektet, som regionen vill ha för att tillgodose behovet av ryggkirurger. För närvarande utbildas en ryggkirurg vartannat år, vilket är för få.

Carl Mellner berättar att han länge har velat göra ett utbyte och att han är glad över att ha fått chansen att arbeta ett halvår på RKC.

– Jag vill bredda min kompetens och lära mig mer om planerad kirurgi av förslitningsskador och här får jag möta betydligt friskare patienter än jag är van vid. Verksamheten är också effektivare och mer standardiserad, vilket är nytt för mig, säger han.

Läs hela artikeln

En nationell hjärnplan för Sverige

Sverige behöver göra mer för att ta vara på, vårda och utveckla befolkningens hjärnkapital. Vi behöver en nationell hjärnplan. Det skriver Anna Hemlin och Joakim Ramsberg, Hjärnfonden, tillsammans med Martin Schalling, professor vid Karolinska Institutet och ordförande Suicide Zero, i en debattartikel i Altinget.

Kunskapsintensiva arbeten har tagit över stora delar av ekonomin i utvecklade länder. När en enda rad kod kan vara mer värt mer än en hel dags fysiskt arbete har kroppslig styrka blivit mindre viktig och i stället sätts hjärnan på prov. Mängden och komplexiteten i informationen som våra hjärnor måste hantera har mångdubblats: i dag skapas mer data på en dag än vad som producerades under flera årtionden runt förra sekelskiftet.

Bygg upp hjärnkapitalet
Ett lands konkurrenskraft och välstånd beror numera till stor del på summan av dess invånares intellektuella resurser, kognitiva förmågor samt emotionella och sociala färdigheter. Detta har med ett ord kommit att kallas hjärnkapital i den internationella debatten. Hjärnkapitalet är sannolikt den viktigaste delen av det så kallade humankapitalet, vilket har ett starkt samband med ekonomisk tillväxt.

Sverige skulle ha mycket att vinna på att ta hand om vårt hjärnkapital. Hälso- och sjukvård samt hjärnforskning är uppenbara arenor, men det finns fler exempel på områden där vi kan välja att bygga upp, eller förlora, hjärnkapital.

Förskolan och skolan är mycket betydelsefulla för barns utveckling under åren när hjärnan utvecklas i exceptionell takt och lägger grunden för kognitiv, emotionell och social utveckling. Vi ser en oroande trend med låga kunskapsresultat och minskad likvärdighet i skolan, särskilt för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hjärnskador.

Psykisk ohälsa är kapitalförstöring
Det är hjärnkapitalförstöring att en stor andel personer med hjärndiagnoser har svag eller ingen plats på arbetsmarknaden samt att 46 procent av sjuktalen nu beror på psykisk, särskilt stressrelaterad, ohälsa. En intressant fråga för framtiden är hur AI-utvecklingen kommer att påverka hjärnkapitalet och vilka anpassningar samhället behöver göra.

Läs hela artikeln

Internationella Alzheimerdagen

ECTRIMS