Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny lärobok som fyller ett stort tomrum

Ny lärobok som fyller ett stort tomrum
”Man ska nog uppmana studenterna att köpa boken tidigt i utbildningen, så att de kan använda den på flera olika kurser och dessutom ha som uppslagsbok under hela utbildningstiden.”

”Klinisk neurovetenskap” är en lärobok i det lilla formatet (224 sidor) som nyss kommit ut på Liber förlag med professor Bo Norrving, Lunds universitet, som redaktör. Boken kostar 458 kronor på www.bokus.com. Bokens författare har omfattande klinisk och akademisk erfarenhet och motsvarar de yrkesgrupper den neurologiskt sjuke kan möta: läkare i neurologi och rehabiliteringsmedicin, fysioterapeut, sjuksköterska, neuropsykolog, arbetsterapeut och logoped. Bokens målgrupp är medellånga vårdutbildningar, till exempel inom omvårdnad, fysioterapi, arbetsterapi och logopedi. En lärobok har saknats för dessa utbildningar och därför fyller den här boken ett stort tomrum. Tyvärr är inte neurologi ett ämne som omfattar särskilt många poäng på dessa utbildningar, så tiden att hinna läsa en lärobok kan säkert bli knapp för studenten. Man ska nog uppmana studenterna att köpa boken tidigt i utbildningen, så att de kan använda den på flera olika kurser och dessutom ha som uppslagsbok under hela utbildningstiden. Boken innehåller fem kapitel: en inledande sammanfattning av nervsystemets anatomi och fysiologi (ca 46 procent av bokens innehåll), följt av kapitel om symtom/diagnos (ca 22 procent), undersökningsmetoder (ca 3 procent), sjukdomslära (ca 14 procent) och slutligen ett kapitel om teamarbete och yrkesspecifika insatser (ca 15 procent).

Läs hela recensionen som PDF

Stamcellsbaserad behandling av ryggmärgsskada

Förbättrat medicinskt omhändertagande och förbättrad rehabilitering har lett till en ökad livslängd och bättre livskvalitet hos patienter med ryggmärgsskada, men återskapande av förlorade sensomotoriska funktioner är alltjämt en stor utmaning. Transplantation av stamceller ses av många som en lovande möjlighet att återge förlorade funktioner efter ryggmärgsskada och begränsade inledande kliniska försök med sådan behandling pågår.1 I denna artikel diskuteras möjligheter med stamcellsbaserad behandling av ryggmärgsskada i en experimentell modell av avulsion av ryggmärgens sensoriska bakrötter, en modell som är kliniskt relevant då den motsvarar den sensoriska komponenten i spinal rotavulsion. Vi har i våra experiment uppnått långsiktig partiell återkomst av sensoriska funktioner i denna modell av bakrotsavulsion efter transplantation av neurala progenitorer (förstadier) producerade från humana embryonala stamceller.

SPINAL ROTAVULSION
Spinal rotavulsion innebär avslitning av en eller flera nervrötter från ryggmärgen (Figur 1a), oftast drabbas plexus brachialis. Eftersom skadan inte bara drabbar de avslitna rötterna utan också angränsande områden i ryggmärgen, betraktas rotavulsion som en longitudinell ryggmärgsskada.2 Studier av patofysiologiska mekanismer och behandlingsmöjligheter vid spinal rotavulsion har därför direkt relevans för ryggmärgsskada i allmänhet. Den vanligaste orsaken till avulsion av plexus brachialis är trafikolyckor, framför allt med motorcykel, men även till exempel fall från hög höjd och svår förlossning då barnet behöver dras ut kan orsaka skada på plexus brachialis. Symtomen och deras omfattning beror på vilka rötter och hur många rötter som slitits av. Vid avulsion av plexus brachialis drabbas patienten av förlamning i hela eller delar av övre extremitetens muskler, känselbortfall inom motsvarande områden och oftast svårbehandlad kronisk smärta av neuropatisk karaktär.

Läs hela artikeln som PDF

Trombektomi vid ischemisk stroke – ett paradigmskifte inom akut strokebehandling

Trombektomi vid ischemisk stroke – ett paradigmskifte inom akut strokebehandling
Trombektomi är en endovaskulär metod där man med kateter mekaniskt avlägsnar en propp i hjärnan. Mycket talar för att trombektomi är det viktigaste som har hänt inom stroke de senaste 20 åren, ett paradigmskifte inom akut strokebehandling. I denna översiktsartikel sammanfattar Erik Lundström, sektionsöverläkare vid Neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, bevisläget för trombektomi vid ischemisk stroke

För två år sedan var läget betydligt dystrare för metoden. Tre negativa studier presenterades på den internationella strokekonferensen på Hawaii.1-3 Det fanns i huvudsak två anledningar till det negativa resultatet: fel metod för att välja ut patienter och äldre typer av devices för att åtgärda proppen. Den endovaskulära världen förstod att det var allvar. Om man inte kunde visa att denna metod fungerade, skulle myndigheterna inte komma att godkänna behandlingen. Det faktum att myndigheterna i Nederländerna endast ersatte kostnaderna för trombektomi inom ramen för kliniska studier, visade sig dock vara en framgångsfaktor. Under det senaste dryga halvåret har det nu presenterats sju randomiserade kontrollerade studier som entydigt visar att trombektomi är en effektiv metod.4-10 Jag kommer att referera till studiernas namn enligt deras akronymer (Tabell 1). Faktarutan innehåller förklaring av termer och förkortningar som används i artikeln.

Läs hela artikeln som PDF

Nanoklädda elektroder som kan läsa av och stimulera nervsystemet: ÄR DETTA MÖJLIGT?

Nanoklädda elektroder som kan läsa av och stimulera nervsystemet: ÄR DETTA MÖJLIGT?

I dag används ett fåtal olika elektrodkonstruktioner för exempelvis behandling av symtom hos Parkinsonpatienter. Framtidens vidareutveckling av sådana elektroder går mot en ultratunn elektrod i mikrostorlek, tänkt att användas för långtidsimplantation i hjärna och ryggmärg. Dessa ”state-of-the-art”-elektroder kan komma att hjälpa patienter med svåra funktionshinder, kronisk smärta, depression, epilepsi och neurodegenerativa sjukdomar. Elektrodernas uppgift är att skicka och ta emot elektriska signaler i det centrala nervsystemet. Tekniken, som kallas för Brain Machine Interface (BMI), väntas även revolutionera studier av fundamentala neurofysiologiska funktioner som minne och inlärning, då detta kommer att kunna studeras på vakna djur. Därmed öppnas helt nya möjligheter att förstå hur hjärnan fungerar, samt att utveckla nya terapeutiska metoder, menar Cecilia Eriksson Linsmeier och Lina Gällentoft, Neuronano Research Center, Lunds universitet. Kanske kommer blinda att kunna se, döva att höra och rörelsehindrade att gå?

Dagens implanterbara BMI-elektroder, tänkta för forskning eller klinisk användning, fungerar tyvärr inte helt optimalt.1-2 Ofta försämras funktionen över tid, då kontakten med individuella nervceller försvinner. Kontakten med enskilda nervceller är en förutsättning för att dessa elektroder ska fungera. Den försämrade funktionen beror förmodligen till största del på att elektroderna isoleras av reaktiva celler och inflammatorisk ärrvävnad som kapslar in elektroderna (Figur 1). Detta inflammatoriska förlopp  leder till att nervcellerna antingen skjuts bort från elektroderna eller att de dör då de reaktiva cellerna som utgör ärrvävnaden frisätter´olika inflammatoriska faktorer. Att hjärnans vävnad reagerar på detta sätt och bildar ärrvävnad bestående av reaktiva inflammatoriska gliaceller beror förmodligen inte på att elektroderna tillverkas av ett icke-biokompatibelt material, utan snarare på dimension och design av dagens BMI-elektroder. Elektroderna som används i dag är nämligen relativt stora, stela och tunga och därmed inte helt skräddarsydda för ändamålet. Hjärnan utsätts för konstant rörelse (hjärtslag, andning, accelerationskrafter o.s.v.) och mycket tyder på att det är de rörelser och mikrokrafter som uppstår mellan den implanterade, oflexibla elektroden och hjärnan som starkt påverkar det kroniska inflammatoriska svaret och därmed elektrodens funktion.

Läs hela artikeln som PDF

Kalcitoningenrelaterad peptid och dess roll vid migrän

Migrän är den vanligaste neurologiska sjukdomen med en prevalens på 14,7 procent och rankas som nummer 7 bland de mest invalidiserande sjukdomarna. Prevalens under 1 år i USA var 11,7 procent; 17,1 procent bland kvinnor och 5,6 procent bland män. De flesta patienter behandlar enbart akuta anfall av migrän, men uppåt fyrtio procent borde ha nytta av profylaktisk medicinering. Migrän är en sjukdom som har mycket stora socioekonomiska konsekvenser för samhället och som inverkar starkt på patientens livskvalitet. Tillståndet karakteriseras av återkommande attacker av smärta och vissa associerade symtom, som vanligtvis varar från 4 till 72 timmar. Sjukdomen har vissa drag gemensamma med episodiska smärtsjukdomar (självbegränsade attacker av smärta) och kan därför bäst beskrivas som en kronisk episodisk störning. Migrän delas in i fem huvudkategorier, där de två viktigaste och vanligaste är migrän utan aura och migrän med aura. Aura är det enda som´skiljer dessa två subtyper, medan smärta och migränassocierade symtom är identiska. Kriterierna för migrän utan aura kan beskrivas som en kombination av vissa smärtkarakteristika och migränassocierade symtom.

Läs hela artikeln som PDF