Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

AD/PD™ 2017, Wien 29/3–2/4 – Referat, rekapitulation och reflektion

AD/PD™ 2017, Wien 29/3–2/4 – Referat, rekapitulation och reflektion
Vad gör 3.400 personer från vitt skilda länder med verksamhet inom klinik och forskning inom Alzheimers och Parkinsons sjukdom i Wien under ett par dagar i mars/april? Jo, man deltar i den 13:e internationella konferensen för Alzheimers och Parkinsons sjukdom i ett strålande soligt och sommarvarmt Wien, huvudstad i Österrike. Här är ett referat av Johan Lökk, professor och överläkare, Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Dessa AD/PD-kongresser tenderar ofta att ha en stark övervikt mot preklinisk forskning och experiment och mindre av klinik och ofta mer av Alzheimers än Parkinsons sjukdom. Såväl aktiva deltagare som utomstående personer kan notera att forskningen och utvecklingen inom dessa båda neurodegenerativa områdena är omfattande, men där det i den kliniska implikationen av resultaten föreligger en viss skillnad. Denna består i att det vid Alzheimers sjukdom tills i dag finns färre kliniskt farmakologiska möjligheter till terapi och symtomlindring i motsats till Parkinsons sjukdom, som har en tämligen omfattande palett av terapier. Däremot är markörerna och de diagnostiska verktygen för att sätta diagnos med olika typer av bildering och våta biomarkörer större vid Alzheimers än Parkinsons sjukdom. Ytterst är ju båda diagnoserna ett komplext pusselläggande med stor klinisk vikt. För ingen av sjukdomarna finns någon bromsande eller protektiv behandling än så länge, trots lovvärda och förhoppningsfulla studier. Denna gång valde jag att fokusera kring Parkinsons  sjukdom.

BETYDELSEN AV ICKE-MOTORISKA SYMTOM
En av de första föreläsningarna/symposierna inleddes av en föreläsare, initialt utan presentation eller namn, som hade påtagliga bekymmer med såväl att ta sig fram till podiet som störningar och överrörelser, vilket gjorde att auditoriet undrade hur detta skulle gå. Väl uppe på podiet harklade han sig och med inledande stackatoröst presenterade sig som ”Tommy med Parkinsons sjukdom”. Med slides och videopresentationer imponerade han genom en intressant och givande exposé av sin egen sjukdoms start, diagnos, behandling och förlopp som både var insiktsfull, gripande och rörande. Utöver de motoriska problemen beskrev han nogsamt de icke-motoriska symtomen som säkert kan vara igenkända bland de flesta parkinsonpatienter. Han beskrev sina största problem i ökande skala som: ”Tommy’s top ten threats”:

Läs hela artikeln som PDF

MDS Congress 2017, Vancouver

MDS Congress 2017, Vancouver
Kanadensiska Vancouver stod som värd för årets 21th International Congress of Parkinson’s Disease and Movement Disorders. Örjan Skogar, överläkare, Parkinsonmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, bidrar här med en fyllig kongressrapport.

Vancouver, British Columbia, Canada. ”Far away”, men väl värt att besöka. Så kan man sammanfatta den gastkramande utsikten som mötte kongressdeltagarna på terrassen till Vancouver Convention Centre. Betagande vyer över snöklädda toppar på andra sidan ”Waterfront”. Med sina 15 grader i medeltemperatur behöver däremot ingen skandinav ha något att överraskas av. Med nedladdningsbar up-to-date-app för MDS 2017 med schedule och personlig schedule samt utvärderingar, hade man inget att frukta vad gäller missade insatser eller avcheckade ämnesområden. Sammanlagt 4.100 deltagare var registrerade på detta möte, definitivt ett ledande mötesforum för kollegor intresserade av movement disorders. MDS har numera ca 7.000medlemmar i världen, varav endast 51 i Sverige, varför man får vara lite stolt över den fina markeringen man erhöll på sitt halsband.

SYMTOMFLUKTUATIONER VID PARKINSONS SJUKDOM
Söndag klockan 08, lokal tid, inleddes kongressen med ”Treating Motor Complications of Parkinson’s Disease”. Bettina Debu, Frankrike och Oscar Gershanik, Argentina, presenterade fenomenologi, patofysiologi och behandlingsalternativen vid dessa klassiska komplikationssymtom vid Parkinsons sjukdom. Dyskinesikunskap kan sägas vara en egen entitet i sammanhanget. För patienten viktigt att förstå skillnad mellan dyskinesi och tremor (egen kommentar). Han-Joom Kim, MD, PhD och professor vid Department of Neurology and Movement Disorders Center vid Seoul National University redogjorde för de olika beskrivna formerna av dyskinesier vid Parkinsons sjukdom. Redan i slutet av 1980-talet beskrevs fenomen som ”superoff ” eller ”end-of-dose rebound worsening” liksom ”beginning of dose worsening”, båda tillstånden sannolikt beroende på sen stimulering av hämmande autoreceptorer vid låga koncentrationsnivåer av dopamin.

Läs hela referatet som PDF

Svenska Neurologiveckan 2017 i Göteborg

Svenska Neurologiveckan 2017 i Göteborg
Svenska Neurologföreningens Neurologivecka arrangerades för tredje gången den 8–12 maj i Göteborg, med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som lokal arrangör. Veckan bjöd, föga överraskande, på neurologisk fortbildning av högsta klass, kollegialt samkväm och varierad väderlek värdig västkusten. Här är en sammanfattning av Johan Zelano, Ulrika Lindgren, Caroline Ingre och Anneli Ozanne.

Mötets officiella tema var ”Spaning i framtiden” och formatet var det numera välbekanta, med halvdagar fördelade på diagnossällskap och lokal arrangör. Kongresslokal var Chalmers Lindholmens konferensanläggning på Norra Älvstranden, en expansiv stadsdel förbunden med stadskärnan genom avgiftsfri färja. Denna användes bland annat för transport till välkomstmottagningen som hölls i Chalmersska huset vid hamnkanalen. Representanter för Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen välkomnade mötesdeltagarna som också fick sig lite lokal historia till livs. Chalmersska huset byggdes efter en stor stadsbrand i Göteborg 1802 och speglar med sina över tusen kvadratmeter – för ett ensamhushåll – den enorma förmögenhet William Chalmers gjorde sig som överliggande superkargör för Ostindiska Kompaniet i Kanton. Vid hans död 1811 var Sahlgrenska sjukhuset en stor förmånstagare i testamentet, men pengarna räckte också till att grunda nuvarande Chalmers tekniska högskola.

MÅNDAG 8/5
ST-DAGEN
Neurologiveckan inleddes under måndagen med en ST-eftermiddag på temat neuroonkologi. Ett fyrtiotal ST-läkare från olika delar av landet samlades för att ta del av utbildningsprogrammet. Anja Smits, neurolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, inledde med en presentation kring bakgrund, epidemiologi och klassifikation av hjärntumörer med tyngdpunkt på låg- och högmaligna gliom. Man går mer och mer mot att klassificera tumörtyp med molekylär diagnostik som tillägg till den histopatologiska diagnostiken och behandlingen blir mer individanpassad. Under 2016 publicerade WHO en ny klassifikation av tumörer i centrala nervsystemet, som tar hänsyn till både tumörens genotyp och fenotyp. I den svenska kliniska vardagen har undersökning av genen för IDH (isocitratdehydrogenas) blivit standard och frånvaro av mutation talar för en högmalign tumör även om histologin ser lågmalign ut. Ytterligare diagnostik som används innefattar analys av codeletion i 1p/19q som föreligger i oligodendrogliom. Liksom tidigare undersöks metyleringsgraden av MGMT-promotorn (metylguanin-DNA metyltransferas) och en hög grad av metylering talar för bättre svar på behandling med alkylerande cytostatika. Ytterligare markörer och genetiska förändringar används också allt mer, men många är än så länge främst i forskningssyfte, exempelvis EGFR (epidermal growth factor) och p53. Efter detta följde grupparbete med utgångspunkt i patientfall indelade i låg- och höggradiga gliom. Utöver noggrann genomläsning av artiklar som skickats ut på förhand och kompendier, blev det diskussion kring handläggningssätt på olika sjukhus, både rent medicinskt men även i omhändertagandet med tumörteam, avdelningsplatser med mera. Asgeir Jakola, neurokirurg, och Katja Werlenius, onkolog, båda från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, bildade sedan en multidisciplinär panel tillsammans med Anja Smits. Patientfallen som förberetts i grupparbetet diskuterades i helgrupp med svar och genomgång av panelen. Det blev givande diskussioner kring handläggning av äldre patienter med högmaligna gliom med eller utan metylering av MGMT-promotorn, vikten av resektion och betydelsen av patientens egen åsikt om behandling. Även nya rön om att äldre patienter kan vara betjänta av en kortare strålbehandling i kombination med temozolomid jämfört med ordinarie längd av strålbehandlingen diskuterades. Slutligen uppmanades ST-läkarna att delta i neuroonkologisk verksamhet, exempelvis multidisciplinär tumörrond, på hemmakliniken och att följa egna patienter över tid med stöd av äldre kollegor.

Läs hela referatet som PDF

 

Brains travel on EAN 2017, Amsterdam 24–27 juni

Brains travel on
EAN 2017, Amsterdam 24–27 juni
Vid EAN 2017, the European Academy of Neurologys tredje kongress i Amsterdam i juni, diskuterades många aspekter som är relevanta för neurologer och andra specialister. Kongressens huvudtema var resultatmått. Här är en sammanfattning av Dorota Religa, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet.

MS – MULTIPEL SKLEROS
Vid föreläsningen om resultatmått i MS-studier gav Bernard M.J. Uitdehaag, Amsterdam, en presentation där även drottning Máxima deltog. I likhet med Sverige engagerar sig de nederländska kungligheterna i kampen mot olika sjukdomar. Hur mäter man progression och resultat vid MS? Det började en gång i tiden med att läkaren rapporterade återfall och sedan kom Kurtzkes ursprungliga handikappsskala från 1955, vilken 1983 raffinerades till den expanderade funktionsstatusskalan (EDSS) som fortfarande används regelmässigt. Efter detta kom prestationsbaserad multifunktionsbaserad MSFC på 1990-talet och nya rörelser mot patientrapporterade åtgärder. Terapeutiska framsteg inom MS har möjliggjort höjd ribba när det gäller att definiera sjukdomsbördans omfattning. Skalan NEDA används numera, vilken indikerar ingen uppenbar sjukdomsaktivitet när det gäller återfall, invaliditetsprogression och MRI-inflammatorisk aktivitet. Nu utvidgas NEDA till NEDA-4 samt NEDA-5 (hur många siffror/aspekter kan man inkludera i NEDA – 100?, skämtade Uitdehaag), där man har inkluderat ingen patologisk volymförlust på MR och ingen kognitiv försämring. Under EAN-kongressen presenterades att EMA (European Medicines Agency) har godkänt preparatet cladribine som MS-behandling. Cladribine kommer att finnas som 10 mg tabletter och det är en antimetabolit som utplånar lymfocyter genom att orsaka DNA-fragmentering och störa DNA-syntesen. Enligt EMA och forskare på EAN-kongressen är fördelarna med cladribine flera: Förmåga att minska frekvensen av återfall och fördröja sjukdomsprogression. De viktigaste biverkningarna är lymfopeni, som kan vara svår och långvarig, samt infektioner, inklusive herpes zoster.

EPILEPSI
Både i EAN-presidentens föredrag och i sammanfattningen av kongressen har man fokuserat på utfallsmått vid epilepsi. Moritz Romberg-föreläsningen ”Epilepsy: Where do we stand? Where are we headed?” gavs av Christian E. Elger, Bonn. I epileptologin representerar patientrapporterade anfallstider ofta det primära utfallsmåttet i kliniska studier. Tyvärr rapporterar både epilepsipatienter som deltagit i kliniska läkemedelsprövningar och epilepsipatienter i allmänhet jämförbara felaktiga anfallstal (ca 50 procent) [Bild 1].1 I en presentation av Michel van Putten från University of Twente i Nederländerna citerades fysikern lord Kelvin: Att mäta är att veta. Om du inte kan mäta det kan du inte förbättra det – det var direkt relaterat till ifall vi vet om patienten har epilepsin i schack eller inte. Hur kan vi göra det? Med hjälp av olika devices, tekniska anordningar [Bild 2].

Läs hela referatet som PDF

Immuno Event 2017, 30 november, Grifols

Hot Topics in Neuroimmunology
• Autoimmune Disorders in Neurology
• Sonographic Imaging for Diagnosis of Inflammatory Neuropathies
• CIDP – only a Peripheral Disorder?

The target group is specialist physician and physician under specialist training in neurology and immunology and other areas where autoimmune neurological diseases are present. Nurses who treat autoimmune diseases in neurology are also welcome.
More info