Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Säkerhetsuppföljning av nyare MS behandlingar, F Piehl

Merck erbjuder ytterligare webinarföreläsningar. Den 15 oktober kommer Fredrik Piehl att prata om hur nyare MS-behandlingar och skiljer sig från de äldre och hur säkerhetsuppföljningen ser ut på dessa. Vilka frågeställningar har uppkommit i takt med att MS-behandlingarna blir mer och mer avancerade?  Föreläsningen är förlagd till lunchtid för att passa med den övriga verksamheten på kliniken. Upplägget är ca 30-35 min föreläsning och därefter finns möjlighet att ställa frågor till föreläsaren under 10-15 min. Hoppas att du har möjlighet att delta!

Säkerhetsuppföljning av nyare MS behandlingar
Tisdag 15 oktober, kl 12.00-13.00

För mer info och anmälan

Kan gamla oligodendrocyter reparera hjärnskador vid multipel skleros?

Kan gamla oligodendrocyter reparera hjärnskador vid multipel skleros?

Oligodendrocyter är en typ av gliacell som skapar isolerande myelinhöljen runt neuroners axon i centrala nervsystemet, vilket bidrar till snabb fortledning av nervimpulser. Vid MS attackeras myelinet av immunsystemet, vilket försämrar fortledningen, orsakar axonal död och slutligen neurologisk dysfunktion. Karaktäristiskt för MS är en generell inflammation och demyelinisering i kombination med områden där inflammationen har orsakat fokala lesioner som ofta kan ses med MRI. Runt lesionerna finns till synes normal vit substans (normal appearing white matter, NAWM). Dock finns ofta även tecken på skada i NAWM i form av exempelvis mild inflammation, svullnad och glios.1 Studier där man använder djurmodeller av MS-sjukdomen visar på att demyelinisering följs av remyelinisering och att denna regenerativa process kan förbättra neurologisk funktion.2 Flera studier har visat att oligodendrocytprogenitorceller genererar nya remyeliniserande oligodendrocyter, medan gamla oligodendrocyter inte bidrar till remyeliniseringen. 3,4 Huruvida denna remyelinisering sker i människa och vilka celler som i så fall ansvarar för denna process är inte klarlagt.

Vissa lesioner, så kallade ”shadow plaques”, hos MSpatienter har tolkats som remyeliniserade då de uppvisar tunnare myelin med en annorlunda struktur än myelinet i normal vit substans.Det är stort fokus i forskningsvärlden på just remyeliniseringsprocessen vid MS, då detta är ett naturligt mål för framtida terapier. Majoriteten av studier av remyelineringsprocessen har gjorts i djur, där man har antagit att processen är densamma som hos människor. Det är därför mycket viktigt att studera hur dessa fynd translaterar till människohjärnan. Faktum är att man i den friska hjärnan har visat att nybildningen av oligodendrocyter och myelinisering hos människa är mycket olik den hos försöksdjur och att omsättningen av oligodendrocyter i människa är mycket låg.5

RETROSPEKTIV ÅLDERSBESTÄMNING AV CELLER MED HJÄLP AV RADIOAKTIVT 14C
I en studie, nyligen publicerad i Nature undersökte vi nybildningen av oligodendrocyter i post mortem-vävnad från totalt 40 MS-patienter med en unik 14C-metod.6 Denna metod utnyttjar inkorporeringen av den naturligt förekommande men sällsynta isotopen 14C i DNA. Isotopen 14C är den minst förekommande av kolisotoperna i atmosfären och generas naturligt genom kosmisk strålning. Under kalla kriget orsakade dock atmosfäriska atombombstester förändringar i koncentrationen av denna isotop. Vid dessa atombombssprängningar skapades stora mängder av 14C och en drastisk ökning av 14C i atmosfären kunde uppmätas. Sedan bannlysningsavtalet av atmosfäriska atombombstester skrevs under 1963 har koncentrationen av 14C i atmosfären minskat då isotopen har diffunderat ut i världshaven samt tagits upp i biotopen av växter via fotosyntes. När människor och djur äter växter, tas 14C upp av kroppen och inlagras i DNA under celldelningsprocessen. 14C inlagras i samma förhållande som dess andel i atmosfären under tidpunkten för celldelningen. Då DNA är en mycket stabil molekyl, bibehåller postmitotiska celler 14C-koncentrationen som inkorporerats vid celldelningen. Således kan 14C fungera som en naturlig åldersbestämningsmarkör genom att man jämför koncentrationen 14C i DNA i cellkärnor med den atmosfäriska koncentrationen [Figur 1A och 1B]. Med matematisk modellering kan man dessutom undersöka en cellpopulations celldelningsdynamik och testa olika biologiska scenarier.7,8

ÖKAD NYBILDNING AV OLIGODENDROCYTER I NAWM HOS INDIVIDER MED AGGRESSIV MS
14C-metoden användes för att undersöka nybildningen av oligodendrocyter i NAWM hos MS-patienter i hjärnans vita substans jämfört med friska individer. Nybildningshastigheten var 3 gånger så hög i 7 av 20 individer och hög nybildningshastighet korrelerade med kort sjukdomstid, det vill säga tiden från diagnos till död. Detta talar för att patienter med aggressiv MS-sjukdom har ökad nybildning av oligodendrocyter. Majoriteten av MS-patienterna, inkluderande några patienter med snabbt sjukdomsförlopp, hade dock jämförbar nybildningshastighet med vit substans hos friska, talande för att antingen sjukdomen eller svaret på sjukdomen är heterogent.

Läs hela artikeln

Hur ska alla i Sverige få tillgång till trombektomi vid stroke?

Hur ska alla i Sverige få tillgång till trombektomi vid stroke?

Trombektomi vid stroke innebär att man avlägsnar en propp mekaniskt i hjärnan. Behandlingen är mycket effektiv. Möjligheten till ett oberoende liv fördubblas hos patienter som genomgår trombektomi som tilläggsbehandling till intravenös trombolys. Samtidigt är tillgången till denna avancerade behandlingen ojämlikt fördelad över landet. I denna artikel sammanfattar Erik Lundström, överläkare vid Akademiska sjukhuset och adjungerad universitetslektor vid Uppsala universitet, situationen i Sverige.

I Hälso- och sjukvårdslagen andra paragraf1 står det att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. När det gäller trombektomi är det tydligt att det finns stora skillnader. Framför allt är det en brist i de delar av Sverige som är glest befolkade.

STORA DELAR AV SVERIGE SAKNAR MÖJLIGHET TILL TROMBEKTOMI
Kartan ovan illustrerar detta tydligt [Karta 1].2 Kartan visar alla sex trombektomicenter i Sverige. Runt varje center finns en cirkel som anger en ambulanstransporttid på 60 minuter. Sjukhus med transporttid inom 60 minuter är markerade med grå färg. Sjukhus med en transporttid över 60 minuter har en ofylld cirkel. Invid cirkeln står antal minuter till närmaste trombektomicenter. Kiruna (248 minuter), Gällivare (202 minuter) och Torsby (193 min) är de sjukhus som ligger längst från möjligheterna till trombektomi. Därefter kommer Östersund (171 minuter) och Arvika (168 minuter). Flera medelstora städer har långa transportvägar: Sundsvall 115 minuter och Karlstad 135 minuter.

TID ÄR HJÄRNA
Vid en stroke dör 2 miljoner nervceller per minut. Därför är varje minut dyrbar. En fördröjning på en timme gör att hjärnan åldras 3,6 år.3 Tid är hjärna.

HUR STORT ÄR BEHOVET AV TROMBEKTOMI?
Den Nationella arbetsgruppen för stroke (NAG stroke) har under ledning av professor Lars Rosengren presenterat en rapport2 där man uppskattar behovet av trombektomi till ungefär 6 procent av totala antalet ischemisk stroke. Det skulle innebära runt 1.200 trombektomier per år i Sverige [Tabell 2]. Om man accepterar 1.200 som ett målvärde nådde vi drygt hälften under 2017, det vill säga 3,3 procent (668 av 1.200). Glädjande nog ökar antalet trombektomier med ungefär 30 procent per år [Tabell 3] och den preliminära siffran för 2018 är 855, vilket utgör 4,3 procent (855 av 1.200), det vill säga drygt 70 procent av behovet.2,4

Men i framtiden kan behovet för trombektomier öka ytterligare eftersom vetenskapliga studier har visat att det är möjligt att framgångsrikt behandla upp till 16–24 timmar efter insjuknande.5,6 Studier i Storbritannien och Australien har också visat på att antalet möjliga kandidater för trombektomi kan vara upp mot 10–13 procent av ischemisk stroke. 7,8 Det är dubbelt så stort som den Nationella arbetsgruppen för stroke anger.3

Läs hela artikeln

Huntingtons sjukdom påverkar även hypotalamus

Huntingtons sjukdom påverkar även hypotalamus

Det är väl känt att hjärnans motorcentrum tar skada vid Huntingtons sjukdom. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu visat att även hypotalamus tar skada vilket påverkar humör, sömn och ämnesomsättning. Upptäckten skulle kunna leda till nya angreppspunkter för framtida läkemedel. Läs mer i denna artikel av Åsa Petersén, professor i neurovetenskap och överläkare i psykiatri.

Huntingtons sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom i gränslandet mellan neurologi, psykiatri och klinisk genetik. Den leder till för tidig död och det finns ingen sjukdomsuppbromsande behandling. Huntingtons sjukdom är orsakad av en CAG-expansion i huntingtongenen som nedärvs autosomalt dominant med full penetrans, det vill säga risken är 50 procent att ha ärvt mutationen för varje barn till en sjuk förälder och förekomst av mutationen leder alltid till sjukdom. Prevalensen beräknas till 1 på 10.000 med cirka 1.000 personer i Sverige som har diagnosen i dag. Det pågår och planeras internationella kliniska prövningar för att minska det sjukdomsframkallande proteinet huntingtin i patienter med Huntingtons sjukdom.1
Potentialen kan vara stor för dessa framtidens behandlingar men utmaningarna är samtidigt många. Huntingtinproteinet finns i alla kroppens celler och är viktigt i sin vanliga form redan embryonalt. Det är tydligt att det saknas svar på grundläggande frågor om hur och när sjukdomen verkligen uppkommer och vilka hjärnregioner som är av betydelsen för utvecklingen av olika symtom och därmed var och när man behöver minska huntingtinproteinet för att få en meningsfull effekt. Min forskning syftar till att ge svar på en del av dessa viktiga frågor.

DIAGNOS AV HUNTINGTONS SJUKDOM
Den kliniska diagnosen Huntingtons sjukdom ställs i typfallet när en individ uppvisar tydliga motoriska symtom som chorea (ofrivilliga rörelser) i kombination med ett positivt gentest. Ofta är personen då mellan 30–50 år men stora variationer kan förekomma beroende på bland annat längden av CAGrepetitionen och andra bidragande genetiska faktorer. Flera stora observationsstudier av individer som bär på den sjukdomsframkallande genen har visat att tidpunkten för diagnos baserad på motoriska symtom har föregåtts av 10–20 år av progredierande förändringar i basala ganglierna och vitsubstans samt kognitiva och psykiatriska symtom. Nervcellsdysfunktion och atrofi av striatum i basala ganglierna kopplas ihop med de typiska motoriska symtomen och förändringar i cerebrala kortex är associerade till utvecklingen av kognitiv svikt. Den kognitiva svikten karakteriseras av exekutiv dysfunktion med påverkad uppmärksamhet, försämrad organisationsförmåga och minskad mental flexibilitet.

De psykiatriska symtomen kan vara många. Vanligast är irritabilitet, apati, depression och ångest. Orsaken till utvecklingen av psykiatriska symtom är inte klarlagd. Andra symtom som uppkommer tidigt i sjukdomsförloppet är förändringar av dygnsrytm och sömnstörning. Det finns också en påverkan på patienternas metabolism med viktnedgång i senare stadier medan ett högre BMI vid diagnos är associerat till ett mer långsamt sjukdomsförlopp. Då psykiatriska symtom, sömnstörning och påverkan på metabolism är aspekter av sjukdomen som är tidiga och/eller påverkar sjukdomsförloppet är det viktigt att förstå de underliggande neurobiologiska mekanismerna för att identifiera nya angreppspunkter för behandling och/eller var man bör minska huntingtinproteinet. Hypotalamus är ett hjärnområde som just är viktigt för regleringen av sömn, metabolism och känsloläge. De projekt som jag driver i min forskargrupp på Lunds universitet är baserat på hypotesen att förändringar i hypotalamus sker tidigt och är viktiga för utvecklingen av psykiatriska symtom, sömnstörning och metabol störning [Figur 1].

I en rad studier av magnetkameraundersökningar av individer med huntingtongenen, post mortem-analyser av hypotalamusvävnad från avlidna huntingtonpatienter och genom olika genetiska manipulationer av djurmodeller för sjukdomen har vi kunnat visa att det finns betydande förändringar i hypotalamus vid Huntingtons sjukdom.

Läs hela artikeln

Dubbelt upp och korta avstånd

Dubbelt upp och korta avstånd

Logistik, kommunikation och samarbete. Se där, tre viktiga hörnstenar för neurologivården vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund.

Än så länge har Stefan Olsson Hau, sektionschef för neurologisektionen i Malmö, sitt rum på Jan Waldenströms gata 15. Det byggs intensivt på sjukhusområdet.
– Under 2024 ska helt nya vård- och servicebyggnader finnas på plats. Då flyttar neurologverksamheten in i nya lokaler, säger han.

Skånes universitetssjukhus (SUS) är uppdelat på Malmö och Lund. Två stora sjukhus bara några mil från varandra som genom att slå samman sina specialiteter formar ett finmaskigt nät runt patienterna. Mottagningar och vårdavdelningar för patienter med neurologiska diagnoser finns på båda orterna, men viss högspecialiserad neurologisk behandling som epilepsikirurgi, avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom, neuro-onkologi och trombektomi sker bara i Lund.
– Det går inte att vara så specialiserad på två ställen och i Lund finns neurokirurgin. Här i Malmö är vi bland annat väldigt bra på neurologisk intermediärvård, vård av neurologiskt sjuka som kräver hög övervakning, säger Stefan Olsson Hau.

KORTA VÄGAR
Fördelen med att ha två så stora sjukhus nära varandra, menar Stefan Olsson Hau, är att vägarna är korta. Både för transporter och beslut.
– Det är bara att ringa för att flytta patienter som snabbt får högspecialiserad vård utan krångliga remissrutiner. Läkare som gör sin specialisttjänstgöring i neurologi på något av sjukhusen tjänstgör också sex månader på det andra sjukhuset vilket ger en bredare inblick. Läkarna som kommer hit från Lund möter en mer blandad grupp av öppenvårdspatienter, medan
ST-läkarna som kommer till Lund blir väl insatta i högspecialiserad vård.

Vilka är då fallgroparna?
– Att se till att det finns en lika bra vård på båda orterna så vården blir jämlik, annars är det lätt att närhetsprincipen tar över.

MS-ROND
För vissa diagnoser jobbar Malmö och Lund tillsammans i multidisciplinära team. Teamen är uppbyggda runt stroke, MS, dystoni, ultraljud, epilepsi, Parkinsons sjukdom, neuromuskulära sjukdomar, Huntingtons sjukdom och andra rörelsesjukdomar, ALS och hjärntumörer. På fredagar är det MS-rond i Malmö. Cirka 500 MS-patienter är inskrivna på mottagningen, 346 med immunmodulerande behandling. Under fredagsronden fokuseras på eventuella rehabiliteringsinsatser. Eventuella in- och utsättningar av läkemedel diskuteras varje vecka under en videokonferens där läkare i Malmö och Lund deltar, och en gång
i månaden är det regional MS-videokonferens för hela södra sjukvårdsregionen. Samarbete med neurorehabmottagning en på Orupsjukhuset i Höör finns också med som en del av vårdkedjan.
– Många läkemedel bromsar ner sjukdomsförloppet men det finns andra viktiga aspekter. Vården måste individanpassas under sjukdomens olika faser. Ibland behövs hjälp och stöd av arbetsterapeut, fysioterapeut, neuropsykolog eller kurator, andra gånger av läkare eller sjuksköterska, säger läkaren Lucia Alonso Magdalena.

Personalens olika pusselbitar fogas samman till en heltäckande bild. Eftersom MS debuterar när patienterna är mitt i livet, är det oftast omfattande frågeställningar.
– Malmös befolkning med rötter i många kulturer innebär en utmaning i kommunikationen, säger sjuksköterskan Thomas Hansson.
– Ja, det kan vara skillnader i hur man ser på sjukdom. Det tillsammans med de anhörigas perspektiv kan göra den sjuke extra sårbar, säger kurator Jana Karlsson.

Läs hela reportaget som PDF