Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
H. Lundbeck A/S meddelade idag att Vyepti™ (eptinezumab-jjmr) har godkänts av FDA för preventiv behandlingh av mirgän hos vuxna och kommer att finnas tillgänglig i april. Rekommenderad dos är 100 mg var tredje månad.
Ännu en gång har en studie visat att två nya medel mot Alzheimers sjukdom saknar effekt. Försämring av minne och kognitiv förmåga påverkades inte.
Hoppet om att hitta en medicin mot Alzheimers sjukdom har återigen grusats. Två nya läkemedelskandidater som prövats har inte kunnat hejda försämringen av minne och kognitiv förmåga, det visar de första resultaten från en internationell studie.
Sahlgrenska universitetssjukhuset var tidigt ute med att ta hjälp av en minirobot för att lägga in elektroder i hjärnan hos en patient med svår epilepsi.
Samma typ av ingrepp gjordes på Karolinska tidigare. (redaktionens anmärkning)
– Det gör ingreppet både enklare, säkrare och snabbare, säger neurokirurgen Daniel Nilsson, som genomförde operationen.
Det var i måndags som den robotassisterade operationen genomfördes, med världens första minirobot av sitt slag.
Efter noggranna utredningar programmerades roboten till de olika riktningar som elektroderna skulle ha, och hjälpte därmed kirurgen att placera elektroderna exakt rätt.
Denna operation i sig stoppar inga anfall, utan är till för att bättre kunna diagnosticera och se om man kan erbjuda en operation för att ta bort områden där anfallen startar.
Många patienter med epilepsi klarar sig med läkemedel. Men i vissa fall med svåra anfall krävs hjärnkirurgi.
Tidigare har ingreppen gjorts helt för hand. De flesta epilepsipatienter som fått elektroder inopererade har sedan kunnat gå vidare till en ny operation. Och resultaten därifrån är goda.
– 70 – 80 procent av dessa patienter blir efter den operationen antingen anfallsfria eller får en betydande minskning av anfallen. För dem blir det en dramatisk skillnad, säger Daniel Nilsson.
Det nya är alltså att elektroderna kan placeras ut snabbare och säkrare. I det här fallet placerades tolv elektroder ut. Sammantaget ger det uppåt etthundrafemtio elektrodytor, som var och en ger information om den elektriska aktiviteten i hjärnan.
Det robotassisterade ingreppet i måndags föregicks av noggranna utredningar med hjälp av bland annat röntgen, magnetkamera och EEG. Där fick läkarna en bild av var i hjärnan problemet finns. Man tittade också noga på vad det var för typ av anfall patienten lider av. Därefter formades en hypotes, en idé om var anfallen har sitt ursprung.
Den robotassisterade operationen kan sedan bekräfta eller förkasta den hypotesen. Därför är det inte alltid som vi kan erbjuda en efterföljande operation, säger Daniel Nilsson.
Patienten mår bra och kommer att ligga kvar på epilepsienheten i en till två veckor med dygnet-runt-bevakning för att registrera epilepsianfallen.
Bob Harris är professor i immunterapi vid neurologiska sjukdomar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han har en vild idé om hur man kan stoppa ALS – tömma hjärnan på immunceller och transplantera in nya. I en intervju i Karolinska institutets egen tidning Medicinsk vetenskap berättade han tidigare om sin forskning.
– Vi är intresserade av ett slags immunceller i hjärnan som kallas mikroglia. I övriga kroppen kallas de makrofager, men i hjärnan heter de mikroglia. De sköter många grundfunktioner, de städar upp skräp och äter lite bakterier om det skulle komma in i hjärnan. De ser till att de andra cellerna mår bra, kan man säga. Men vid neurodegenerativa sjukdomar som ALS eller Alzheimers sjukdom så slutar de fungera som de ska. Vid Alzheimers slutar de städa och vid ALS blir de elaka och angriper och angriper motorneuronen. Vi tror att ALS är en immunologisk sjukdom eller att de här cellerna på något sätt har fastnat i negativa funktioner.
– Vi har kunnat visa att en molekyl som heter TGF-beta är jätteviktig för mikroglias funktion. Den fungerar som en lugnande signal till alla de här makrofagerna och mikroglia som finns runt omkring i kroppen. En av våra hypoteser är att det vid ALS är något fel på receptorerna på mikrogliacellerna som ska ta emot signalen från TGF-beta.
– Vi kan tänka oss flera sätt. Ett är att tillsätta TGF-beta, men det är väldigt kortlivat och om det är fel på receptorn på mikroglia så gör de ju ingen nytta. Vi kan ta bort de sjuka mikroglia från hjärnan, men de ersätts snabbt av nya med samma fel. Så istället vill vi nu, på möss, ersätta de sjuka cellerna med friska. Genom att transplantera friska mikroglia till hjärnan så borde det stoppa hela ALS-processen. Vi har tidigare lyckats stoppa typ 1-diabetes och MS i musmodeller genom att transplantera makrofager. Alla sa att vi var galna då, men det fungerade. Om fem år vet vi om det här fungerar eller inte.
Text: Fredrik Hedlund, först publicerat i Medicinsk Vetenskap nr 2/2019
With material from leading headache experts, this website offers Nordic healthcare professionals information about epidemiology, clinical manifestations and disease mechanisms, as well as current and future prevention and treatment options.
Migraine Masterclass
Calcitonin gene-related protein (CGRP) in peripheral and central sensitisation
Professor Anthony Dickenson
University College London, UK
