Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Spårarmolekyler kan skilja snarlika hjärnsjukdomar åt

Två sjukdomar som drabbar hjärnan, Parkinsons sjukdom och multipel systematrofi, kännetecknas av att samma protein klumpas ihop och skadar nervcellerna. Nu har forskare visat att spårarmolekyler utvecklade vid LiU kan skilja sjukdomarna åt. Forskarna hoppas att upptäckten på sikt kan leda till tidigare och säkrare molekylär diagnostik.

Aggregat av alfa-synuklein i celler i mänsklig hjärnvävnad som färgats in med spårarmolekyl (grön) och antikropp mot alfa-synuklein (röd). Den turkosa eller blå färgen kommer av ett annat ämne (lipofuscin) som ansamlas i åldrande hjärnceller, men som inte har någon betydelse för studiernas resultat.
Aggregat av alfa-synuklein i celler i mänsklig hjärnvävnad som färgats in med spårarmolekyl (grön) och antikropp mot alfa-synuklein (röd). Den turkosa eller blå färgen kommer av ett annat ämne (lipofuscin) som ansamlas i åldrande hjärnceller, men som inte har någon betydelse för studiernas resultat. Foto: Therese Klingstedt

För en läkare som undersöker en person som har problem med skakningar, svårigheter med sina rörelser och påverkan på talet är det mycket svårt att ställa rätt diagnos. Sjukdomstecknen kan nämligen orsakas av både Parkinsons sjukdom och den mer ovanliga Multipel systematrofi, MSA. Båda sjukdomarna beror på att nerverna stegvis förtvinar i allt större områden i hjärnan. I båda sjukdomarna är det dessutom samma protein, alfa-synuklein, som får en felaktig form och ansamlas. MSA kan misstas för Parkinsons sjukdom till en början, men har ett snabbare sjukdomsförlopp och utvecklas på ett annat sätt. De kan också behöva olika behandling. I dag finns bara ett sätt att med säkerhet skilja sjukdomarna åt: att vänta och se hur symtomen utvecklas.

Nu har forskare hittat ett sätt att på ett tidigt stadium se skillnad på Parkinsons sjukdom och MSA. Spårarmolekyler som utvecklats av forskare vid LiU spelar en viktig roll. I ett samarbete med Claudio Sotos forskargrupp vid The University of Texas Health Science Center at Houston (UTHealth) har Peter Nilssons forskargrupp undersökt de aggregat av felveckat alfa-synuklein som är kännetecknande för båda sjukdomarna.

Skillnader på molekylnivå

I studien, som nyligen publicerades i Nature, tog de amerikanska forskarna prover från ryggmärgsvätskan från patienter som har antingen Parkinsons sjukdom eller MSA. Eftersom halterna av felveckat alfa-synuklein är mycket låga i ryggmärgsvätskan, använde forskarna sig av en metod som de utvecklat för att flerfaldiga mängden, ungefär som en kopieringsmaskin. De blandar en liten mängd protein från ett patientprov med den normala formen av alfa-synuklein. De felveckade proteinerna från patienten omvandlar då det normala alfa-synukleinproteinet så att det antar samma, felveckade struktur.

Forskarna använde sedan särskilda spårarmolekyler, som utvecklats av Peter Nilsson och hans kollegor, för att se om det är möjligt att spåra de skadliga proteinaggregaten med dem. Spårarmolekylerna har den speciella egenskapen att de kan lysa med olika färg beroende på den exakta formen hos proteinet som de binder till. Forskarna såg att färgen som spårarmolekylerna avgav skilde sig åt mellan proteinaggregaten i prover från personer med Parkinsons sjukdom jämfört med prover från de personer som hade MSA.

Peter Nilsson, professor i organisk kemi.
Peter Nilsson Foto: Karin Söderlund Leifler

– Det är första gången som vi har varit med och visat att våra spårarmolekyler fungerar på prover från ryggmärgsvätska från patienter. I studien har våra amerikanska forskarkollegor visat att även om båda proteinaggregaten innehåller alfa-synuklein, så har de olika struktur och skiljer sig åt mellan sjukdomarna, säger Peter Nilsson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.

De amerikanska forskarna gick vidare med att titta på hur alfa-synukleinaggregaten ser ut med hjälp av kryoelektronmikroskopi. Det visade sig att proteinaggregaten i de båda sjukdomarna skiljer sig en del åt i sin kemiska struktur. Det fanns också skillnader i hur skadliga de var för celler som forskarna odlade i laboratoriet, där felveckat alfa-synuklein från MSA tycktes mer skadligt.

– Eftersom det verkar gå att använda spårarmolekylerna på ryggmärgsvätska hoppas vi att det här skulle kunna utvecklas till ett molekylärt diagnosverktyg för vården, kanske i kombination med en metod som flerfaldigar mängden protein, säger Peter Nilsson.

Tidigare diagnos

I en annan studie, som publicerades nyligen i tidskriften Acta Neuropathologica Communications, har forskarna tittat på hur aggregaten av alfa-synuklein ser ut i hjärnvävnad från avlidna personer, som haft antingen Parkinsons sjukdom eller MSA. Studien är ett samarbete med brittiska forskare och gjordes när Therése Klingstedt var postdoktor i Michel Goederts forskargrupp vid MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge, Storbritannien. Även i denna studie användes LiU-forskarnas spårarmolekyler för att spåra felveckat alfa-synuklein.
Therese Klingstedt

– Eftersom våra spårarmolekyler ändrar färg beroende på proteinaggregatens struktur, kollade vi på vilken färg de avger när de binder till alfa-synukleinaggregat från personer med MSA respektive Parkinsons sjukdom. Vi såg att de fick olika färg och det tyder på att det är olika struktur på proteinaggregaten, säger Therése Klingstedt, förste forskningsingenjör vid IFM.

Båda studierna stöder alltså teorin att det går att se skillnad på de felveckade proteinernas struktur och på så sätt skilja de båda sjukdomarna åt, både genom analys av hjärnvävnad och ryggmärgsvätska.

Tidigare forskning har pekat på att aggregaten av alfa-synuklein verkar börja formas flera år eller årtionden innan den drabbade får kliniska symtom. Möjligheten att spåra de felveckade proteinerna i ryggmärgsvätska är särskilt intressant, menar Peter Nilsson.

– Det öppnar möjligheten att ställa rätt diagnos medan sjukdomen pågår. Tidig diagnos är en viktig aspekt när det gäller medicinering och annan typ av behandling. Metoden skulle även kunna användas för att utvärdera effekten av ny potentiella läkemedel mot sjukdomarna.

De amerikanska forskarna har patenterat sin proteinamplifieringsmetod och grundat ett företag som kommersialiserar den.

Artiklarna:
“Discriminating α-synuclein strains in Parkinson’s disease and multiple system atrophy”, Mohammad Shahnawaz, Abhisek Mukherjee, Sandra Pritzkow, Nicolas Mendez, Prakruti Rabadia, Xiangan Liu, Bo Hu, Ann Schmeichel, Wolfgang Singer, Gang Wu, Ah-Lim Tsai, Hamid Shirani, K. Peter R. Nilsson, Phillip A. Low och Claudio Soto, (2020), Nature, publicerad online 5 februari 2020, doi: 10.1038/s41586-020-1984-7

“Luminescent conjugated oligothiophenes distinguish between α-synuclein assemblies of Parkinson’s disease and multiple system atrophy”, Therése Klingstedt, Bernardino Ghetti, Janice L. Holton, Helen Ling, K. Peter R. Nilsson och Michel Goedert, (2019), Acta Neuropathologica Communications, publicerad online 3 december 2019, doi: 10.1186/s40478-019-0840-1

 

Brain Stimulation – hjärnrehab med modern teknik

VR-teknik med Brain Stimulation

​Brain Stimulation i Umeå levererar digitala system som möter det stora behovet av bättre och effektivare rehabiliteringsmetoder för strokepatienter. Företaget har utvecklat en unik metod som kombinerar neurovetenskap, VR-teknik och speldesign. Med rätt diagnos kan patienten snabbt inleda korrekt rehabilitering vilket leder till bättre hälsoekonomi och livskvalitet för både patienten, samhället och dess omgivning. Tekniken baseras på ledande forskning av medicine doktor Helena Fordell, grundare och tidigare vd på Brain Stimulation. Norrlandsfonden är en av bolagets finansiärer.

I sitt arbete som läkare insåg Helena Fordell tidigt det stora behovet av att erbjuda mer effektiv och stimulerande rehabilitering än vad som idag föreligger i hjärnskadevården.

-Jag ville använda modern teknologi för att uppnå en maximalt effektiv stimulering av hjärnans signaltrafik för att återskapa och stärka specifika funktioner som slagits ut av hjärnskador, säger Helena Fordell.

Detta var grunden till Brain Stimulations produkter för effektiv, interaktiv hjärnträning som genomförs i Virtual Reality (VR). Man fortsätter nu med den senaste tekniken Augumented reality /Mixed Reality (AR) där man utvecklar individuella lösningar med terapeutstöd på distans. Med denna e-hälsolösning kan Helenas forskningsresultat fullt ut bli lättillgängliga för personer med hjärnskador som idag saknar effektiv träning.

-Stroke orsakar hjärnskador och detta drabbar var femte person. Alla sjukhus vårdar strokedrabbade och marknaden är enorm. Vi marknadsför produkterna till sjukhus och rehabkliniker samt ser en växande marknad för hemlåningsutrustningar. Detta eftersom vården rekommenderar tidig hemgång från sjukhuset givet att man kan säkra strokerehabilitering i hemmet, säger Fredrik Jonsson, vd på Brain Stimulation.

Brain Stimulations produkter har just introducerats på den svenska marknaden och intresset är stort. En väl genomtänkt design av träningsuppgifterna stimulerar specifika områden i hjärnan. Man bedömer att den starka träningseffekten kommer av den stimulerande och interaktiva 3D-spelmiljön och att interaktionen med ljud och musik frigör ämnen som verkar positivt för att förstärka hjärnans signaltrafik.

-Med korrekt och effektiv rehabilitering förbättras livskvaliteten för både patienten och dennes familj, hälsoekonomiska besparingar ses för samhället. Företaget har också stor affärsmässig potential. För mig som kundansvarig på Norrlandsfonden känns det inspirerande att få vara delaktig i något som känns så rätt på alla plan, säger Anna Hedström, Norrlandsfonden.

Webbinar MS och Träning

Webbinar MS och Träning
Datum: Måndagen den 16 mars 2020
Tid: Kl 12-13, föreläsningen börjar ca 12.05

Vi på Sanofi Genzyme vill gärna bjuda in dig, som arbetar med MS-patienter till ett webbinar, en webbsänd föreläsning, med fokus på träning, som en integrerad del av MS-behandlingen. Professor Fredrik Piehl från Karolinska Institutet kommer att berätta mer om ämnet.

För mer info och anmälan

Migränhjälpen tar in 6,2 miljoner i nyemission inför lansering

Migränhjälpen tar in 6,2 miljoner i nyemission inför lansering

Migränhjälpen är en digital specialistklinik för behandling av patienter med högfrekvent migrän. Bolaget tar nu in 6,2 miljoner från befintliga ägare och nya investerare, däribland Almi Invest och AddHealth Media. Bolaget planerar att lansera sin tjänst i slutet av april.

Migrän är enligt WHO:s Global Burden of Disease den tredje största orsaken till funktionsnedsättning i världen. I dag lider c:a 1,4 miljoner människor i Sverige av migrän och av dessa har c:a 200 000 den svåraste formen, så kallad kronisk migrän. Sjukdomen medför ett stort lidande på individnivå och en hög samhällskostnad, främst på grund av produktionsbortfall. De senaste åren har flera nya effektiva behandlingar som sänker migränfrekvensen lanserats. Samtidigt råder stor neurologbrist i Sverige och ännu större brist på huvudvärksinriktade specialister som krävs för att förskriva de nya läkemedlen. I gruppen med kronisk migrän har idag mindre än 10% av patienterna tillgång till adekvat specialistvård och med stora regionala variationer.

Migrän är en sjukdom som lämpar sig mycket väl för ett digitalt omhändertagande då det i normalfallet inte krävs någon fysisk undersökning eller laboratoriemedicinsk utredning för att ställa en korrekt diagnos. Migränhjälpen är världens första digitala vårdgivare specialiserad på migrän.

En av initiativtagarna och grundarna, Neurolog Johan Nyberg säger:
”Dagens bristfälliga migränvård medför ett onödigt lidande för en stor patientgrupp och en hög samhällskostnad. Vi kommer aldrig bli tillräckligt många huvudvärksspecialister i Sverige för att kunna tillgodose vårdbehovet i migränpopulationen. Migränhjälpen ska försöka lösa detta med hjälp av en effektiv digital algoritm som förkortar handläggningstiden. Målsättningen är att vi ska kunna erbjuda ett stort antal migränpatienter rätt vård och behandling oavsett bostadsort.”

Med nyemissionen har Migränhjälpen säkrat upp finansiering för att kunna slutföra anpassning av plattformen (framförallt app) samt anställa personal, läkare och sjuksköterskor som ska ta hand om patienterna.
”De senaste åren har det skett en snabb digitaliseringen av vården i Sverige och den bara fortsätter. Därför känns det mycket spännande att kunna erbjuda den här specialiserade tjänsten för en stor grupp patienter som lider och ofta inte kan fungera normalt i jobbet eller privat när de har sin migrän. Det känns också inspirerande att Almi Invest har gått med och investerar i bolaget och tror på den här affärsidén” säger VD Mattias Bodin.

För kontakt och mer information:
Johan Nyberg, neurolog. Mobil: 073-428 27 59, [email protected]
Mattias Bodin, VD, mobil: 070-689 53 77, [email protected]
Hemsida: www.migranhjalpen.se (under uppbyggnad)

Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar

Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar

Intresset för parasport fortsätter att öka och de Paralympiska spelen är numera ett av världens största idrottsevenemang. Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evidensbaserade förebyggande program. I ett nytt avhandlingsarbete från Lunds universitet påvisas det att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är ett vanligt förekommande bekymmer hos svenska elitaktiva paraidrottare.

I dag är det välkänt att fysisk aktivitet och idrott minskar risken för ett flertal livsstilssjukdomar såsom kardiometabola sjukdomar, depression, osteoporos samt vissa cancertyper.1,2 Tyvärr är det också välkänt att personer med en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom i mindre grad är fysiskt aktiva jämfört med personer utan.3 Det är därav av stor vikt att personer med en funktionsnedsättning introduceras till organiserad idrott för att främja fysisk och psykisk hälsa samt social inkludering. 4 Det är därför positivt är att intresset för parasport fortsätter att öka både i Sverige och internationellt. Även paraidrottares prestationer fortsätter att öka, och flera nya världsrekord sattes under Paralympics i Rio de Janeiro 2016.

Att delta i idrott, och särskilt elitidrott, innebär dock en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom som kan ge allvarliga konsekvenser för individen samt stora kostnader för samhället.5 Inom vissa idrotter har man framgångsrikt lyckats att förebygga skador baserat på program utvecklade genom epidemiologisk forskning. 6 Det finns dock mycket få epidemiologiska studier som har kartlagt idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport. I de få studier som finns från Paralympics, visar resultaten att det under Paralympics rapporteras både fler skador och sjukdomar jämfört med under OS. Det finns dock inga studier som har kartlagt skador och sjukdomar över tid och under idrottarnas träningssäsong, och det finns inga evidensbaserade förebyggande program.

Ett annat problem är att definitioner och datainsamlingsmetoder som används inom idrottsskadeforskning inte är anpassade till paraidrott.7 Till exempel finns det inga svarsalternativ gällande spasticitet, trycksår eller autonomisk dysreflexi. Det övergripande syftet med detta projekt var därför att få en fördjupad förståelse och kunskap om idrottsrelaterade skador och sjukdomar hos svenska elitaktiva paraidrottare för att kunna främja utvecklingen av evidensbaserade förebyggande program. Både kvalitativa och kvantitativa metoder användes i det här forskningsprojektet för att få en helhetsbild och systematisk kunskap om ämnet. I en första studie intervjuades 18 svenska elitaktiva paraidrottare med en fysisk, visuell eller intellektuell funktionsnedsättning för att få en bättre förståelse om paraidrottares egna uppfattningar och erfarenheter av idrottsrelaterade skador.

Baserat på dessa resultat utvecklades ett studieprotokoll för epidemiologisk forskning. En e-hälsoapplikation för datainsamling av egenrapporterad hälsodata utvecklades och dess användarbarhet och genomförbarhet utvärderades i en pilotstudie. Därefter fyllde 104 svenska elitaktiva paraidrottare i formulär om sin idrott, sin funktionsnedsättning, sitt träningsbeteende, punktprevalens av nuvarande idrottsrelaterade skador och sjukdomar, samt periodprevalens av allvarliga idrottsrelaterade skador och sjukdomar ett år tillbaka i tiden. Slutligen rapporterade 107 elitaktiva paraidrottare varje vecka prospektivt under ett år incidensdata gällande nya idrottsrelaterade skador och sjukdomar, träningsmängd, sömn, oro/nedstämdhet, smärta och användning av smärtstillande läkemedel. Av dessa 107 idrottare hade 54 en neurologisk funktionsnedsättning, med diagnoser såsom ryggmärgsskada, spina bifida, multipel skleros, cerebral pares, stroke och myelit.

Läs hela artikeln