Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Vi på Sanofi Genzyme förstår att det är en oerhörd ansträngd situation i vården just nu men vi tror ändå att det finns behov av utbildning i vissa aktuella ämnen. Därför vill vi gärna bjuda in dig, som arbetar med MS-patienter till en webbsänd föreläsning med fokus på MS och Covid-19. Docent och överläkare Charlotte Dahle kommer att berätta mer om ämnet där det just nu händer mycket.
2 juni 2020 12-13
I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens, resultat som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Taher Darreh-Shori, docent och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskaper och samhälle, Karolinska Institutet. Fotograf: Selma Wolofsky
– Vi har kunnat visa att syrapumpshämmare påverkar syntesen av signalsubstansen acetylkolin som har stor betydelse vid exempelvis Alzheimers sjukdom. Eftersom det inte finns någon effektiv behandling mot sjukdomen är det viktigt att undvika riskfaktorer och därför vill vi rikta uppmärksamhet mot detta så att läkemedlen inte används under lång tid i onödan, säger Taher Darreh-Shori, docent och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskaper och samhälle, Karolinska Institutet.
Syrapumpshämmare fungerar genom att blockera de pumpar som transporterar sura vätejoner ut ur de celler som bygger upp slemhinnan. När pumparna inte fungerar minskar mängden syra och i förlängningen den frätskada som syran gör på vävnaden. Befolkningsstudier har tidigare visat på ökad förekomst av demens hos de som använder syrapumpshämmare (se bakgrundsmaterial). Hur mekanismen bakom en sådan koppling skulle kunna se ut var dock okänt, fram tills nu.
Först undersökte forskarna med hjälp av 3D-datorsimuleringar hur sex olika varianter av syrapumpshämmare – som baseras på olika verksamma substanser – samspelade med ett enzym kallat kolinacetyltransferas. Enzymet har till uppgift att tillverka signalämnet acetylkolin. Acetylkolin behövs för att skicka signaler mellan nervceller, men för att signaleringen ska fungera behöver acetylkolinet tillverkas i tillräcklig mängd. Datorsimuleringarna visade att alla de testade läkemedlen kunde binda till enzymet.
I nästa steg analyserade forskarna i provrör effekten av bindningen mellan enzymet och de olika läkemedlen. Alla läkemedlen hämmade enzymet, vilket gav till följd att mindre mängd acetylkolin kunde tillverkas. Ju bättre läkemedlet band till enzymet, desto starkare var den hämmande effekten. Läkemedel baserade på den verksamma substansen omeprazol, esomeprazol, tenatoprazol och rabeprazol hade störst affinitet, vilket innebär att de hämmade allra mest. Varianterna pantoprazol och lansoprazol hämmade enzymet svagast (se illustration)
Nu krävs kompletterande studier för att undersöka om det som forskarna har sett i sina laboratorieanalyser även sker på samma vis i kroppen. Redan nu avråder dock Taher Darreh-Shori från överdriven användning av syrapumpshämmare.– Särskilt försiktig bör man vara när det gäller äldre personer och de som redan har en demensdiagnos. Detsamma gäller även patienter med muskelsvaghetssjukdomar som ALS, då acetylkolin-signalering även här är mycket viktigt. I dessa fall bör man använda de läkemedel som ger liten påverkan och ordinera den lägsta dosen under så kort tid som möjligt, säger han.
– Jag vill dock betona att korrekt användning av läkemedlet är säkert även hos äldre så länge de används under kort tid och när de verkligen behövs. Anledningen är att vårt nervsystem är ganska flexibelt när det gäller att tolerera kortvarig påverkan, tillägger han.
Forskningen finansierades av Alzheimer’s Association (USA), Vetenskapsrådet, Loo & Hans Ostermans stiftelse, Karolinska Institutet med fler. Se den vetenskapliga artikeln för fullständig redovisning av finansiering.
Publikation: ”Proton pump inhibitors act with unprecedented potencies as inhibitors of the acetylcholine biosynthesizing enzyme – A plausible missing link for their association with incidence of dementia,” Rajnish Kumar, Amit Kumar, Agneta Nordberg, Bengt Långström and Taher Darreh-Shori, Alzheimer’s & Dementia, online 8 maj, 2020, doi: 10.1002/alz.12113
Bakgrundsmaterial:
• I en stor befolkningsstudie i JAMA Neurology sågs att personer som använder syrapumpshämmare även hade ökad risk att drabbas av demens.
• En studie i Alzheimers Research & Therapy visade att friska, yngre personer som åt syrapumps-hämmare i tio dagar presterade sämre än innan på bland annat minnestester, jämfört med deltagare som fått verkningslösa tabletter, placebo.
• Enligt en studie publicerad i PLoS One mer än dubblerades användningen av syrapumpshämmare, från 4 procent av befolkningen till 9,2 procent, mellan 2002 och 2009.
Biogen anordnar nu ett webinar den 3 juni, med temat ”Covid-19 infektionen och MS”. Mötet är kl: 17.00-18.30 och verksamma neurologer Jan Lycke och Jan Hillert och infektionsläkare Magnus Gisslen från Sahlgrenska kommer att föreläsa utifrån sina respektive funktioners perspektiv och beröra vad vi vet idag och vad vi lärt oss.
Uppdaterad sjukdomsstatistik från Folkhälsomyndigheten visar en fortsatt spridning av den fästingburna sjukdomen TBE i Sverige. Sedan 2010 har det skett en tydlig ökning av personer som smittats och under 2019 rapporterades 358 fall. De välkända riskområdena Stockholm, Sörmland och Uppsala står fortfarande för majoriteten av fallen, men ökar inte. Däremot rapporteras en ökad andel fall från nyare områden som Värmland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland. En ny undersökning visar också att det råder stor okunskap om riskområden.
Folkhälsomyndighetens statistik kring TBE visar att den fästingburna sjukdomen blir allt vanligare i Sverige. Ur ett längre tidsperspektiv har det skett en närmare fördubbling av antalet rapporterade fall de senaste 10 åren. 2019 rapporterades 358 fall i Sverige, och de senaste tre åren har Sverige haft en hög incidens med över 3,4 smittade per 100 000 invånare per år.
Statistiken från 2019 visar att smittade har rapporterats från Skåne till Gävleborg. Flest fall rapporteras från de klassiska riskområdena för TBE som Stockholm, Sörmland och Uppsala, även om man i dessa områden nu ser en viss minskning. Däremot har den geografiska spridningen fortsatt öka. Likt tidigare år har den allvarliga sjukdomen etablerat sig i allt fler delar av mellansverige samt längs västkusten. Dalarna, Gävleborg, Skåne, Värmland, Västra Götaland och Östergötland är alla regioner där antal smittade förra året var den högsta någonsin.
– I de traditionella riskområdena Stockholm, Sörmland och Uppsala där många väljer att vaccinera sig ser vi inte samma ökning i antalet fall som i de nyare riskområdena som exempelvis Västra Götaland, Västmanland och Värmland. Det är viktigt att komma ihåg att eventuella minskningar i antalet fall av TBE inte behöver betyda en minskad TBE-risk för ovaccinerade eftersom viruset fortfarande kommer att finnas i naturen, säger professor Björn Olsen, specialist infektionssjukdomar Uppsala Universitet.
En undersökning genomförd av Ipsos på uppdrag av Pfizer visar att det råder stor okunskap om riskområden i Sverige idag. Kännedomen om TBE som allvarlig sjukdom är hög, nästan lika hög som för influensa. Men den främsta anledningen till att respondenterna inte vaccinerar sig är att de inte tror att de är utsatta för risk, även de som bor i ett definierat riskområde. Av de respondenter som bor i ett definierat riskområde är det 27% som uppgett att de upplever att de inte är utsatta för risk, 22% att de inte vistas i riskområde.
– Det undersökningen visar kan vara problematiskt. TBE är en allvarlig sjukdom som det i värsta fall kan ta flera månader att bli frisk från och som kan ge bestående besvär. Eftersom det inte finns något botemedel mot TBE kan det vara extra viktigt med vaccination för de som bor eller vistas i riskområden, säger Andreas Palmborg, medicinsk rådgivare inom området vacciner på Pfizer.
För mer information vänligen se bifogat faktablad.
Om TBE: Tick-Borne-Encephalitis
TBE, eller fästingöverförd hjärninflammation, är en allvarlig sjukdom och det finns inga läkemedel som botar den. Behandlingen som ges syftar till att lindra symtomen och det kan ta lång tid att bli frisk igen. Dödsfall är sällsynta men somliga får bestående besvär som huvudvärk, trötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, balansstörningar och nervskador med förlamningar. Det är därför viktigt att vaccinera sig mot TBE om man vistas i områden där smitta förekommer. Det är inte bara vuxna som får TBE, barn drabbas också. På webbsidan www.fästing.nu finns fakta om fästingar och TBE samt information om riskområden.
Om undersökningen:
På uppdrag av Pfizer intervjuade Ipsos GmbH 52.686 vuxna (18-65 år) i 20 europeiska länder. I Sverige intervjuades 2.135 respondenter. Urvalet har gjorts för att statistiskt representera den demografiska landsprofilen, baserat på Eurostats uppgifter för ålder, kön, yrkesstatus och region för varje enskilt land. Intervjuer genomfördes via en webbpanel mellan 1 augusti och 23 september 2019. Panelen är representativ i förhållande till landets sammansättning. Insamlad data vägs på kön, ålder och region för att uppnå ett korrekt riksrepresentativt resultat. Ipsos äger rättigheterna och har copyright på insamlade data. Vänligen kontakta Anja Gilvad ([email protected]) eller Gareth Turley ([email protected]) för mer information.
Referenser:
