Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Chaperonernas roll i Parkinsons sjukdom

Chaperonernas roll i Parkinsons sjukdom

Hos patienter med Parkinsons sjukdom finns ett samband mellan förekomsten av så kallade Lewykroppar och neurode generation. Lewykroppar uppstår inuti nerv celler och består bland annat av aggregerat pro tein, såsom proteinet alfa-synu klein. Alfa-synuklein är ett så kallat ostrukturerat protein (från engelskans intrinsically disordered protein) som karaktäriseras av att proteinet inte har en fixerad tredimensionell struktur, utan växlar mellan flertalet olika konformationer. Hur alfa-synu klein kontrolleras inuti cellen och hindras från att aggregera är oklart, men tidigare forskning har visat att benägenheten med vilken alfasynuklein aggregerar är beroende utav olika faktorer, bland annat interaktioner med chaperoner.

Chaperoner är det gemensamma namnet för proteiner med funktionen att bidra till att proteiner veckas på ett korrekt sätt. Chaperoner har olika klienter och utför olika uppgifter, vilka kan vara mycket specifika beroende på vilken slags chaperon det är, men överlag kan chaperonerna beskrivas som viktiga proteiner som verkar genom att stabilisera klientproteiner, vilket förhindrar felveckning och bildandet av toxiska proteinaggregat inuti cellerna. Vissa chaperoner kan till och med lösa upp proteinaggregat och guida felaktigt veckade proteiner till de system i cellen som ansvarar för nedbrytning av proteiner. Eftersom chaperoner har dessa viktiga egenskaper och då tidigare forskning har visat att chaperoner har ett gemensamt sätt att känna igen klientproteiner, valde vi ut flera mänskliga och bakteriella chaperoner som alla fungerar på olika sätt, och testade hur dessa chaperoner inverkar på och interagerar med alfa-synuklein.

CHAPERONER BINDER TILL ALFA-SYNUKLEIN I CELLEN
Tekniken vi primärt använde oss av för att undersöka hur alfa-synuklein och chaperoner interagerar med varandra kallas NMR-spektroskopi, även kallat kärnmagnetisk resonansspektroskopi. Tekniken är baserad på kärnspinnresonans och är grunden i den teknik som används i magnetisk resonanstomografi. Kort sammanfattat kan vår metod beskrivas
som att vi har studerat interaktionen mellan alfa-synuklein och chaperoner genom att jämföra ett spektrum från ett prov med enbart alfa-synuklein med ett spektrum där vi adderat exempelvis ett chaperon till alfa-synuklein i NMRröret. Resultatet kallas här för enkelhets skull för en intensitetsprofil. Genom ett förarbete där vi kartlägger vilken NMR-signal i spektrumet som härrör från vilken aminosyra i alfa-synuklein, kan vi identifiera exakt vilka aminosyror som är involverade i interaktionen mellan alfa-synuklein och ett chaperon.

Läs hela artikeln

Zeposia EU-godkänd som behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros med aktiv sjukdom

Europeiska kommissionen godkänner Zeposia som behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros med aktiv sjukdom

  • Zeposia (ozanimod) är ett nytt oralt behandlingsalternativ godkänt inom EU för patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS), som kännetecknas av återkommande skov och hjärnlesioner.
  • Zeposia är den enda godkända sfingosin-1-fosfatreceptormodulatorn (S1P) för patienter med skovvis förlöpande MS med aktiv sjukdom.
  • Zeposia är ett viktigt bidrag till Bristol Myers Squibbs forskningsportfölj inom terapiområdet immunologi, och det nya godkännandet är företagets första marknadsgodkännande inom EU sedan förvärvet av Celgene.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Zeposia (ozanimod) som behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) med aktiv sjukdom vilket definierats genom kliniska eller bilddiagnostiska fynd. Zeposia är ett oralt läkemedel som tas en gång dagligen, och är hittills den enda godkända sfingosin-1-fosfatreceptormodulatorn (S1P) för patienter med skovvis förlöpande MS med aktiv sjukdom. Godkännandet baseras på resultat från de två kliniska fas III-studierna SUNBEAM and RADIANCE Part B som visar att Zeposia markant reducerar den årliga skovfrekvensen (ARR) såväl som antalet och storleken på patientens hjärnlesioner, jämfört med behandling med Avonex (interferon beta-1a).

– Ytterligare ett läkemedel med god effekt mot MS kommer nu att finnas tillgängligt för personer med MS. Den ökade bredden i behandlingsarsenalen vid MS är viktig eftersom det hos det för enskilde individen med MS kan skilja betydligt mellan olika behandlingsprinciper, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Multipel skleros (MS) är en sjukdom där immunförsvaret attackerar det skyddande myelinhöljet som täcker nerverna, vilket skapar skadliga lesioner som gör det svårare för signaler att skickas mellan varje nervcell. Degenerering av nerver kan leda till symptom och skov.

Godkännandet baseras på resultat från de randomiserade fas III-studierna SUNBEAM och RADIANCE Part B, som inkluderade mer än 2 600 patienter från 150 centra i över 20 länder. Resultat från dessa studier visar att:

  • Zeposia minskade skovfrekvensen (ARR) efter ett år med 48 procent i SUNBEAM-studien, respektive 38 procent efter två år i RADIANCE-studien, jämfört med Avonex (absolut ARR: 0,18 jämfört med 0,35, respektive 0,17 jämfört med 0,28).
  • Efter ett år i SUNBEAM-studien hade behandling med Zeposia minskat antalet T1-Gd-laddande hjärnlesioner mer än vid behandling med Avonex (0,16 jämfört med 0,43), vilket innebar en relativ minskning med 63 procent. Dessutom minskade antalet nya eller förstorade T2-hjärnskador (1,47 jämfört med 2,84), vilket innebar en relativ minskning med 48 procent.
  • Efter två år i RADIANCE-studien hade behandling med Zeposia minskat antalet T1-Gd-laddande hjärnlesioner mer än vid behandling med Avonex (0,18 jämfört med 0,37), vilket innebar en relativ minskning med 53 procent. Zeposia minskade också antalet nya eller förstorande T2-lesioner kontra Avonex (1,84 jämfört med 3,18), vilket innebar en relativ minskning med 42 procent.
  • Zeposia visade en minskning i genomsnittlig procentuell förändring från utgångsvärdet gällande hel hjärnvolym, jämfört med Avonex, både efter ett år i SUNBEAM-studien (-0,41% jämfört med -0,61%) och efter två år i RADIANCE-studien (-0,71% jämfört med -0,94%).

– Vi är väldigt glada över att EU-kommissionen nu har godkänt Zeposia för behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros med aktiv sjukdom. Detta godkännande, som är baserat på resultat från de två fas III-studierna som visade signifikant förbättring vad gäller återfall och hjärnlesioner, innebär ett nytt viktigt behandlingsalternativ i första linjen för patienter med denna svåra sjukdom, säger Anna Åleskog, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb, Sverige.

Zeposia är den enda godkända S1P-receptormodulatorn för patienter med skovvis förlöpande MS med aktiv sjukdom, där start av behandling kan påbörjas utan övervakning vid dosering för majoriteten av patienterna. Övervakning vid första dosering rekommenderas endast för högriskpatienter med vissa kända kardiovaskulära tillstånd. En dosupptrappning från dag 1 till dag 7 ska användas för att nå underhållsdosen för Zeposia, eftersom en övergående sänkning av hjärtfrekvens och atrioventrikulär överledning kan uppstå.

Zeposia visade en hanterbar säkerhets- och tolerabilitetsprofil i fas III-studierna SUNBEAM och RADIANCE Part B. Zeposia är kontraindicerat hos patienter med överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne (vilka anges i produktresumén (SmPC)), immunbristtillstånd, patienter som under de senaste sex månaderna upplevt hjärtinfarkt, instabil angina, stroke, transitorisk ischemisk attack, icke kompenserad hjärtsvikt som krävt sjukhusinläggning eller hjärtsvikt av klass III/IV enligt NYHA (New York Heart Association); anamnes på eller föreliggande AV-block av andra graden, typ II, AV-block av tredje graden eller sjuk sinusknuta (sick sinus syndrome) och såvida patienten inte har en fungerande pacemaker; svåra aktiva infektioner, aktiva kroniska infektioner såsom hepatit och tuberkulos; aktiva maligniteter; svårt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass C), och under graviditet samt hos fertila kvinnor som inte använder en effektiv preventivmetod. Zeposia är förknippat med följande särskilda varningar och försiktighet: bradyarytmi, leverskada, immunsuppressiva effekter, ökad risk för infektioner, progressiv multifokal leukoencefalopati, kutana tumörer, makulaödem, posteriort reversibelt encefalopatisyndrom, ökat blodtryck, effekter på andningen och svår funktionsnedsättning efter avslutad behandling med Zeposia. De vanligast rapporterade biverkningarna var nasofaryngit (11 %), förhöjt alaninaminotransferas (5 %) och förhöjt gammaglutamyltransferas (5 %).

Om SUNBEAM

SUNBEAM är en multicenter, randomiserad, dubbelblindad, dubbeldummy och aktivt kontrollerad fas III-studie som utvärderar effekten, säkerheten och tolerabiliteten med två doser av oral Zeposia (ozanimod) (0,92 mg och 0,46 mg, likvärdig med 1mg och 0,5 mg ozanimod HCL) jämfört med Avonex (interferon beta-1a) givet intramuskulärt en gång i veckan under minst 12 månader. Studien inkluderade 1 346 personer med skovvis förlöpande former av multipel skleros (RMS) från över 152 centra i 20 länder.

Studiens primära effektmått var den årliga skovfrekvensen (ARR) under behandlingsperioden. De sekundära MR-effektmåtten inkluderade antalet nya eller förstorade T2-hyperintensiva hjärnlesioner vid MR (magnetröntgen) under 12 månader, antalet gadolinium (Gd)-kontrastladdande hjärnlesion vid MR vid 12 månader, och procentuell förändring från baslinjen i hjärnvolymen vid 12 månader. Kortikal grå hjärnsubstans och volymförändringar i talamus var också prospektivt utvärderad mot den aktiva komparatorn.

En förutbestämd poolad analys från fas III-studierna SUNBEAM och RADIANCE Part B utvärderade tre månaders konfirmerad sjukdomsprogression.

Om RADIANCE

RADIANCE Part B är en pivotal, multicenter, randomiserad, dubbelblindad, dubbeldummy och aktivt kontrollerad fas III-studie som utvärderar effekten, säkerheten och tolerabiliteten med två doser av oral Zeposia (ozanimod) (0,92 mg och 0,46 mg, likvärdig med 1mg och 0,5 mg ozanimod HCL) jämfört med Avonex (interferon beta-1a) givet intramuskulärt en gång i veckan under 24 månader. Studien inkluderade 1 320 personer med skovvis förlöpande former av multipel skleros (RMS) från över 150 centra i 21 länder.

Studiens primära effektmått var årlig skovfrekvensen (ARR) under 24 månader. De sekundära MR-effektmåtten inkluderade antalet nya eller förstorade T2-hyperintensiva hjärnlesioner vid MR (magnetröntgen) under 24 månader, antalet gadolinium (Gd)-kontrastladdande hjärnlesion vid MR vid 24 månader, och procentuell förändring från baslinjen i hjärnvolymen vid 24 månader. Kortikal grå hjärnsubstans och volymförändringar i talamus var också prospektivt utvärderad mot den aktiva komparatorn.

En förutbestämd poolad analys från studierna SUNBEAM och RADIANCE Part B utvärderade tre månaders konfirmerad sjukdomsprogression.

Om multipel skleros

Multipel skleros (MS) är en sjukdom där immunförsvaret attackerar det skyddande myelinhöljet som täcker nerverna. Myelinskadorna försämrar nervfunktionen och stör kommunikationen mellan hjärnan och resten av kroppen. I värsta fall kan irreversibel nervskada uppstå. 20 000 personer i Sverige har diagnosen multipel skleros, 700 000 i hela Europa och cirka 2,5 miljoner människor över hela världen.

Skovvis förlöpande MS (RRMS) kännetecknas av tydligt definierade episoder av försämrad neurologisk funktion. Dessa episoder med förvärrade symtom, så kallade skov, följs av perioder av delvis eller fullständig återhämtning (remissioner), under vilka symtomen förbättras delvis eller fullständigt utan någon uppenbar försämring av sjukdomen. Under perioder karakteriseras sjukdomen som aktiv (med skov och/eller bevis på ny MR-aktivitet) eller icke aktiv, samt att den kan försämras (en bekräftad försämring av funktionsförmågan över en viss tid efter ett skov) respektive perioder med ingen försämring. Skovvis förlöpande MS är den vanligaste formen och cirka 85 procent av patienterna diagnostiseras initialt med RRMS jämfört med 10-15 procent för progressiva former av MS.

Om Zeposia (ozanimod)

Zeposia (ozanimod) är en oral så kallad sfingosin-1-fosfatreceptormodulator (S1P) som binder med hög affinitet till sfingosin-1-fosfatreceptorsubtyperna 1 och 5. Zeposia blockerar förmågan hos lymfocyter att lämna lymfkörtlar, vilket minskar antalet lymfocyter i perifert blod. Mekanismen genom vilken Zeposia utövar terapeutiska effekter vid multipel skleros är okänd men kan involvera en reduktion av lymfocytmigration till det centrala nervsystemet (CNS).

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände Zeposia som behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande former av multipel skleros (RMS) i mars 2020. Zeposia utvärderas också för ytterligare immunologiska indikationer, inklusive ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

För mer information om Zeposia, se www.ema.europa.eu

Så sprids giftigt protein vid alzheimer

Det är den giftiga varianten av proteinet tau som tros vara orsaken till att nervceller i hjärnan dör vid Alzheimers sjukdom. Nu visar en ny studie att spridningen av giftigt tau i hjärnan hos äldre människor sker via kopplingen mellan nervcellerna och att det är proteinet beta-amyloid som påverkar och underlättar spridningen av tau. Forskarna tror att dessa fynd kan ha stor betydelse för behandlingen av alzheimer.

Studien är publicerad i Nature Communications.

– Fynden visar att giftigt tau sprider sig genom olika hjärnregioner via direkta neuronala anslutningar, på liknande sätt som infektionssjukdomar kan sprida sig till olika städer genom skilda smittvägar. Spridningen är begränsad under ett normalt åldrande. Men vid alzheimer däremot underlättar beta-amyloid spridningen av tau, vilket leder till att nervcellerna i hjärnan dör och slutligen får individen demens, säger Jacob Vogel från McGill University som är försteförfattare till studien.

– Dessa nya kunskaper tror vi har stor betydelse för behandlingar och för att i tidigt skede kunna stoppa spridningen av tau, och därmed även stoppa utvecklingen av sjukdomen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet som har varit med och lett studien.


Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, överläkare på Skånes universitetssjukhus. Foto: Kennet Ruona

Beta-amyloid och tau är två viktiga markörer för Alzheimers sjukdom. Beta-amyloid bildar plack i hjärnan. Tau sprids senare i sjukdomsförloppet och koncentreras inne i hjärncellerna och bildar nystan (fibriller), som verkar påverka nervcellernas funktioner i hjärnan så att minnet försämras.

Intensiv forskning pågår för att bättre förstå hur giftigt tau sprider sig i hjärnan, för att på så sätt kunna utveckla nya behandlingar som kan stoppa spridningen av tau och därmed stoppa sjukdomen. I pågående kliniska tester utvärderar forskare för närvarande om antikroppar som har utvecklats för att binda till tau möjligtvis också kan stoppa sjukdomen.

Den aktuella studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och McGill University i Kanada. Tillsammans undersökte forskarna hur giftigt tau sprider sig i den mänskliga hjärnan, och använde sig då av positionsemissionstomografi (PET) för att avbilda giftig tau hos levande människor. Samtidigt använde de magnetkamera (MR) för att kartlägga anatomiska förbindelser mellan hjärnregioner. I studien ingick totalt 312 personer som representerade ett urval av individer från två stora multicenterstudier: the Swedish BioFinder Study och ADNI, the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative.

Forskarna tillämpade sedan en matematisk modell som ursprungligen utvecklats för att beräkna spridning av infektionssjukdomar i samhället, en så kallad epidemic spreading model (ESM). De anpassade modellen till MR-datan för att simulera spridningen av tau från ett enda epicentrum genom hjärnans olika förbindelser över tid. De mönster av tau som modellen simulerade motsvarade starkt de mönster som forskarna kunde se hos dem som undersöktes med PET.

– Dock kunde våra MR-mätningar bara mäta storskaliga anatomiska förbindelser, och inte de individuella axonerna som troligen transporterar det giftiga tauet, säger Jacob Vogel.

– Fynden från denna studie har betydelse för att förstå sjukdomen, men än viktigare för att utveckla behandlingar mot Alzheimers sjukdom, då särskilt riktade mot antingen beta-amyloid eller tau. Mer exakt tyder resultaten på att behandlingar som begränsar upptaget av tau i hjärnans nervceller, eller transport eller frisättning av tau, också kan begränsa sjukdomsprogressionen, säger Oskar Hansson.

Studien är finansierad med stöd av: Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Sveriges läkarförbund, Parkinsonfonden, Skånes universitetssjukhus med SUS fonder och stiftelser samt ALF-medel.

Av Tove Gilvad – publicerad den 5 juni 2020

IRLAB:s Fas IIb/III-studie vid Parkinsons sjukdom inriktas mot god rörelseförmåga

IRLAB:s kommande kliniska Fas IIb/III-studie med mesdopetam (IRL790) som utvecklas för behandling av levodopa-inducerade dyskinesier (LIDs) vid Parkinsons sjukdom, har designats med följande huvuddrag: · Ca 140 patienter jämnt fördelade på fyra grupper: tre dosnivåer av mesdopetam och en placebogrupp, med tre månaders behandlingstid. · Det primära utfallsmåttet är förändringen av dagligt antal timmar med god rörelseförmåga utan besvärande dyskinesier (“Good ON”), mätt med patientdagbok. · Studien planeras att genomföras vid kliniker i Europa och USA. Fördjupad explorativ analys av data från Fas IIa-studien med mesdopetam i Parkinsonpatienter med LIDs (levodopainducerade dyskinesier, ofrivilliga överrörelser) indikerar att den dagliga tiden utan besvärande överrörelser, så kallad ”Good ON”, ökar dosberoende. I studien uppnåddes den bästa effekten vid dosen 7,5 mg två gånger dagligen, då “Good ON” ökade med 5,6 timmar per dag. För placebo var motsvarande förändring 1 timme (p

“När mesdopetam gavs i tillägg till vanliga Parkinsonmediciner upplevde patienterna betydligt längre perioder av god daglig rörlighet utan ofrivilliga besvärande överrörelser. Detta är högst relevant eftersom ofrivilliga besvärande, levodopa-inducerade överrörelser länge varit ett stort problem vid behandling av Parkinsons sjukdom som försvårar optimal behandling”, säger Joakim Tedroff, CMO på IRLAB. “Mesdopetam representerar ett nytt angreppssätt som genom att hämma den mekanism i hjärnan som har störst betydelse för utveckling av ofrivilliga överrörelser kan hindra dessa och förbättra rörelseförmågan hos svårt drabbade patienter.”

”De behandlingseffekter vi ser i vår Fas IIa-studie överstiger de resultat som publicerats för andra behandlingsstrategier vid ofrivilliga besvärade rörelser. Vi tror att mesdopetam har en mycket god chans att kunna leda till en helt ny och bättre behandlingsregim för den stora gruppen Parkinsonpatienter med levodopa-inducerade dyskinesier”, säger Nicholas Waters, VD på IRLAB.

Strategin för Fas IIb/III-studien har utarbetats i samarbete med internationella regulatoriska och kliniska experter. Strategin bygger på resultaten från de Fas I-, Fas Ib- och Fas II-studier med mesdopetam som IRLAB genomfört samt den vanliga användningen av patientdagböcker vid tidigare marknadsgodkännanden för läkemedel vid Parkinsons sjukdom beviljade av läkemedelsmyndigheter.

“Strategiplaneringen för Fas IIb/III-studien med mesdopetam vid Parkinsons sjukdom är nu klar. Vi har nyligen säkrat studiens finansiering och startat samarbetet med ett mycket välrenommerat CRO”, säger Nicholas Waters.

Studieförberedelserna framskrider enligt plan. Som ett led i arbetet med Fas IIb/III-studien med mesdopetam förbereds ansökningar till regulatoriska myndigheter och etiska kommittéer i utvalda länder om att få starta studien under andra halvåret 2020.

Nya data för Spinraza bekräftar bibehållen effekt och säkerhet över tid för ett brett spektrum av patienter med spinal muskel atrofi

Nya data för Spinraza® (nusinersen) bekräftar bibehållen effekt och säkerhet över tid för ett brett spektrum av patienter med spinal muskel atrofi (SMA)

  • Behandling med Spinraza förbättrade eller stabiliserade motoriska funktioner hos olika typer av patienter, inklusive unga vuxna.
  • Spinrazas långsiktiga säkerhetsprofil var densamma för ett brett spektrum av åldrar och typer av SMA.
  • Nya data bidrar till den betydande mängden evidens som bekräftar den kliniskt meningsfulla och kvarstående nyttan som Spinraza ger hos småbarn, barn och unga vuxna behandlade i upp till sex och ett halvt år.

Cambridge, Mass. – May 18, 2020 – Biogen Inc. (Nasdaq: BIIB) today announced additional data from the SPINRAZA (nusinersen) clinical development program that further demonstrate the sustained efficacy and longer-term safety of SPINRAZA in a broad range of patients with spinal muscular atrophy (SMA). These new data were selected for presentation at the 72nd American Academy of Neurology (AAN) annual meeting and will be available online via the 2020 AAN Science Highlights virtual platform.

“As the first approved treatment for SMA, SPINRAZA offers a significant data set that allows us to assess the safety and durability of repeated doses over time in individuals across age groups and varying disease severity,” said Alfred Sandrock, Jr., M.D., Ph.D., Executive Vice President, Research and Development at Biogen. “New data show that continuous treatment with SPINRAZA for up to six and a half years improved or stabilized motor function and disease activity in a broad spectrum of patients with SMA. These results are in stark contrast to the expected natural history of the disease. Further, in a progressive disease like SMA, stabilization is an important measure of treatment success, allowing patients to retain motor function that may otherwise be lost.”

New Data Reinforce Sustained Efficacy and Longer-Term Safety of SPINRAZA Across Age Groups and SMA Types

The SHINE open-label extension study (NCT02594124) has enrolled 292 patients (infants through teenagers) from five previous SPINRAZA clinical studies, including ENDEAR.New findings from the SHINE study show treatment with SPINRAZA resulted in motor function improvement or disease stabilization in toddlers, children and young adults who were treated continuously, some for up to six and a half years.

Key highlights include:

  • Patients with infantile-onset SMA included in the ENDEAR-SHINE study (n=105) and who had earlier initiation of SPINRAZA treatment experienced the greatest benefit, and those with later initiation showed evidence of motor function stabilization or improvement.
  • A separate analysis evaluated a cohort of seven young adults (Type 2 or 3) who began treatment with SPINRAZA as teenagers (aged 13 to nearly 16 years old) and have since been treated for up to six and a half years (range of 5.3 to 6.8 years). Most of these patients demonstrated generally stable or improved motor function throughout the follow-up period as assessed by the Hammersmith Functional Motor Scale Expanded (HFMSE), Revised Upper Limb Module and Upper Limb Module (RULM/ULM) and Six-Minute Walk Test (6MWT).
    Results also measured the impact on participants’ caregivers via the Assessment of Caregiver Experience with Neuromuscular Disease (ACEND), with the majority reporting stable or decreased impact over the same period. ACEND is an outcomes instrument specifically designed to assess the caregiver impact experienced by caregivers raising children affected by neuromuscular disease, including physical, emotional and financial domains.1
  • The durability of SPINRAZA was also demonstrated in individuals with later-onset SMA (n=126), as HFMSE and RULM scores were stable.
  • In all SHINE presentations, the safety profile of SPINRAZA was consistent with previously reported findings.

AAN data presentations highlighted in this release include:

  • Nusinersen in Infantile-onset Spinal Muscular Atrophy: Results From Longer-term Treatment From the Open-label SHINE Extension Study
  • Longer-term Experience With Nusinersen in Young Adults With Spinal Muscular Atrophy: Results From the CS2/CS12 and SHINE Studies
  • Longer-term Treatment With Nusinersen: Results in Later-onset Spinal Muscular Atrophy From the SHINE Study
  • Safety Profile of Nusinersen in Presymptomatic and Infantile-Onset Spinal Muscular Atrophy (SMA): Interim Results From the NURTURE and ENDEAR-SHINE Studies

Om Spinraza

Spinraza är avsett för behandling av spinal muskelatrofi av typ 5q. Biverkningar som observerats är fall av allvarlig infektion, såsom meningit. Det har även förekommit rapporter om kommunicerande hydrocefalus, aseptisk meningit och överkänslighet (t.ex. angioödem, urtikaria och hudutslag). För information om kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, dosering och förpackningar se www.fass.se.

References:

  1. Matsumoto H, Clayton-Krasinski DA, Klinge SA, et al. Development and initial validation of the assessment of caregiver experience with neuromuscular disease. J Pediatr Orthop. 2011;31(3):284-292.
  2. Based on Commercial Patients, Early Access Patients, and Clinical Trial Participants as of March 31, 2020.
  3. Finkel R, Chiriboga C, Vajsar J, et al. Treatment of infantile-onset spinal muscular atrophy with nusinersen: a phase 2, open-label, dose-escalation study. Lancet. 2016;388(10063):3017-3026.
  4. Darras B, Markowitz J, Monani U, De Vivo D. Chapter 8 – Spinal Muscular Atrophies. In: Vivo BTD, ed. Neuromuscular Disorders of Infancy, Childhood, and Adolescence (Second Edition). San Diego: Academic Press; 2015:117-145.