Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Miia Kivipelto tog emot Ryman Prize från Nya Zeelands premiärminister

Miia Kivipelto, forsknings- och utvecklingschef på Tema Åldrande och professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet, har tilldelats världens största pris till forskning om äldres hälsa.


Miia Kivipelto. Fotograf: Erik Cronberg, KI pressbild

–    Det här är helt fantastiskt! Jag kan inte tro att det är sant. Nu får jag och mitt team rikligt med energi för att fortsätta forska. Vi har fortsatt vårt arbete genom hela covid-19 krisen, och vi ser positiva resultat, säger Miia Kivipelto.

Priset delades ut av Jacinda Ardern, Nya Zeelands premiärminister, klockan 02:00 svensk tid, vid en virtuell ceremoni. Förutom ära och internationell uppmärksamhet innebär Ryman Prize en prissumma på 250,000 NZD, vilket motsvarar ungefär 1500 000 kronor. Priset har skapats för att uppmärksamma de främsta insatserna för att förbättra äldres hälsa och livskvalitet. Det är en internationell jury som utser vinnaren och det delas ut för sjunde gången 2020.

Årets pris går till Miia Kivipelto för hennes outtröttliga engagemang och det genomslag som hennes forskning haft runt om i världen.
–    Juryn var eniga om att hon är en enastående kandidat. Professor Kivipeltos forskning är världsledande, praktisk orienterad, och har genomslagskraft. Hon leder ett team med 100 forskare och klinisk personal som alla arbetar med samma utmaning. Hennes kollegor beskriver henne som en hårt arbetande forskare, fullständigt hängiven uppgiften att förbättra livet för äldre och förstå deras sjukdomar, säger David King, ordförande för Ryman Prize.

Miia Kivipelto leder FINGER-studien, den första storskaliga studie som visat att livsstil påverkar risken för kognitiv och funktionellt bortfall hos äldre med risk för demens. Fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter och hanteringen av blodkärlrelaterade riskfaktorer, samverkar. Miia Kivipelto och hennes team har länge haft ett fokus på förebyggande arbete. 2006 utvecklade de ett verktyg som kan identifiera individer som löper en högre risk för demens.
–    Det fantastiska är att vi kan påverka hjärnans funktion till det bättre, säger Miia Kivipelto, vars engagemang startade med hennes farmor, som levde med Alzheimers sjukdom.

Idag används FINGER-modellen över hela världen och Miia Kivipelto leder ett nätverk som arbetar med att omsätta forskningsresultaten så att de kommer till användning.
–    Syftet med Ryman Prize är inte bara att stimulera forskning, utan att uppmärksamma insatser för äldres hälsa. Det gör mig extra glad, för det stämmer väl överens med hur vi arbetar med forskningsresultaten på Karolinska Universitetssjukhuset idag. Vi vill paketera kunskaperna så att mottagningar och primärvård kan använda dem i insatserna för äldres hälsa varje dag, säger Miia Kivipelto.

Spår i hjärnan hos Alzheimersjuka som bor bland avgaser

Biomarkör påvisar psykisk ohälsa vid Alzheimers

Depression, sömnsvårigheter och apati drabbar ofta personer som har en demenssjukdom. Med hjälp av biomarkörer i ryggmärgsvätska vill forskarna vid Örebro universitet och Karolinska Institutet förutspå utvecklingen av de neuropsykiatriska symtomen hos personer med Alzheimers sjukdom och andra minnessjukdomar – för att kunna behandla de tidigt i sjukdomsförloppet.

Yvonne Freund

Yvonne Freund är en av forskarna bakom den nya studien.

– Kan vi prognosticera utvecklingen av psykiatriska symptom hos patienter med demenssjukdomar kan de få en bättre behandling på ett tidigt stadium, säger Yvonne Freund, forskare i neurovetenskap vid Örebro universitet och en av författarna bakom studien.

I studien som nyligen publicerades i Alzheimer`s Research & Therapy har forskarna främst studerat tre nya biomarkörer i ryggmärgsvätska hos personer med demenssjukdomar. Resultaten visar att låga nivåer av biomarkören neurogranin kan kopplas till en hög grad av neuropsykiatriska symtom som depression och sömnstörningar. Det gäller hos personer yngre än 70 år och med Alzheimers i ett tidigt stadium.

– Neuropsykiatriska symptom uppträder ofta i samband med demenssjukdomar och bör behandlas i högre grad då de kan innebära allvarliga konsekvenser med en försämrad prognos och lidande för både patienter och anhöriga, säger hon.

Biomarkörer och psykisk ohälsa

Förutom neurogranin undersökte forskarna sambandet mellan ytterligare fem andra biomarkörer och graden av neuropsykiatriska symtom hos patienter med demenssjukdomar. Men ingen koppling upptäcktes mellan dessa hos patienter med Alzheimer.

– Idag har vi få biomarkörer som kan användas vid olika demenstillstånd. Vi behöver hitta flera för att i framtiden kunna få nya behandlingar och även skapa nya läkemedel med lägre grader av biverkningar, säger Yvonne Freund.

På sikt hoppas forskarna att vi ska bli bättre på att behandla neuropsykiatriska symptom hos personer med demens.

– Vi behöver behandla neuropsykiatriska symptom parallellt med minnesproblem. Det kommer att hjälpa patienterna och deras anhöriga och innebära också samhällsekonomiska vinster, säger Yvonne Freund.

Länk till den vetenskapliga artikeln: ”Are neuropsychiatric symptoms in dementia linked to CSF biomarkers of synaptic and axonal degeneration?”

Kontakt:  [email protected] , 073 6 84 11 30


Örebro universitet har 15 000 studenter, 86 utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå och närmare 1 000 fristående kurser. Universitetet bedriver stark forskning inom psykologi, robotik, miljö, och medicin. Nu görs strategiska satsningar på lärarutbildningen, samverkan inom teknik, forskning om hälsosamt åldrande och inom området mat och hälsa.

Recent advances in MS – biomarkers and S1P modulators

Webinar Tisdag 26 januari 2021 kl. 12.00–13.00

Välkommen till webbföreläsning med Bristol Myers Squibb

Recent advances in MS – biomarkers and S1P modulators

Föreläsare
Neurofilament light chain (NfL) – new prognostic biomarker for MS?
Ass. Prof. Ali Manouchehrinia, Karolinska Institutet

S1P-modulatorer, likheter och skillnader
Prof. Jan Lycke, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Mer info och anmälan

 

Nya metoder påvisar alzheimer långt innan symptom uppstår

Nya former av proteinet tau, som påvisar alzheimer flera år innan symtomen på sjukdomen uppstår, har identifierats av forskare vid Göteborgs universitet, ihop med kollegor på tre andra lärosäten i Europa. Forskarna har utvecklat verktyg för att upptäcka de subtila biologiska förändringarna.

Forskarna bakom fynden, som presenteras i två vetenskapliga artiklar, är verksamma vid Göteborgs universitet, Barcelona Beta Research Centre, Spanien, University Medical Centre Ljubljana, Slovenien, och University of Paris, Frankrike. Deras resultat möjliggör upptäckt av alzheimer avsevärt tidigare än med nuvarande metoder. Resultaten är också viktiga för testning av behandlingar mot sjukdomen.

Alzheimer kännetecknas av två sjukliga förändringar i hjärnvävnaden. Det ena är förekomsten av proteinet tau, det andra involverar proteinet beta-amyloid. Båda kan bilda plack som successivt samlas i specifika områden i hjärnan. Under processen frigörs beta-amyloid och tau från hjärnan till ryggmärgsvätskan, och mängden frisatta proteiner används som markörer för att diagnosticera sjukdomen.

Påverkan på beta-amyloid ger tidigare indikationer om sjukdomen, men kräver mer resurskrävande testning i form av ryggvätskeprov eller PET-scanning. Befintliga kliniska tester för tau, via blodprov, ger utslag först när minnet redan börjat påverkas.

Sjukdomsutveckling utan yttre tecken

I de aktuella studierna påvisas de specifika formerna av tau, i ryggmärgsvätska och blod, hos personer med pågående alzheimerutveckling, men utan symtom. Genom ny och avsevärt känsligare teknik har forskarna kunnat konstatera sjukdomen flera år i förväg.

Den första studien, publicerad i EMBO Molecular Medicine, bygger på undersökningar av 381 individer i Spanien, i genomsnitt drygt 60 år gamla, utan kognitiva problem, men där ungefär en tredjedel visade sig ha de aktuella förändringarna i hjärnan.

Den fortsatta forskningen i Göteborg, Paris och Ljubljana, publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, visar att de nya markörerna fortsätter att öka från det symtomfria stadiet, via uppkomsten av kognitiva problem, och till de sena stadierna av alzheimer. Resultaten kan ge insikter om både biologisk och klinisk utveckling av sjukdomen.

Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har lett forskningen. Han konstaterar att tidigare läkemedelskandidater inte varit framgångsrika.

– Ett sätt att förbättra möjligheterna till framtida behandlingar är att pröva dem i mycket tidiga stadier av sjukdomen. Samtidigt är de initiala förändringarna mycket små, vilket försvårar identifiering och rekrytering av patienter till kliniska studier, säger han.

Kan förändra klinisk praxis framöver

Thomas Karikari, forskare inom neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är också en ledande person bakom upptäckterna:

– Resultaten som rapporteras är anmärkningsvärda eftersom verktygen fångar in så tidiga förändringar av Alzheimers sjukdom, hos personer som är kliniskt helt normala. Här finns potential för både befolkningsundersökningar och kliniska prövningar, säger han.

Marc Suárez-Calvet är neurolog och forskare vid Barcelona Beta Research Centre:

– Upptäckten av biomarkören i blod kan komma att förändra klinisk praxis de närmaste åren, genom förbättrad diagnostik för alzheimer, i både asymtomatiska och symtomatiska faser av sjukdomen, konstaterar han.

Publiceringar:Titel: Head-to-head comparison of clinical performance of CSF phospho-tau T181 and T217 biomarkers for Alzheimer’s disease diagnosis, https://alz-journals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/alz.12236 (Alzheimer’s & Dementia)

Titel: Novel tau biomarkers phosphorylated at T181, T217 or T231 rise in the initial stages of the preclinical Alzheimer’s continuum when only subtle changes in Aβ pathology are detected, https://doi.org/10.15252/emmm.202012921 (EMBO Molecular Medicine)