Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

En miljon kronor till forskning om rehabilitering efter covid-19

Covid-19-pandemin har drabbat miljontals människor världen över. De som drabbas av viruset får väldigt olika grad av påverkan på kroppen både under sjukdomsförloppet och efteråt. Därför är det viktigt med patientanpassade behandlingsmetoder. Forskaren Yvonne Freund-Levi har fått drygt en miljon kronor från Afa Försäkring för att studera behovet av rehabilitering efter covid-19.

– I vår forskning kommer vi att undersöka hur fysiska, psykiska och kognitiva funktioner samt biomarkörer har påverkats hos patienter som haft covid-19, säger Yvonne Freund-Levi, överläkare inom psykiatrin vid Universitetssjukhuset Örebro samt lektor och docent i klinisk neurovetenskap vid Örebro Universitet.

I studien ingår att undersöka patienternas hälsorelaterade livskvalitet och arbetsförmåga. Tanken är att en studie av fysiska, psykiska och kognitiva funktioner hos patienter som genomgått en infektion med covid-19 kan bidra till att utveckla mer personliga behandlingsmetoder, minska sjukfrånvaro och ge snabbare återhämtning.

Yvonne Freund-Levi. Foto: Jesper Mattsson.

– Vi kommer att under minst två år följa de patienter inom Region Örebro län som har haft en covid-19 infektion. Vi planerar att studera deras symtom, samt uttryck av biomarkörer för att sedan kunna sammankoppla detta med data från Försäkringskassan kring återgång i arbete, säger Yvonne Freund-Levi.

Samarbetsprojekt som ska ge personcentrerade behandlingsmetoder

Projektet är ett samarbete mellan psykiatriska öppenvården, neuro- och rehabmedicinska kliniken och geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro samt Göteborgs universitet.

– Studien väntas ge en bild av vilka rehabiliteringsbehov covid-19-patienter har och genom personcentrerade behandlingsmetoder påskynda rehabilitering och återgång i arbete, avslutar hon.

Text: Elin Abelson

Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie

Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.


Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: Akademiska sjukhuset

– Syftet med studien är att undersöka hur covid-19 påverkar nervsystemet på kort och lång sikt. Vi vill hitta verktyg för att bättre kunna identifiera patienter med skador på nervsystemet som inte syns på röntgenundersökningar för att kunna rikta rehabiliteringsinsatser till rätt individer, säger Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Studien på Akademiska sjukhuset påbörjades i april 2020 när pandemin var snabbt ökande och kunskapsläget om covid-19 mycket begränsat. I projektet samarbetar forskare inom neurologi, neurokirurgi, infektion och intensivvård. Hittills har man inkluderat patienter som vårdats för covid-19 och drabbats av nytillkomna neurologiska symptom, allt från förvirring till förlamningar och koma.

Forskarna har kunnat visa vilka typer av neurologiska symptom som kan uppstå i akutskedet vid covid-19 och att många patienter då har förhöjda proteiner i hjärn-/ ryggmärgsvätskan som talar för genomgången eller pågående skada på det centrala nervsystemet. Rapporter från studien har publicerats i flera framstående vetenskapliga tidskrifter: Neurology, American Journal of Psychiatry och European Journal of Neurology.

– Nu undersöker vi långtidseffekterna hos dessa patienter framförallt genom prover på blod och hjärn-/ ryggmärgsvätska som sparats i Uppsala biobank. Denna unika provsamling ligger till grund för flera pågående och planerade studier som kan hjälpa oss förstå mekanismerna bakom de neurologiska komplikationerna av covid-19. Patienterna kommer även att följas för att undersöka långtidseffekterna på nervsystemet av infektionssjukdomen, berättar Johan Virhammar.

Johan Virhammar erhöll nyligen forskningsanslag från Stiftelsen för Nordiska Medicinpriset som sedan 1999 årligen delat ut anslag till en eller flera forskare som belöning för ”särskilt framstående vetenskapliga insatser” inom områden som har stor betydelse för människors hälsa och ohälsa. I år utdelades priset via Svenska Läkaresällskapet med fokus på forskning om rehabilitering efter genomgången covid-19.

Immunrekonstitutionsterapier (IRT) under COVID-19-pandemin – erfarenheter från Norge

Webinar, 28 januari 2021, 12:00-13:00

I och med COVID-19 ställs vi inför många frågor – Hur kan vi hantera COVID-19 och våra MS-patienter och vad har vi lärt oss? Under detta webinar kommer Elisabeth delge sin syn på immunrekonstitutionsterapier samt hur man i Norge har hanterat situationen med COVID-19-pandemin och vilka utmaningar liksom möjligheter vi står inför gällande vaccinationer. Det kommer även finnas möjlighet att ställa frågor till Elisabeth under webinaret.

Mer info och anmälan

Den digifysiska hälso- och sjukvårdens dilemman

Förhoppningarna är stora att digitaliseringen påtagligt ska bidra med verksamhetsutveckling i framtidens hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det är dock förknippat med ett antal dilemman eftersom vi är oförberedda ekonomiskt, socialt, institutionellt, tekniskt och etiskt. I den nyutgivna Seniorboken – Senior i det smarta samhället fördjupas bilden med seniorfakta från stora seniorundersökningar.

Digifysisk var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen. Det handlar om en kombination mellan digital och fysisk närvaro. Uttrycket används bland annat om sjukvård där läkare dels kan träffa de vårdsökande digitalt, exempelvis genom videolänk, och dels genom ett fysiskt möte mellan vårdpersonal och patient på en vårdinrättning. Motsvarande gäller för vård och omsorg i hemmet, eller hälso- och sjukvård i hemmet som nära vård-utredningen föreslår att det ska heta.

Allt pekar på att det är den digifysiska ordningen som gäller i den nya utvecklingsvågen. Även inom hälso- och sjukvården. Drivkrafterna är många och har formulerats i ett flertal utredningar och rapporter inom områden som välfärdsekonomiska utmaningar, den tekniska utvecklingen, digitaliseringen, den demografiska utvecklingen och utmaningarna i personalförsörjningen.

CORONAPANDEMIN – RAKETBRÄNSLE FÖR DEN DIGITALA TRANSFORMATIONEN
Pandemin blev den avgörande katalysatorn till den nya utvecklingsvågen. Med corona-katapult och brutal kraft slungades världens nationer och befolkningar in i en situation där det digitala eller förmågan att hantera en dator och vara online blev en skiljelinje. De aktörer och individer som på något sätt hade förutsättningar för digital hantering lyckades snabbt anpassa sig, medan andra blev efter. Inte minst i Sveriges regioner var man under våren 2020 mycket aktiva med att kabla ut hur snabbt allt plötsligt gick att implementera och genomföra i utvecklingsarbetet. I pressmeddelandena pratade man i termer av att det var ”rekordsnabb digital utveckling i vården under coronapandemin” och att man nu var övertygad om att ” fortsätta bygga ut den digitala vården.”

Läs hela artikeln

Krönika

Den 9 mars 2020 skedde den första sjukhusinläggningen med covid-19 i Region Östergötland. Tre månader senare hade mer än 700 personer sjukhusvårdats med samma diagnos. Cirka 20 procent av dessa avled på sjukhuset. Perioden mars till maj motsvarade merparten av den första pandemivågen i regionen, med en svans som sträcker sig in i tiden då denna krönika av Richard Levi skrivs (slutet av oktober 2020).

En andra pandemivåg är på gång. Inte minst av det skälet är det väsentligt att dra lärdom av den första vågen. Detta avser såväl identifikation av riskindivider och riskfaktorer, optimal medicinsk handläggning under akutskedet, som sjukdomens prognos på kort och längre sikt. De rehabiliteringsmedicinska aspekterna är av särskilt intresse att närmare studera, särskilt som kunskapsläget i skrivande stund är mycket fragmentariskt.

Rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping fick uppdraget av den särskilda regionala sjukvårdsledningen av kartlägga rehabiliteringsbehoven efter sjukhusvårdad covid-19 under perioden mars till maj 2020. Därtill söktes och erhölls etiskt godkännande för vetenskapligpublicering av data från denna kartläggningsprocess. I skrivande stund är den kliniska datainsamlingen i sin slutfas. Vad som kan redovisas i dagsläget är preliminära intryck av cirka 500 telefonintervjuer och cirka 200 efterföljande kliniska utvärderingar. Den finala och detaljerade redovisningen kan ske först efter noggrann databearbetning och vetenskaplig publikation.

Med dessa förbehåll vill jag ge en skiss av covid-19-infektionens mångfasetterade konsekvenser urett primärt neurologiskt rehabiliteringsperspektiv, baserat påen total regional kohort av personer med bekräftad diagnos
och behov av sjukhusvård.Först vill jag lyfta fram tre faktorer som komplicerar analysen av vad covid-19-infektionen ”i sig” har för konsekvenser. Dessa faktorer behöver hållas i minnet när vi sedan redovisar vissa preliminära reflektioner kring rehabiliteringspanoramat efter sjukhusvårdad covid-19-infektion.

Läs hela krönikan