Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Rön och reflektioner från Parkinsonakademiens konferens

Novembermörkret låg tungt och regnigt över Lund när Parkinsonakademien (PA) i Lund hade sitt regelbundna möte på Universitetssjukhuset. PA startade 2008 med en tillfällig paus i samband med pandemin. Vid starten lockade PA 179 deltagare men i år hade mötet ”all time high” med 220 deltagare av olika professioner och är därmed det största svenska PD-mötet. Här får vi ett referat av professor och överläkare Johan Lökk vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Övergripande målet är att vara en plattform för akademiska och kliniska studier kring Parkinsons Disease (PD) och relaterade sjukdomar, men också att ha en god relation med läkemedelsindustrin, patientorganisationer och andra enheter såsom bland annat MultiPark. Man ska utgöra ett nav för klinisk verksamhet och forskning i Sverige och Skandinavien.

Ett samarbete med de främsta enheterna i USA är under uppbyggnad. Man har ett 20-tal pågående projekt där ett av de mer högprofilerade projekten är STEM-PD och Biofinder. Man vill få fram biomarkörer för diagnos, uppföljning och effekt av medicinering. Man har också ett gott samarbete med Parkinsonregistret, PARKreg, med 11.000 inkluderade patienter.

Morgonen inleddes med att ordföranden i PA, professor Per Odin från Lunds universitet gav en intressant exposé av PA och dess målsättning. Det följdes av en presentation av representanter för samtliga deltagande läkemedelsföretag som möjliggjort en konferens som denna. Först ut var nykomlingen som sponsor MERZ, följt av Infucare, Abbvie, Abbott, Navamedic och Medtronic.

Komplikationsfas
Det som kännetecknar PD:s komplikationsfas var nästa föreläsning av dr Rosenblad, som menade att det är en svårdefinierad fas pga. att den är mycket heterogen till sin karaktär och i sitt förlopp med en multipel degeneration av flera neuronsystem. Det finns ett flertal namn på samma fas såsom ”advanced PD”, ”late stage PD”. Det medför en förändring av flera transmittorer och peptider som ger olika symtom. Ofta uppstår efter en duration av flera år funktionsbegränsningar, motoriska symtom med OFF-tillstånd 2–4 tim/dag, dyskinesier, fall, freezing of gait (FOG), men även icke-motoriska symtom såsom demens, hallucinationer, depression, ortostatism. Ett sätt att mäta symtom är att använda skalan UPDRS som mäter ADL, icke-motorik, motorik och komplikationer. En tumregel som ofta används vid bedömning och ev. initiering av avancerad terapi är den s.k. 5-2-1 regeln som innebär mer än 5 dostillfällen; 2 timmar OFF/dag; 1 tim/dag dyskinesier. En studie av PD patienter vid Lund och Karolinska visade att 31 % uppfyllde kriterierna på denna 5-2-1-regel. Det kan indikera ett potentiellt behov av avancerad terapi även om inte alla dessa patienter är lämpliga kandidater, men kanske hälften, menade Per Odin.

Bild: GettyImages

Komplikationer
Professor Puschmann pratade vidare om dyskinesier som han menade orsakas av:
• Given terapi
• Hjärnans plasticitet
• Den framskridande degenerationen
Några vanliga komplikationer utgörs av: Wearing-off – innebär att effekten av en given dos inte räcker till nästa tillfälle, sannolikt beroende på att lagringskapaciteten är reducerad till följd av bortfall av neuron.

Läs hela artikeln

Strukturerat arbete för hembehandling av immunglobuliner vid CIDP

Takeda önskar bjuda in dig till ett webinar med fokus på kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP). Utbildningen vänder sig till dig som arbetar med CIDP-patienter och har till syfte att öka kunskapen inom området. Det blir ett interaktivt möte med möjlighet till frågor och diskussion. Du har även möjlighet att boka ett lunchmöte med Takedas representant på plats. Vänligen ange det i registreringen online.

Föreläsare

Andreas Arvidsson, Överläkare Neurolog, teamledare för det neuromuskulära teamet, Skånes Universitetssjukhus i Lund
Katarina Söderholm, Sjuksköterska Neuroteamet, Huvudansvarig för intravenösa och subkutana behandlingar inom neuroteamet, Skånes Universitetssjukhus i Lund

Agenda

12.00–12.10 Takeda hälsar välkommen
12.10–12.30 Strukturerat arbetssätt för hembehandling med immunglobuliner
Andreas Arvidsson
12.30–12.50 Praktiska råd och tips med patientarbetet vid subkutan hembehandling
Katarina Söderholm
12.50–13.00 Frågor och diskussion

För mer information, vänligen kontakta:

Christina Kristensen, Key Account Manager Immunology
[email protected], +46 (0) 73-8408248
Birgitta Trangius, Key Account Manager Immunology
[email protected], +46 (0) 70-5521355

Svenska Huvudvärkssällskapets och Pfizers stipendium

Svenska Huvudvärkssällskapets och Pfizers stipendium för forskning om migrän och andra primära huvudvärkssjukdomar

Svenska Huvudvärkssällskapet och Pfizer har instiftat ett stipendium för att stödja patientnära forskning om migrän och andra primära huvudvärkssjukdomar. Stipendiet finansieras av Pfizer och uppgår till maximalt 200 000 kr, det kan fördelas mellan en till tre personer.

Stipendiet riktar sig till forskare inom hälso- och sjukvården i Sverige. Särskilt forskare med nära anknytning till vård av migränpatienter uppmuntras att söka.

Projektet ska vara möjligt att genomföra inom en period av ett år. En stipendiat kan bara få stipendiet en gång. Ansökningar inges skriftligen på svenska eller engelska. I ansökan ska en forskningsplan presenteras med rubrikerna bakgrund, syfte, metod, och betydelse tillsammans med ett kortfattat curriculum vitae.

En budget ska också anges.

Etiskt godkännande av forskningen ska redovisas med diarienummer alternativt redovisas innan eventuellt stipendium kan utbetalas för projekt som kräver detta.

Omfattningen på ansökan ska vara max två sidor, nyckelreferenser ska anges. Ansökningarna bedöms enligt kriterierna vetenskaplig kvalitet, genomförbarhet och värde för området migrän och primära huvudvärkssjukdomar av en vetenskaplig kommitté utsedd av Svenska Huvudvärkssällskapet. Pfizer deltar ej i urvalet av stipendiater eller beslut om fördelning av stipendiet vid flera stipendiater.

Stipendiet kungörs under Neurologiveckan i maj eller på Svenska Huvudvärkssällskapets årsmöte och beslut meddelas alla sökande innan offentliggörandet. Hur stipendiet har använts och vilka resultat man uppnått ska inom ett år redovisas skriftligen i en kortare rapport till SHS och Pfizer.

Ansökan ska vara oss tillhanda senast den 15 mars 2025 och skickas med e-post till:
Andrea Carmine Belin, docent Institutionen för neurovetenskap KI samt Svenska Huvudvärkssällskapet,
[email protected]

Hjärnan – det häftigaste som finns

Med en pappa som är neurolog och älskar sitt jobb så är det kanske inte så konstigt att Ellen Lillvall tidigt bestämde sig för att själv välja samma specialitet när hon utbildade sig till läkare. Hon har ett brinnande intresse för neurologi och önskar att fler skulle utbilda sig till neurologer.

Hjärnan och nerverna är det häftigaste som finns, säger Ellen Lillvall när Neurologi i Sverige fångar henne under en lunchrast.

– Inom neurologi finns så många olika inriktningar och mycket är ännu outforskat, fortsätter hon.

Efter flera år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har hon sedan fyra år sin hemvist på Capio Neuro Center, Carlanderska sjukhuset, en stiftelse med Göteborgs Stad som huvudman. Här trivs hon både med arbetssättet, sina kollegor som hon har ett nära samarbete med, och inte minst sin chef, som alltid är mån om att både patienter och personalen ska må bra.

– Jag vet att många läkare är tveksamma till att arbeta privat, men för att återkomma till min pappa, så driver han en privat neurologmottagning och det är därför inte obekant för mig att arbeta privat.

Ellen Lillvall. Foto: Lina Haskel

Blandat patientunderlag
Hälften av patienterna som besöker Neuro Center på Carlanderska är försäkringspatienter. Hälften kommer på remiss.

– Det är ett blandat patientunderlag som söker sig hit med alltifrån domningar i händerna till dem som knappt kan gå utan hjälp. Till skillnad från på universitetssjukhusen kan vi göra snabba utredningar här.

Ryggmärgsprov kan vi utföra redan dagen efter att en patient kommit hit om det behövs. En hel utredning klarar vi på en vecka.

Ellen Lillvall menar att akutsjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är mycket bra, men att det kan saknas uppföljning.

– Här har vi möjlighet att följa upp patienterna på ett annat sätt än på sjukhusen. Vi har tid. Ett patientbesök varar en hel timme, berättar hon.

Ellen Lillvall anser att det behövs fler subakuta neurologmottagningar. Samtidigt efterlyser hon ett bättre samarbete mellan sjukhusens neurologmottagningar, vårdcentralerna, men även läns- och universitetssjukhus och privata kliniker som Carlanderska.

– Samarbetet skulle kunna ske både digitalt och fysiskt. För att kunna nå den mest optimala vården är det också viktigt att involvera patientföreningar, politiker och läkemedelsföretagen, understryker hon.

På Capio Neuro Center arbetar neurologer, neurofysiologer, fysioterapeuter, neurokirurg, biomedicinsk analytiker, sjuksköterskor samt en undersköterska.

– Vi är ett team som arbetar ihop. Det är både spännande för oss och gagnar patienterna.

Läs hela artikeln

Det unika samarbetet i Lund

Det talas ofta om gränsöverskridande samarbeten i svensk sjukvård. Ofta stannar det bara vid en ambition men på Neuroonkologiska mottagningen på Universitetssjukhuset i Lund har det varit verklighet i mer än tio år. Tack vare ett unikt samarbete mellan Neurologiska och Onkologiska kliniken får patienter med olika former av hjärntumörer neurologisk och onkologisk vård och rehabilitering på ett och samma ställe av ett multiprofessionellt team. Mottagningen, som är den enda i sitt slag, skapades – och leds- av kontaktsjuksköterskor

Neuroonkologiska mottagningen startade i januari 2014 som ett resultat av ett förbättringsarbete i samarbete med Regionalt Cancercenter Syd och Väst samt Chalmers. Projektledare var de båda kontaktsjuksköterskornaSara Malmström och Anna Brynell, som är representant i nationella och regionala arbetsgruppen för Min Vårdplan för tumör i CNS. Anna Brynell, som utsågs till Årets kontaktsjuksköterska 2021, är även en av fyra sjuksköterskor som står bakom NONIS, ett nationellt nätverk för sjuksköterskor inom området.

Sara Malmström arbetar med annat idag men Anna Brynell, som blev färdig sjuksköterska för mer än 30 år sedan och har arbetat som kontaktsjuksköterska sedan 2011, arbetar fortfarande på mottagningen som idag är en del av Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC).

Till skillnad från många andra kontaktsjuksköterskor i landet kan hon känna sig nöjd med omhändertagandet av patienter med hjärntumörer- en patientkategori som riskerar att falla mellan olika specialiststolar eftersom de inte bara behöver onkologisk behandling, som kemoterapi och strålning, utan ofta även kirurgi och hjälp med olika neurologiska symptom som orsakas av cancersjukdomen.

– Tack vare god samordning har vi lyckats undvika en uppdelning mellan neurologi och onkologi här på mottagningen, säger Anna Brynell, som leder det dagliga arbetet tillsammans med tre andra kontaktsjuksköterskor. Våra patienter får majoriteten av sin behandling och gör sina besök till både specialistläkare, kontaktsjuksköterska och rehabiliteringsteamet här på Neuroonkologiska mottagningen, som ligger fysiskt nära neurokirurgiska mottagningen, rehabteamet och slutenvårdsavdelningen.

Idén föddes under kontaksjuksköterskeutbildningen
Anna Brynell arbetar med löpande kartläggning av omvårdnads- och rehabiliteringsbehov samt uppföljning av dessa. Hon är även ansvarig för och ger onkologisk behandling på mottagningen.

– Patienten och deras närstående har EN mottagning med en namngiven kontaktsjuksköterska som fast vårdkontakt som följer dem genom hela processen, säger hon.

Idén att starta den unika mottagningen föddes under kontaksjuksköterskeutbildningen som Anna Brynel och Sara Malmström gick 2013.

Kontaktsjuksköterskan Anna Brynell och onkologen och överläkaren Sara Kinhult, har båda varit centrala i arbetet att etablera den tvärdiciplinära mottagning för neuroonkologi i Lund, som etablerades 2014.

– Inom ramen för utbildningen fick vi möjlighet att göra ett kvalitetsdrivet verksamhetsutvecklingsarbete. Utmaningarna med att skapa denna typ av mottagning med multiprofessionellt omhändertagande och två specialiteter som parallella aktörer var många, men mycket givande, konstaterar hon.

– I vårt möte med patienter och deras närstående hade vi sett ett stort behov av samordning över klinikerna, och det var det som låg bakom idén.

– Dessa patienter är extra drabbade eftersom de har både cancer och neurologiska symptom på grund av sina hjärnskador.

Hon betonar vilken viktig roll kontaktssjuksköterskan har i omhändertagandet av denna patientgrupp.

– Vårt arbete handlar mycket om att se och stötta patienten och kanske framför allt närstående. Att ta de ofta krävande samtalen, lyssna och våga svara på de svåra frågorna. Det finns ofta ett stort psykosocialt lidande i familjer där en anhörig drabbas av malign hjärntumör, till exempel glioblastom, som är den vanligaste och mest elakartade varianten. I takt med snabbare utredning och förbättrad diagnostik samt att onkologisk behandling erbjuds allt högre upp i åldern ökar även biverkningarna och därmed behoven av omvårdnad.

Hon betonar att generellt minskade resurser i vården gör att kontaktsjuksköterskans uppdrag, att finnas där för hela familjen, blir ännu viktigare.

– Vi säger sällan nej. Vi vill finnas där hela tiden för dem som behöver oss. De patienter som har ett fungerande socialt nätverk får sitt främsta stöd från sina närmaste. Vårt uppdrag blir då primärt att stötta närstående. För om inte de orkar faller även patienten.

Uppdraget som kontaksjuksköterska på Neuroonkologiska mottagningen innebär även att Anna och hennes tre kollegor har ett nära samarbete med andra vårdgivare runt patienten, som primärvård, andra sjukhus i södra regionen och palliativa team.

Läs hela artikeln