Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt initiativ av regeringen pga kraftig ökning av adhd diagnoser

Socialminister Jakob Forssmed presenterade idag den 24 maj ett nytt uppdrag till Läkemedelsverket, för att öka kunskapen om adhd med anledning av drastiskt ökade antal adhd diagnoser i Sverige.

Socialminister Jakob Forssmed presenterar Läkemedelsverkets nya uppdrag för att öka kunskapen om och ge oss bättre förutsättningar för att ta reda på varför utvecklingen i Sverige ser ut som den gör. Antalet adhd diagnoser hos unga pojkar har ökat med 800 % de senaste 15 åren och för flickor i samma ålder är ökningen 1000%.

”Det är ett stort och växande problem”, säger Jakob Forssmed och skillnaderna i landet är stora. Dessutom sticker Sverige ut och det är viktigt att barn och unga får rätt behandling i rätt tid.

Du kan se hela presentationen på Rosenbad här.

Fynd hos zebrafisk ger hopp om framtida behandling av ryggmärgsskada

Zebrafiskar har en anmärkningsvärd förmåga att läka sin ryggmärg efter skada. Nu har forskare vid Karolinska Institutet avslöjat en viktig mekanism bakom detta fenomen – något som kan få betydelse för behandlingen av ryggmärgsskada hos människa.

I en ny studie som publicerats i Nature Communications visar forskarna att nervcellerna hos vuxna zebrafiskar direkt börjar samarbeta efter en ryggmärgsskada, vilket håller cellerna vid liv och stimulerar läkningsprocessen.


Fynd hos zebrafisk ger hopp om framtida behandling av ryggmärgsskada Foto: Pixabay

Zebrafiskar har en anmärkningsvärd förmåga att läka sin ryggmärg efter skada. Nu har forskare vid Karolinska Institutet avslöjat en viktig mekanism bakom detta fenomen – något som kan få betydelse för behandlingen av ryggmärgsskada hos människa.

I en ny studie som publicerats i Nature Communications visar forskarna att nervcellerna hos vuxna zebrafiskar direkt börjar samarbeta efter en ryggmärgsskada, vilket håller cellerna vid liv och stimulerar läkningsprocessen.


Konstantinos Ampatzis. Foto: Stefan Zimmerman

– Vi har kunnat visa att nervcellerna bildar små kanaler som kallas gap junctions. Kanalerna skapar en direkt förbindelse mellan nervcellerna och möjliggör utbyte av viktiga biokemiska molekyler, vilket gör att cellerna kan kommunicera och skydda varandra, förklarar Konstantinos Ampatzis, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

Forskarna kommer nu att gå vidare och undersöka mekanismerna bakom zebrafiskens skyddsstrategi mer i detalj. Förhoppningen är att kunskapen ska leda till nya strategier att behandla ryggmärgsskada hos människor.

– Ryggmärgsskador skapar stort lidande för drabbade och deras anhöriga. Tänk om vi kunde få mänskliga nervceller att anamma samma överlevnadsstrategi och bete sig som zebrafiskens celler efter en skada. Det skulle kunna vara nyckeln till att utveckla nya effektiva behandlingar, säger Konstantinos Ampatzis.

Studien finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet, StratNeuro, Hjärnfonden, Olle Engkvists Stiftelse och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Neuroprotective gap-junction-mediated bystander transformations in the adult zebrafish spinal cord after injury”, Andrea Pedroni, Yu-Wen E. Dai, Leslie Lafouasse, Weipang Chang, Ipsit Srivastava, Lisa Del Vecchio, Konstantinos Ampatzis, Nature Communications, online 21 maj 2024, doi: 10.1038/s41467-024-48729-9.

Årets unga idé tar täten med innovativ AI för demensvård 

Sandra Challmas passion för att förändra demensvården väcktes nära hennes egen mamma insjuknade i sjukdomen. Det tog hela två år för modern att bli diagnosticerad. Den långa väntetiden tärde på både Sandras mamma och hennes anhöriga.


Sandra Challma, vd, Cognes Medical Solutions Fotograf/Källa: Oskar Omne

Med Cognes Medical Solutions utvecklar Sandra ett screeningverktyg som utnyttjar ansiktsigenkänning och maskininlärningsteknik för att identifiera tidiga tecken på demens, något som endast MR kunde göra tidigare. Verktyget, som kommer kunna laddas ner till och användas på smartphones, gör det möjligt att lindra symptom och göra livet lättare för den drabbade och dess anhöriga redan i ett tidigt skede.

55 miljoner människor lider i dag av demens, 140 000 bara i Sverige. Med Sandra Challmas app kommer fler kunna få rätt vård från ett tidigt skede. Möt en av de tio finalisterna i Årets Unga Idé 2024 – tävlingen för Sveriges vassaste unga entreprenörer och morgondagens samhällsförändrare – när vi laddar inför finalen och börjar räkna ner.

Torsdagen den 30 maj gör Sandra tillsammans med nio andra finalister upp om titeln Årets Unga Idé 2024 när finalen går av stapeln på Auktionsverket Kulturarena i Göteborg klockan 16.00.

Årets Unga Idé 2024

Årets Unga Idé instiftades för att hylla nyskapande och världsförbättrande företagsidéer av unga entreprenörer mellan 18–35 år i hela Sverige. Priset grundades av syskonen Fabian och Isabel Bengtsson tillsammans med Företagarna år 2021. Efter ett noggrant juryarbete och tre deltävlingar runt om i landet har tio finalister utsetts. Torsdagen den 30 maj samlas finalisterna i Göteborg för finalen där de kommer att pitcha sina affärsidéer inför en jury bestående av investerare och företagsledare. Vinnaren kammar hem ett stipendium värt 250 000 kronor.

Kardiologen först ut med virtuella sjuksköterskor

En ”digital sjuksköterska” gör att kompetensen hos erfarna sjuksköterskor kan nyttjas även på distans. Kardiologen är först ut på Karolinska med införandet av konceptet.

Arbetssättet Virtual Nursing (ViRN) – eller digital sjuksköterska som det ofta kallas på svenska – finns på flera håll runtom i världen i lite olika tappningar. Vårdavdelning kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset har varit först i Sverige med införandet av en modell liknande den i USA. Det var 2022 som Carolin Nymark, universitetssjuksköterska på tema Hjärta Kärl Neuro, fick höra talas om konceptet under den årliga konferensen 2022 mellan Karolinska Universitetssjukhuset, KI och Mayo Clinic.

– Jag tyckte att det var oerhört intressant då vi har brist på sjuksköterskor och många av dem som arbetar hos oss inom slutenvården är relativt juniora. Att kunna få omedelbar coaching digitalt skulle vara mycket värt – det blir som en bakjour för sjuksköterskorna, säger Carolin Nymark.


Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi. Foto: Privat

 

Hjälp och stöd på distans

Konceptet har utvecklats tillsammans med Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi, omvårdnadschefer på kardiologen i Huddinge respektive Solna. Det går ut på att en erfaren sjuksköterska finns tillgänglig på distans för att hjälpa till där det behövs.

– Vi började i Solna att testa coachning till sjuksköterskan samt utskrivning av patienter. Initialt var det med hjälp av en surfplatta som sjuksköterskan på vårdavdelningen kopplar upp sig mot den digitala sjuksköterskan, men nu finns även möjlighet att göra det via stationära datorer på sin arbetsstation. En annan del i konceptet är patientutskrivningen som ViRN genomför med patienten via appen Alltid Öppet, där även anhöriga kan delta i ett digitalt trepartssamtal, säger Jila.

– Vi har många juniora kollegor som behöver mycket stöd och även hjälp att prioritera och fördela arbetet. Det kan till exempel handla om hur ett visst moment ska genomföras, hur ett läkemedel ska ges eller om man vill ha hjälp att kontakta anhöriga vid utskrivning, säger Katarzyna och förklarar att ViRN arbetar som en bakjour eller konsult.


Roswitha Schindler

De erfarna sjuksköterskorna Marie Blomqvist och Roswitha Schindler har varit engagerade i projektet som virtuella sjuksköterskor. Till att börja med har de varit tillgängliga på vardagar och de har bland annat bistått med omvårdnadsepikriser, coachning och utskrivningssamtal med patienter. Även frågor om läkemedelsordination och annan teknisk utrustning har förekommit.

– De sjuksköterskor som är på plats är ofta väldigt stressade; samtidigt som en patient ska skrivas ut så behöver den nya patienten skrivas in. Då kan jag enkelt gå in och avlasta, säger Marie.

Hoppas inspirera andra på Karolinska

Roswitha framhåller att både patienter och anhöriga som deltagit i det digitala utskrivningssamtalet har varit mycket nöjda – patienterna med tekniken och anhöriga att de inte har behövt ta ledigt från arbetet.

– Anhöriga som bor långt ifrån sjukhuset har nu en unik möjlighet att delta – trots distansen, säger hon.

– Vi hoppas kunna inspirera andra för den digitala lösningen, hela eller delar, går att applicera på många patienter. Framåt ser jag att konceptet kan breddas ytterligare med nya digitala lösningar, där ViRN bidrar med en hög kompetens och säkrare vård. I framtiden tänker jag att vi kan samarbeta med andra sjukhus kring ViRN, för den digitala sjuksköterskan skulle ju kunna vara uppkopplad mot egentligen vilken sjukvårdsinrättning som helst, säger Carolin.

Nyligen mottogs 250 000 kr från Innovationsfonden som ska användas till att vidareutveckla konceptet.

Text: Josefine Franking

Över 600 patienter undersökta med ny typ av magnetkamera på Karolinska

Karolinska leder vägen i klinisk användning av banbrytande magnetkamera. Över 600 patienter har redan kunnat undersökas med den nya 7 Tesla MR-kameran som ger bättre bilder och nya behandlingsmöjligheter för neurologiska sjukdomar.

I somras blev Karolinska Universitetssjukhuset först i världen med att använda en ny magnetkamera i klinisk rutin. Den nya kameran har ett magnetfält på 7 Tesla, det starkaste som använts i sjukvård.

Nu har redan över 600 patienter undersökts med magnetkameran.

– Karolinska är ett av få sjukhus i världen som har tillgång till den nya tekniken. Vi har genom ett stort fokus på klinisk nytta kunnat undersöka patienter i en världsunik takt, säger Tobias Granberg som är sektionschef på ME Neuroradiologi, Medicinsk Diagnostik Karolinska.

Tobias Granberg. Fotograf: Sanne Jonsson.

För människor med olika typer av neurologiska sjukdomar, till exempel MS, ALS, Parkinson, Alzheimers sjukdom och epilepsi, kan kameran göra stor skillnad. Exempelvis är det vid MS möjligt att se inflammatoriska förändringar i hjärnbarken och blodkärl i MS-förändringarna, vilket bidrar till en tidigare diagnos och behandling. Ett annat exempel är ALS, där den nya kameran gör det lättare att se järninlagringar i hjärnan, vilket även bidrar till tidigare diagnos och möjlighet att ingå i läkemedelsprövningar.

Den nya kameran ger betydligt bättre bilder än sina föregångare. Den har högre upplösning och bättre detaljavbildning av små förändringar. Vid epilepsi kan man hitta orsaken till krampanfallen hos var tredje patient som inte har fynd med vanlig magnetkamera. Att hitta dessa små förändringar gör det möjligt att operera dessa patienter, vilket är förknippat med anfallsfrihet.

Magnetkameran använder sig också av artificiell intelligens, AI. Det betyder bland annat mindre brus i bilderna men också att undersökningarna går snabbare.

– Vi ser att vi kan undersöka upp till 30 procent fler personer per dag på de kameror där vi nyttjar dessa AI-tekniker fullt ut, säger Tobias Granberg.

Sjukhuset räknar med att använda kameran för att undersöka ungefär 1 600 patienter per år.