Hannes Holm Isholth tilldelas Bundy Academys lilla pris i kardiologi på 500 000 kronor för sin forskning.

Hannes Holm Isholth är läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och post doc-forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Bland annat har har Hannes Holm Isholth i sina studier tillsammans med sin forskargrupp kunnat se att högt blodtryck i kombination med ökade nivåer av olika biomarkörer i blodet samt blodtrycksfall ökar risken för att utveckla demenssjukdom.

Forskaren och läkaren Hannes Holm Isholth tillsammans med Bundy Academys ordförande Margaretha Grind Bundy. Foto: Ingemar Hultquist/Lunds universitet

– Bland annat har vi sett att hjärtsviktspatienter i hög grad har odiagnostiserad kognitiv svikt. Det kan medföra ökad risk för återinläggning på sjukhus samt ökad risk för förtida död. Tillsammans med mina kollegor vill jag nu studera hur samspelet mellan hjärtfunktion och kärlfunktionkan signalera risk dels för hjärt–kärlsjukdom, dels för nedsatt kognition. Bland annat kommer vi att studera hur kopplingar inom hjärt–kärlsystemet kan påverka kognitiva förmågor men även hjärnans syresättning samt morfologi uppmätt med magnetkamera, säger han i en artikel publicerad på Lunds universitets hemsida.

Stiftelsen Bundy Academy har som ändamål att stödja unga forskare som har disputerat vid Lunds universitet inom disciplinerna kardiologi och neurologi. Bundy Academy’s lilla pris vänder sig till yngre forskare som har disputerat under de senaste 8 åren och som är verksamma vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, och Skånes universitetssjukhus.

The Alzheimer’s Drug Discovery Foundation (ADDF) delar för tionde året ut det prestigefyllda priset Melvin R. Goodes och 2024 tilldelas priset Dr Henrik Zetterberg, för sin forskning inom Alzheimers sjukdom. Priset delas i Stockholm under en galamiddag i Stockholms stadshus den 10 september.

Henrik Zetterberg är professor och överläkare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Zetterberg är en pionjär inom Alzheimers området och har ägnat de senaste 15 åren åt att fokusera på utvecklingen av biomarkörer för Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Henrik Zetterberg och hans team har utvecklat flera nya diagnostiska test för Alzheimers, som har visat att amyloidpatologi föregår tau-patologi med cirka fem år, förändrad amyloidhomeostas i hjärnan är uppenbar i presymptomatiska stadier av sjukdomen, och värdet av Alzheimers biomarkörer för att upptäcka och diagnostisera sjukdomen. Professor Henrik Zetterberg har publicerat mer än 800 vetenskapliga artiklar och tidigare fått flera uppmärksammade utmärkelser, bland annat Erik K. Fernström-priset för unga forskare och Inga Sandeborg-priset för forskning om Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg är även ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd.

Melvin R. Goodes-priset, varje år hedrar detta pris en innovativ forskare som har gjort en betydande och bestående inverkan på Alzheimer-forskningen.

Läs mer om detta prestigefyllda evenemang och boka din plats via länken här.

Här nedan kan du läsa en intervju med Henrik Zetterberg, som gjorts av Göteborgs Universitet.

Henrik Zetterberg, grattis till årets Melvin R. Goodes Prize, ett internationellt pris som delas ut av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation.

Hur känns det att få det här priset?

– Det är så himla kul! Vårt arbete handlar om att ta fram objektiva och kvantitativa tester för att mäta graden av hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom och andra demensorsakande sjukdomar. Det fantastiska är att markörerna verkligen fungerar, vilket många forskarkollegor och diagnostikaföretag världen över nu har konfirmerat. Vi har även arbetat mycket med att hjälpa andra lab att kvalitetssäkra sina mätmetoder. Jag tror att det är detta arbete sammantaget som har lett till priset. Och det är förstås ett lagarbete, som alltid i forskningen.

Vad tycker du är mest inspirerande i din egen forskning just nu?

– Det är dels att se hur vi på ett så bra sätt som möjligt kan föra in alzheimertesten i blod i praktisk sjukvård, dels att ta fram bättre markörer för andra demensorsakande sjukdomar.

Hur går det i arbetet mot läkemedel för Alzheimer inom fältet i världen?

– Det går framåt med stormsteg. Vi tar inte fram egna läkemedel, men de tester som vi har varit med om att utveckla används i nästan alla kliniska prövningar för att utvärdera om läkemedelskandidaten är effektiv eller inte.

– Trots att det i USA nu godkända läkemedlet lecanemab är en svensk uppfinning av Lars Lannfelt och hans forskarlag i Uppsala ligger vi efter i Europa. Läkemedlet är inte godkänt hos oss ännu och det är så sorgligt att det dröjer. Lecanemab är inget definitivt botemedel, men gör verkligen något bra för att bromsa sjukdomsprocessen och kanske, om man kommer in riktigt tidigt, stoppa upp den.

– Det är även roligt att se andra kliniskt relevanta genombrott i det neurodegenerativa fältet, exempelvis livräddande behandlingar mot sjukdomar som spinal muskelatrofi och Hunters sjukdom och även lovande behandlingsframsteg inom ALS och pannlobsdemens. Vi befinner oss i en extremt spännande tid i detta fält!

AV: ELIN LINDSTRÖM

Foto: Johan Wingborg

Hur är det att leva med bipolär sjukdom? Och vad händer när någon du älskar drabbas av en stroke? Hur lever man livet med en livslång sjukdom utan bot?

I ett ljuddrama av Hjärnfonden skildrar Jens Liljestrand, Josefine Jinder och Uje Brandelius livet för den som drabbas av hjärnans diagnoser och människorna runtom. I mina tankar berättar om utanförskapet som kommer med bipolär sjukdom, livet med Parkinsons sjukdom och känslorna när någon nära drabbas av en stroke. Upplevelser av sorg, kärlek och skuld som känns igen. Varje ljuddrama följs av ett eftersnack med forskare, läkare, drabbade och en präst.

I mina tankar kan du lyssna på där poddar finns eller här.

Mentalt stimulerande aktiviteter och livserfarenheter kan förbättra kognitionen hos patienter på minneskliniker, men stress sätter käppar i hjulet och motverkar den positiva effekten. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association.

I slutet av 1980-talet upptäckte forskare att vissa individer som aldrig fick några uppenbara demenssymtom hade förändringar i hjärnan som överensstämde med framskriden Alzheimers sjukdom. Forskarna myntade begreppet kognitiv reserv som en möjlig förklaring till den skyddande effekten.

Mentalt stimulerande och berikande livserfarenheter och beteenden som hög utbildningsnivå, ett komplext jobb, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter och ett rikt socialt liv bidrar till att bygga upp den kognitiva reserven. Höga eller ihållande stressnivåer är dock förknippade med minskade sociala interaktioner, försämrad förmåga att delta i fritidsaktiviteter och fysiska aktiviteter samt en ökad risk för demens.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu undersökt sambandet mellan kognitiv reserv, kognition och biomarkörer för alzheimer hos 113 patienter från minnesmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. De undersökte även hur sambandet modifieras av fysiologisk stress (uppmätta kortisolnivåer i saliv) och psykologisk (upplevd) stress.

Resultaten visar att en större kognitiv reserv var kopplad till bättre kognition, men att fysiologisk stress verkar motverka denna positiva effekt.

– Detta kan få klinisk betydelse eftersom allt mer forskning tyder på att mindfulness-övningar och meditation kan minska kortisolnivåerna och förbättra kognitionen. Olika strategier för stresshantering skulle kunna vara ett bra komplement till befintliga livsstilsinterventioner för att förebygga Alzheimers sjukdom, säger studiens förstaförfattare Manasa Shanta Yerramalla, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Eftersom det var relativt få studiedeltagare är det svårt att dra säkra slutsatser om sambanden, men resultaten är generaliserbara till liknande patientgrupper. Stress stör också sömnen, vilket i sin tur påverkar kognitionen negativt. Därför justerade forskarna för sömnläkemedel, men de tog inte hänsyn till andra aspekter av sömn som kan påverka kognitionen.

– Vi kommer att fortsätta att studera sambandet mellan stress och sömnstörningar och hur det påverkar den kognitiva reserven hos patienter på minnesmottagningar, säger Manasa Shanta Yerramalla.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Alzheimerfonden, Vetenskapsrådet och Region Stockholm (ALF-medel). Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation: ”Cognitive reserve, cortisol, and Alzheimer’s disease biomarkers: a memory clinic study”, Manasa Shanta Yerramalla, Alexander Darin-Mattsson, Chinedu T Udeh-Momoh, Jasper Holleman, Ingemar Kåreholt, Malin Aspö, Göran Hagman, Miia Kivipelto, Alina Solomon, Anna Marseglia, Shireen Sindi, Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, online 4 juni 2024, doi: 10.1002/alz.13866.

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz, Nobelpristagare i fysik, har utsetts till hedersdoktorer vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Umeå universitet. Båda har starka kopplingar till universitetet genom forskningssamarbeten och mentorskap.

Professor Anne L’Huillier och professor Ferenc Krausz är två av de tre pristagare som fick Nobelpriset i fysik 2023 för sina upptäckter inom attosekundfysik. Ferenc Krausz har under många år samverkat med László Veisz vid Institutionen för fysik och initierat flera av de forskningsprogram som bedrivs vid Umeå universitet. Han har också stöttat universitetet med viktig hårdvara vid byggandet av laboratoriet för relativistisk attosekundfysik, REAL.

På senare tid har Ferenc Krausz intresse för molekylära spektroskopiska ”fingeravtrycksmetoder” riktat hans uppmärksamhet mot biobankerna i Umeå, där nya potentiella samarbetsprojekt just nu utvärderas.

Även Anne L’Huillier har hjälpt Umeå universitet att stärka sin forskning genom effektiva samarbeten som bland annat lett till att man kunnat optimera utrustningen vid REAL. Hon är mycket aktiv i att handleda yngre kollegor och stödja kvinnor i deras karriärer, bland andra Aleksandra Foltynowicz Matyba vid Institutionen för fysik. Dessutom har hon fungerat som mentor för flera forskare och assisterat som fakultetsopponent, sakkunnig och ledamot i betygskommittéer vid Umeå universitet.

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz får ta emot titeln hedersdoktor för sitt mångåriga engagemang och sina insatser som haft stor betydelse för den framgångsrika forskning som bedrivs vid Institutionen för fysik, framför allt inom området attosekundfysik.

Senast Ferenc Krausz och Anne L’Huillier besökte Umeå universitet var i december 2023 respektive februari 2024. De höll då varsin offentlig föreläsning om forskningen som ledde fram till Nobelpriset, träffade forskarkollegor och besökte laboratorier.

Professor Anne L’Huillier, Lunds universitet, och professor Ferenc Krausz, Max-Plank Institute for Quantum Physics, Ludwig Maximilian University of Munich. Foto: Malin Grönborg/Samuel Pettersson