Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Almedalen 2014 – En lång rad av rekord

Snart sagt allt är större än någonsin – både fler besökare och fler evenemang. Allt är med andra ord precis som vanligt i Almedalen. Varje betraktelse av politikerveckan i Almedalen innehåller minst ett konstaterande av att alla rekord blivit slagna. Igen. Almedalen blir nämligen alltid bara större och större. Som det brukar heta är alla här : Politiker på alla upptänkliga nivåer, företagsrepresentanter, organisationsföreträdare, experter, professionella åsiktsleverantörer, mediefolk och PR-konsulter en masse. I år beräknas antalet besökare överstiga 30 000 (rekord!), varav 866 ackrediterade journalister (också rekord). Sannolikt slogs också rekordet för intäkter från andrahandsuthyrning av lägenheter, rum och skrubbar (här saknas officiell statistik). Om så inte är fallet torde detta bero på att man i år hade parkerat en Finlandsfärja i Visby hamn för att lindra det årligen återkommande inkvarteringskaoset. Det faktum att färjan höll sina nöjesetablissemang öppna hade emellertid ingen nämnvärd inverkan på trängseln på de sedvanliga vattenhålen. Från tidig morgon till sen eftermiddag kunde besökarna välja och vraka bland hela 3 513 evenemang (rekord!) som anordnats av inte mindre än 1 459 arrangörer (rekord!). Ett annat rekord, av särskilt intresse för denna tidnings läsekrets, är antalet seminarier i kategorin vård/omsorg som i år blev 332. Detta kan jämföras med 198 under 2013 års Almedalsvecka – en ökning med när mare 68 procent. Sannolikt ett rekord även detta. Ämnena i denna kategori är väl spridda men åtminstone två teman sticker ut, dels olika aspekter av forskning, dels ojämlikhet i vården.

 

Läs hela reportaget som PDF

Liknande poster

Årets Neuroprofil: Vem vill du nominera?

Årets Neuroprofil: Vem vill du nominera?

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Neuroförbundet delar ut nära 14 miljoner kronor till tre ALS-forskningsprojekt. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya mediciner och precisionsläkemedel.

Projektet som får Neuroförbundets stora forskningsbidrag

Projektet som får Neuroförbundets stora forskningsbidrag

Emmanuel Bäckryd, Björn Gerdle och Bijar Ghafouri får Neuroförbundets stora forskningsbidrag på 800 000 kr för att med hjälp av biomarkörer mäta biologiska ämnen i blod och saliv hos patienter med långvariga smärttillstånd.

Vem blir Årets Neuroprofil 2023?

Vem blir Årets Neuroprofil 2023?

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Så bidrar Neuro till forskning om MS

Ett egenvårdsprogram för att förebygga fall hos personer med multipel skleros (MS) har nyligen beviljats medel. Studien leds av Charlotte Ytterberg på Karolinska institutet.

Skillnad på fatigue och fatigability

Skillnad på fatigue och fatigability

Det finns många olika vinklar på trötthet vid myastenia gravis (MG), alltifrån fysisk muskeluttröttbarhet till mental trötthet och andra symtom relaterade till det faktum att man har en kronisk sjukdom som inte alltid är lätt att förutsäga.

Nominera din favorit till Årets Neuroprofil 2023

Nominera din favorit till Årets Neuroprofil 2023

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Claes-Göran, 82, har levt med sjukdomen ALS i 52 år

När Claes-Göran Berndt var i 30-årsåldern fick han den obotliga sjukdomen ALS. Läkaren sa att han kunde räkna med att leva i två och ett halvt år. Nu är han 82 år och en av de i världen som levt…

Uppföljande enkät från Neuro om coronapandemins effekter

Många av Neuros medlemmar har påverkats svårt av den rådande coronapandemin. Måndagen den 16 augusti var sista svarsdag på Neuros uppföljande medlemsenkät om coronapandemins effekter. Redan torsdagen samma vecka användes svaren i Neuros presentation för regeringens så kallade coronakommission.