Vibrerande dag om MS-forskningen i Sverige

Ett forskningsområde som vibrerar. Det var känslan när Flemingsberg Science center bjöd in till en heldag om MS där forskare, kliniker, patientföreningen och företag pratade om sjukdomens mekanismer, tarmens betydelse och nya behandlingar. Hölls nu i veckan innan World MS Day, 30 maj.

Natascha Bank, Flemmingsberg Science, intervjuar Leslie Kirby, KI.

Multipel skleros är komplext, men forskarna lägger nya pusselbitar till MS-pusslet varje år. Leslie Kirby från Karolinska Institutet presenterade forskning som använder avancerad spatial multiomik för att studera hur inflammation utvecklas och sprids i hjärnan vid MS. Genom att kombinera flera lager av biologisk information kan forskarna följa samspelet mellan immunceller och nervvävnad i detalj.

Läs mer om Kirbys forskargrupp här

Forskningen visar att sjukdomsprocessen involverar ett komplext samspel mellan bland annat T-celler, makrofager, astrocyter och gliaceller. Målet är att bättre förstå hur lokala inflammatoriska processer utvecklas till mer utbredd sjukdom och hur demyelinisering och remyelinisering regleras över tid.

Enligt Kirby befinner sig MS-forskningen i ett mycket dynamiskt skede där nya tekniker ger helt nya möjligheter att förstå sjukdomens biologi.

Kände MS-forskaren Anders Svenningsson, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Danderyds sjukhus, berättade om hur behandling med anti-B-cellsantikroppar, exempelvis rituximab och ocrelizumab, kan individualiseras för patienter med multipel skleros. Rituximab är så kallat ”off-label” vid MS, det vill säga inget

Anders Svenningsson, KI och Danderyds sjukhus.

läkemedelsföretag har valt att ansöka om att det skall användas vid MS, enligt Svenningsson. Dessa behandlingar hör till de mest effektiva vid skovvis förlöpande MS, men de innebär också en ökad risk för infektioner eftersom de slår ut B-celler som är viktiga för immunförsvaret. Traditionellt ges behandlingen med fasta intervall, oavsett hur snabbt patientens immunsystem återhämtar sig.

Svenningson presenterade Danderydsmodellen där man i stället följer återkomsten av så kallade minnes-B-celler i blodet. Tanken är att behandlingen inte ska ges enligt ett förutbestämt schema utan först när de B-celler som driver sjukdomsaktiviteten börjar återkomma.

Målet med Danderydsmodellen är att:

• Bibehålla den höga effekten mot inflammatorisk MS-aktivitet.
• Minska risken för infektioner.
• Minska risken för hypogammaglobulinemi och andra immunologiska komplikationer.
• Undvika onödig överbehandling.

Konceptet kan beskrivas som ett steg mot verklig precisionsmedicin inom MS, där behandlingsintervallet styrs av patientens immunologiska profil snarare än av kalendern. Ett av de första försöken att basera en helt individualiserad behandlingsstrategi på immunologiska biomarkörer.

Tarm-hjärna-axeln diskuterades av Shahram Lavasani, immunolog vid Lunds universitet och vd för ImmuneBiotech, när han lyfte fram den växande evidensen för kopplingen mellan tarm, immunsystem och hjärna.

Flera studier har visat att patienter med MS uppvisar förändringar i både tarmflora och tarmbarriär. Ökad genomsläpplighet i tarmen, så kallad ”leaky gut”, kan bidra till systemisk inflammation som i sin tur påverkar sjukdomsaktiviteten.

Lavasani betonade att synen på MS som enbart en sjukdom i hjärna och ryggmärg har förändrats. I dag betraktas tarm-hjärna-axeln som en viktig del av sjukdomens patofysiologi. Företaget menar att de har tagit fram specifika probiotiska bakterier som kan användas för att modulera immunsvaret och minska neurologiska symtom.

Kognitiva symtom drabbar upp till 70 procent av personer med MS men riskerar fortfarande att förbises i klinisk praxis. Sara Wallén, psykolog och medgrundare till Mindmore, presenterade en digital plattform för standardiserad kognitiv testning.

Plattformen inkluderar etablerade tester som Symbol Digit Processing Test och PASAT och används redan i forskningsprojekt vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

En viktig slutsats är att patienternas egen upplevelse inte alltid speglar den faktiska kognitiva funktionsnivån. Regelbundna objektiva mätningar kan därför bli ett värdefullt komplement för att följa sjukdomsutveckling och behandlingseffekter över tid.

Sammantaget guidade moderator Natasha Bank, chef på Flemingsberg Science Foundation, genom dagen som visade hur MS-forskningen alltmer rör sig mot en helhetssyn där molekylär kartläggning, immunologiska mekanismer utanför centrala nervsystemet och digital monitorering tillsammans kan bidra till mer individualiserad vård.