Guldregn över hjärnforskningen – rekordutdelning från Hjärnfonden

Guldregn över hjärnforskningen – rekordutdelning från Hjärnfonden
De senaste två decenniernas forskning har revolutionerat vår kunskap om hjärnan och dess funktioner. Samtidigt står svensk hjärnforskning inför stora utmaningar. I Sverige kostar hjärnsjukdomar samhället 165 miljarder kronor per år och mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att drabbas av en hjärnsjukdom.

Vi är mycket glada för att vi tack vare våra givare kan dela ut extra mycket forskningsmedel i år. Men det räcker ändå inte, behovet av mer pengar till livsviktig forskning är så stora, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare för Hjärnfonden. Den mänskliga hjärnan är det mest komplexa vi känner till. Först under senare år har vi börjat skapa oss en bild över denna komplexitet, men det är fortfarande långt kvar tills vi förstår den fullt ut och hittar bot och behandling för alla sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.

Nytt forskningsprojekt kan visa om sömnbrist ger skadliga effekter på hjärnan
En av de som får ta del av Hjärnfonden extrautdelning är Jonathan Cedernaes, forskare vid neurovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Han forskar kring sömn och hur olika typer av sömnbrist påverkar och möjligtvis skadar celler i hjärnan. Med nya forskningsmedel vill Jonathan Cedernaes ta reda på om sömnbrist i kombination med olika sorts belastningar på kroppen, såsom träning och psykisk stress, har någon inverkan på sjukdomar där nervceller tar skada, med inriktning på framförallt demenssjukdomar och dess kognitiva störningar.

Med den här kunskapen skulle man kunna utveckla test med enkla blodprover för att kunna hitta markörer eller genetiska varianter som man kan mäta på t.ex. vårdcentralen, för att exempelvis ta reda på hur pass känslig man är för skadliga effekter av sömnbrist eller skiftarbete på hjärnan, säger Jonathan Cedernaes

Genom tidigare studier har han bland annat kunnat se att sömnbesvär kan ge störningar i ämnesomsättningen vilket ökar risken för övervikt och diabetes. Det är tillstånd som är kopplade till ökad risk för utveckling av demens. Även sömnstörningar vid 50 års ålder ökar påtagligt risken för senare utveckling av Alzheimers sjukdom.

Forskningsanslag Totalt antal ansökningar 2015: 256 stycken
Totalt antal beviljade 2015: 76 stycken

Fördelning av Hjärnfondens extra anslag september 2015
Karolinska Institutet: 28 anslag
Lunds universitet: 6 anslag
Uppsala universitet: 9 anslag
Göteborgs universitet: 8 anslag
Linköpings universitet: 2 anslag
Umeå universitet: 1 anslag
Örebro universitet: 1 anslag
Stockholms universitet: 1 anslag
KTH: 1 anslag

Hjärnfonden stöder forskningen på flera olika sätt:
1) Ett- och tvååriga forskningsanslag om 500 000 kronor per år till etablerade forskargrupper inom neurovetenskap vid svenska universitet.
2) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare inom neuroområdet. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antigen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor.
3) Jubileumsanslag 2015, ett extra anslag på 3 miljoner kronor, som i år baseras på att mottagaren har en senior ställning inom Alzheimerfältet och länge gjort betydelsefulla insatser inom området.