Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Professor Miia Kivipelto leder det första globala initiativet för att förebygga demens och Alzheimers sjukdom

World-Wide FINGERS (WW-FINGERS) är det första globala nätverket av kliniska prövningar för riskreduktion och förebyggande av demens och Alzheimers sjukdom genom en kombination av parallella livsstilsförändringar på flera områden. Nätverket förenar forskargrupper från över 30 länder och leds av professor Miia Kivipelto vid Center for Alzheimer Research, Karolinska Institutet. WW-FINGERS-nätverkets fokus, vetenskapliga strategi och aktiviteter har publicerats idag i tidskriften Alzheimer´s & Dementia.

WW-FINGERS bygger på de framgångsrika erfarenheterna i FINGER: den finska geriatriska interventionsstudien för att förhindra kognitiv- och funktionell nedsättning, ledd av professor Kivipelto. Den banbrytande FINGER-studien är en randomiserad klinisk prövning (RCT) där interventionsgruppen fick en kombination av näringsriktig kost, fysisk och kognitiv träning, social stimulans, samt kontroll av vaskulära riskfaktorer. Deltagarna var äldre personer med förhöjd demensrisk och de som ingick i interventionsgruppen hade efter den tvååriga interventionen förbättrat sin kognitiva förmåga signifikant mer än kontrollgruppen (Lancet 2015). Det var första gången som en sådan multimodal intervention testades vetenskapligt i stor skala och resultatet har beskrivits som ett genombrott. För att framgångsrikt kunna tillämpas i större skala måste FINGER-modellen testas, anpassas och optimeras till olika geografiska och kulturella miljöer. I detta syfte lanserade professor Kivipelto 2017 WW-FINGERS-nätverket (https://www.alz.org/wwfingers). Nätverket har vuxit exponentiellt och idag ingår över 30 länder från alla kontinenter. Nätverkets forskargrupper arbetar tillsammans för att harmonisera metodiken för FINGER-liknande interventionsförsök i flera länder. Detta kommer att möjliggöra en sammanslagning av data och uppbyggnad av kunskap för att genomföra effektiva och hållbara åtgärder som kan minska risken eller försena uppkomsten av kognitiv svikt och demens hos äldre.

”Demens har beskrivits som en folkhälsoprioritet av Världshälsoorganisationen (WHO)”, säger professor Miia Kivipelto, ”och med tanke på att inget botemedel ännu existerar, är förebyggande åtgärder avgörande för att stoppa den snabba ökningen av fall i världen. Resultaten från FINGER-studien lyfter fram värdet av att samtidigt adressera flera riskfaktorer för demens som en strategi för att skydda hjärnhälsan och dessutom främja den allmänna hälsan och funktionsförmågan. Samordnade och harmoniserade insatser är avgörande för att identifiera effektiva förebyggande strategier som är hållbara i global skala. WW-FINGERS är ett unikt nätverk som underlättar harmonisering och delning av data från flera länder, vilket skapar en unik möjlighet för snabb kunskapsgenerering, spridning och implementering”.

Professor Kivipelto tillägger också: ”Vi har viktiga allierade i detta globala projekt, inklusive WHO, Alzheimer´s Association i USA (AA), Alzheimerfonden i Sverige, FINGERS Brain Health Institute (FBHI), och Alzheimers Disease Data Enablement Fund. WW-FINGERS mål och aktiviteter är anpassade till WHO:s globala handlingsplan för folkhälsoarbete mot demens. Vi har arbetat i nära samarbete med WHO för att sammanställa de första riktlinjerna för att globalt minska risken för demens, vars första upplaga lanserades 2019 och den uppdateras kontinuerligt. AA stöder WW-FINGERS nätverksaktiviteter, inklusive organisationen av det årliga mötet med nätverkets forskargrupper. Vi är mycket glada över stödet från Alzheimer´s Disease Data Enablement Fund, en koalition av finansiärer där bl.a. Gates Ventures ingår. De tillhandahåller finansiering och expertis för att utveckla en plattform som möjliggör harmonisering och delning av data inom hela nätverket.”
Professor Kivipeltos team i Sverige driver också en vetenskaplig helpdesk inom WW-FINGERS tillsammans med FBHI för att vetenskapligt stödja de nationella forskargrupperna i att planera och genomföra sina lokala studier. Assistant professor Francesca Mangialasche, vetenskaplig koordinator för WW-FINGERS, säger ”WW-FINGERS-nätverkets roll är särskilt viktig i samband med den globala COVID-19-pandemin. Pandemin har negativa effekter på både livsstil och medicinsk hantering av kroniska sjukdomar, såsom exempelvis högt blodtryck och diabetes. Detta beror på förändringar i hälso-och sjukvårdssystemets funktion och att äldre är ovilliga att söka vård på grund av infektionsrisken. Rekommendationer och begränsningar som motiveras av pandemin har också gett upphov till negativa livsstilsförändringar, såsom minskad fysisk aktivitet på grund av hemisolering. I detta landskap är WW-FINGERS ett särskilt passande projekt som kan informera om en hållbar hälsosam livsstil och hur riskfaktorer kan hanteras i den äldre delen av befolkningen, något som har fördelar utöver förebyggande av demens.”

 

Den aktuella publikationen: Kivipelto M, Mangialasche F, Snyder HM et al. World-Wide FINGERS Network: A global approach to risk reduction and prevention of dementia. Alzheimer´s Dement. 2020; 1-16. https://doi.org/10.1002/alz.12123

Liknande poster

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Protein i urin kan förutse risk för demens

Ny studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien kommer från Karolinska Institutet.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom den 3 april i Göteborg.

Ny app ska underlätta för personer med ADHD

For You With You ADHD är en app för kommunikation mellan vuxna med ADHD och vården, ett resultatet av ett samarbete mellan KI, Region Stockholm & Takeda.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Demens är en hjärnsjukdom som påverkar mentala kapaciteter som individens minne, språk eller förmåga att förstå och hantera känslor. Bland de olika typerna av demens är demens med Lewy-kroppar (DLB) en relativt vanlig demenssjukdom.

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid KI, erhåller en forskningsanslag på 3 miljoner SEK från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för utveckling av läkemedel som riktar sig mot immuninducerad kognitiv försämring och psykos.

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…